Under mitten av 10-talet började Samsung och LG inse hur viktigt det är med spelfunktioner på TV. Spel blev en alldeles egen agenda på deras årliga lanseringen inför teknikpress. Dåtidens konsoler och deras användare ställde allt högre krav på låg latens.
TV-guiden 2023/2023
Sony meddelade i juli 2023 att de sålt över 40 miljoner Playstation 5 och i samma veva meddelade Microsoft att de sålt över 20 miljoner av Series S och Series X tillsammans. En majoritet av dessa kopplas mot en TV och konsolerna får fördelar med funktioner som 4K/120 och VRR.
För PC-spelare är det av sin natur svårare att få lika tydliga siffror men beroende på källa och rapporteras det om allt från en miljard till 1,8 miljarder PC-spelare på global basis. Där kommer en absolut majoritet spelare förstås koppla mot en spelskärm. Med de siffrorna finns det rimligen en betydande andel PC-spelare som också går mot TV-apparaten. Trots allt är det på en TV du finner 4K, 120 Hz och toppklass med genomtänkt och beprövad HDR. En kombination av egenskaper som är bristvara bland spelskärmar.
Utökade spellägen allt vanligare
Normen går också mot utökade spellägen med funktioner från spelskärmar, likt att kunna lyfta nivåerna för att platta ut bildens skuggtoner. Fulare grafik fast samtidigt enklare att se motståndare i den typen av spel. Detta blir till ”Game Bars” och liknande extrafunktioner som delvis är information, likt aktuell panelfrekvens, delvis ger just ytterligare funktioner att anpassa bilden för specifikt spelande. Där har Samsung och LG de mest utförliga funktionerna i sina Spellägen. Inte utan ironi är Sony den TV-tillverkare som kanske varit sist på pucken här.
Överlag är det bättre för 2023-utbudet än vad det var under 2020 och 2021-utbuden då 4K/120 och framför allt VRR var sprillans nya funktioner som endast utlovades som senare uppdatering via ny mjukvara. En del av de första modellerna med VRR-funktion har problem med sådant som sämre upplösning och mer flimmer eller hack. Detta har i stort löst sig med de 2022- och 2023-modeller jag kunnat testa.
Det finns fortfarande OEM/ODM-märken som inte har några särskilda spellägen, där spelläget bara är ett bildläge som är döpt till ”Game” utan att tillföra några egentliga fördelar. Där är rådet att försöka undvika de allra enklaste modellerna du inte vet något om. Dessa modeller brukar också sakna kapacitet för 4K/120 och VRR.
Självklart kan du spela på alla TV-apparater
Frågan kommer ofta så det ska förtydligas att alla TV i guiden är idag kapabla till att köra 4K/60 via ett funktionellt spelläge och att det kan täcka grundbehovet för en konsol eller PC. Talar vi om förra generationens konsoler räcker dessutom 60 Hz hela vägen.
Vad som diskuteras här är nivån bortom detta grundläggande med moderna funktioner för 4K/120 Hz – även 144 Hz – och VRR, alltså adaptiv synk. Detta kräver mer av en TV och att den har kretsuppsättningar och bildpaneler som hanterar den tekniska nivån. Dit räknas även sådant som eftersläpsnivåer.
Modellerna med 4K/120-kapacitet är helt enkelt bättre anpassade för spel på alla sätt. Även om du specifikt inte behöver 4K/120 och VRR idag är det fortfarande de bättre valet för spelande. Funktionerna är utförligare och kvaliteten är generellt högre på 4K/120-modellerna jämfört med de som är kvar på 60 Hz-nivån. Dessutom: hur ser ditt spelande ut om ett år? Om två år?
En variant som finns hos framför allt TCL:s TV-apparater är DLG, Dual Line Gate, där panelen kan uppdateras i halva upplösningen i dubbla frekvensen. Då är 1080p/120 möjligt även på paneler som klarar max 60 Hz i 4K. Några av dessa paneler används även för att nå halva upplösningen/dubbla frekvensen så att 4K/120-paneler klarar 1080p/240 Hz. Några modeller som kör DLG utöver TCL är Samsungs QN700B (8K/60 till 4K/120) och Philips PUS85x8 för 4K/60 till 1080p/120.
VRR fungerar nu (i stort) problemfritt
Med HDMI 2.1 från 2017 kom standardiserad VRR, Variable Refresh Rate, alltså adaptiv synk där panelens uppdateringsfrekvens (i Hertz) kan följa spelets renderade bildfrekvens, (i FPS) utan den problematik som traditionell synkronisering ger. Även frekvenser om 4K/120 och högre blev tekniskt möjliga. Detta är nu normen på de flesta modeller, särskilt i toppklassen. Basklassen har däremot inga sådana funktioner ännu eftersom basklassen är enklast möjliga så billigt som möjligt.
Certifiering av AMD och Nvidia i första hand ett tecken på att TV-tillverkaren bryr sig om spelfunktioner. VRR kommer oftast med AMD Freesync-certifiering på LCD-modeller. Nvidia G-sync-certifiering är ovanligare och finns främst på OLED-modeller från LG, samt några från Philips och kommande certifering (när detta skrivs) för flera av Panasonic MZ-serie, utom då MZ800E.
► Nvidias kompletta lista för G-Sync-certifierade skärmar och TV-apparater finner du här
► AMD har en separat lista för Freesync-certifierade TV-apparater
Personliga VRR-tester
Min personliga erfarenhet från 2022- och 2023-modeller är med Nvidia RTX3080Ti med flera olika 2022 och 2023-modeller från LG, Samsung, Sony, Philips, TCL, Panasonic samt en enda Hisense U8H från 2022. Det korta svaret är att VRR idag fungerar problemfritt. Det som kan märkas är att när FPS sjunker under synkspannet (ofta under 40–48 FPS) kan det då och då rycka till. Annars är det VRR som man väntar sig VRR ska fungera, särskilt om du håller dig till grafikinställningar som inte dippar under 48 FPS.
LG fungerar däremot snäppet bättre och inte ger de där enstaka rycken vid låga FPS. LG 42C2 har jag själv som monitor sedan 1 år tillbaka och där fungerar VRR helt utan minsta hicka eller andra bekymmer. Då har LG också haft Nvidia-certifering sedan flera år tillbaka. Om något är kombinationen Nvidia och LG den mest beprövade, något som lär bekräftas om så inte miljoner, så åtminstone tusentals användare världen över.
VRR på 60 Hz?
En del modeller har VRR fast panelen endast orkar 60 Hz vilket då ger ett synkspann på 48–60 FPS/Hz eller 40–60 FPS/Hz. Detta är för snävt för att vara helt effektivt då man oftast varierar både över och under den gränsen. Problemet med att gå över och under gränsen är att det kan leda till ryck när man går in och ut ur synkspannet. Men det är heller inte bortkastat, mest att effekten är begränsad och att effekten mer beror på spelet i fråga än något annat.
Idealet för VRR är ett omfång så att FPS kan leda till dubbel frekvens. AMD brukar kalla detta för LFC, Low Frame rate Compensation och Nvidia har alltid haft funktionen men aldrig kallat den för något särskilt. Poängen är att vid låga frekvenser, säg 52 FPS, kan grafikkortet repetera bildrutan så att panelfrekvensen blir 104 Hz. Då håller sig panelen inom sitt synkspann och på de nivåer panelen ger som minst eftersläp och uppvisar som minst flimmer.
ALLM är en axelryckning
ALLM, Automatic Low Latency Mode, är automatiskt spelläge där källan tala om för TV:n att det att spelläget ska användas. I princip alla TV har detta idag då det är en tekniskt simpel funktion. ALLM brukar sällan fungera direkt mot en PC så du måste manuellt ändra bildläge till spelläge eller PC-läge i vilket fall. ALLM är alltså inte mer än att du i bästa fall slipper ändra till spelläget på egen hand.
Klassiska ”HDMI 2.1”-fällan
Versioner säger inget om funktion och nästan alla TV-apparater har någon av funktionerna från HDMI 2.1-specen. är de allra vanligaste. ”HDMI 2.1” säger ingenting om någonting. Är du ute efter VRR och 4K/120-kapacitet måste du leta efter VRR och 4K/120-kapacitet. Har sett många frågor och användarrecensioner där ”HDMI 2.1” hyllas som en fördel för en TV som inte alls kan köra 4K/120.
För 2023 känner jag inte till någon modell i basklassen eller kategorin ”övriga” som erbjuder 4K/120-kapacitet och VRR. Däremot finns det alltså modeller som i butiker och på papper skyltar med ”HDMI 2.1” eftersom de har just eARC och/eller ALLM. Dessa två funktioner är normen på så gott som alla TV idag. 4K/120 och VRR är fortfarande en funktion du måste leta specifikt efter.
50 Hz är ett icke-problem
”50 Hz” är inget problem utan är ett i första hand inbillat eller åtminstone missförstånd baserat på oklar kommunikation. Alla TV måste hantera 60 Hz och det är panelernas basfrekvens. Däremot kommer tillverkarna och butiker som följd av gamla osunda vanor beskriva en TV som ”50 Hz” eller ”100 Hz” som om det fortfarande vore 1998 och statsministern bar stora byxor.
Detta med att 60 Hz kan eventuellt bli ett problem när du försöker köra 720p- eller 1080i- till en TV från 2007 eller äldre. Så pass gamla TV kan ha problem 50 eller 60 Hz i HD-upplösningar. Allt denna problematik löste sig med HD Ready-licensen som krävde full funktion för 60 Hz och tog effekt med 2008-utbudet. Efter det har ”50 Hz” aldrig varit ett faktiskt problem, utan endast ett missförstånd.