Inlägg

Tyckte Playstation 4 var en besvikelse när det kom till själva hårdvaran och kanske till viss del utbudet. Konstant nya tröga uppdateringarn, tröga menyer, fläktarna lät fruktansvärt högt och överlag blev jag nästan bara mer PC människa efter PS4. Men så fanns där några spel som drog blickarna till sig rätt rejält.

PS5 är dock ett rätt stort lyfta i QOL på något vis. Nu är upplevelsen verkligen snabb rakt igenom samt knäpptyst, vilket gör att jag mer ofta använder konsolen. 30fps+ är också uppskattat, även om jag önskar att 60fps kunde bli normen istället för 30fps. Här är PC verkligen fortfarande en helt annan upplevelse då man faktiskt går bättre grafik med betydligt högre fps, självklart baserat på vad man spenderar. Men bara hur mycket bättre DLSS upplevs än horribla FSR.

Problemet för nya generationen är väl spelen. Känns som jag redan spelet igenom alla nya exklusiva spel på PS4 när de kom till PS5. Det är lite same same. Nya skins på samma koncept som kom för 10-15 år sedan och sedan repeteras om och om igen. Då och då släpps de där spelen som drar blickarna till sig och upplevs nya och spännande men än sålänge är ju PS4 generationen mer spännande i form av exklusiva titlar.

Det ska dock sägas att jag numera är en person som inte uppskattar spelande för spelandets skull, eller vad man ska säga. Jag kan ofta finna mig uttråkad när upplevelsen är densamma som något annat och kräver nånstans att det ska stå ut över det vanliga. Gamepass faller på att jag egentligen bara får massa spel jag inte känner mig sugen på att spela, då de ofta är en variant av det som redan varit.

Horizon: Forbidden West är ett spel som är bra exempel på detta. Välgjort, galet snyggt, intressanta idéer och egentligen det mesta rätt nånstans, men jag tycker det är halvkul som bäst. Känner igen spelet i grund och botten och dialoger, karaktärer och värld är rätt typiskt mediokra som open world ofta är. Det är nästan märkligt hur något så välgjort och genomtänkt kan upplevas som endast godkänt i ren glädje eller det inte lockar så mycket att återgå till spelet 🤔

God of War Ragnarök är God of War (2016) fast lite mer. Inte dåligt i sig, men också rätt bekant. Tog inga större risker.

Känns som det är dags för det där spelet som ändrar hur vi ser och tänker på spel. Känns som PS5 har allt för att det ska gå i alla fall. BG3 är väl enda spelet som riktigt lever upp till det och kanske AW2 till viss del.

Problemet för mig är väl egentligen bara att FSR påverkar bildkvaliteten till en grad som är oacceptabel. DLSS har DLAA som jag genuint uppskattar över native då pixlar generellt inte rör på sig, alltså inget jitter, och jag ser generellt inga defekter numera. Önskar verkligen FSR kunde nå nivåer som i alla fall påminde om DLSS men förstår också svårigheten när hårdvaran inte är specialanpassad för det. Så hoppas Starfield får DLSS implementerat förr eller senare. Om det inte finns något som hindrar Bethesda känns det som att de ska kunna leverera stöd med tanke på hur många "små" studios som kunnat göra det.

Det är så Chromium funkar som driver Edge, Chrome osv. Det är en multi-process arkitektur där varje tab o extension lever som egen process. BSOD är ju skit såklart men 37 processer för Edge är inget att direkt oroa sig för egentligen om man har lite tabbar o några extensions, om de nu var oklart.

Marknaden (Nvidia främst dock) har verkligen lyckats döda en del av entusiasmen för mig angående GPUer. Känner inte alls intresset eller pulsen när de släpps något nytt. Det är alldeles för många kort, alldeles för liten skillnad och alldeles för höga priser. Ti och icke-Ti är så överflödigt och det blir bara konstigt när de släpps gemensamt med vanliga releaser. Funkar verkligen den här taktiken för konsumenterna eller är de bara kortsiktig taktik?

Nääääääää, det gör dom väl verkligen inte! Du kan följa hela resan för hur de enskilda karaktärerna rör sig och hur det funkar tidsmässigt och geografiskt. Filmerna följer böckerna rätt point on när det kommer till hur karaktärerna rör sig. Det finns en scen i Fellowship of The Ring som brukar förvirra, där Gandalf försvinner efter att han inser att Frodo potentiellt har ringen. Detta är ~17 år av riktig tid och filmen förklarar det inte tydligt. Men annars är det ju till och med imponerande hur mycket filmerna får allt att kännas som en lång resa och hur väl man kan se och följa varje område de tar sig till.

Vill du följa hur varje enskild karaktär rör på sig så kan du göra det här:

http://arda-maps.org/ages/third/

Detta var något jag genuint störde mig på i ROP dock. Teleportering verkar vara rena vardagen. Galadriel hade tänkt simma över hela jäkla Great Sea, men lyckades ju tack o lov stöta på en flotte ..... ehrmmmmm. Great Sea är en enorm sträcka som täcker mer distans än vad våra kära Hobbitar gick sammanlagt i filmerna, så en flotte eller att simma är faktiskt bara en korkad lösning. Hela southland är två byar som man tydligen kan springa över under en halvtimme eller så. När Númenor äntligen ska rädda våra kära Shoutlanders har de seglat en enorm sträcka för att sedan rida fram på minuter. Varje gång Eldron och Durin går fram och tillbaka mellan Khazad-Dum och Lindon är det level 99 teleportering som gäller. Tänk på hur sträckan mellan Rivendell och Moria upplevs i filmerna, vilket är betydligt kortare. Eller varför inte sträckan när Galadriel rider med vår kära Southlander till Lindon från Mordor 🙄

Så njae, ROP är helt ute och cyklar med tid och distans där filmerna tvärtom tar stor hänsyn till att det funkar imo.

Förstår nog inte det synsättet helt. Vad är målet med det? För mig måste ändå målet med yttrandefrihet att komma åt bra diskussioner och lära, och självklart måste man få prata ut och säga sina tankar högt för det. Men som alltid finns det självklart krav på vad en vettig diskussion är eller hur man ger ut information på ett bra sätt. Att någon står och skriker nedsättande ord utan viljan att ha en diskussion eller bara för att provocera känns så meningslöst? Eller desinformation, alltså att någon utnyttjar vår kollektiva oförmåga att tänka kritiskt för att förstöra. Är det värdefullt?

Vi människor har ju inte automatiskt förmågan att skriva eller uttrycka oss vettigt bara för att vi existerar, det är ju något vi ska träna och lära oss att bli. Att bara släppa på alla krav, vad ger det? För mig ger detta bara samma sorts bortskämdhet som Karens som skriker i affärer. Att vi måste bli lyssnade på eller måste få uttrycka oss precis som vi vill konsekvensfritt hade ju aldrig varit godtagbar ursäkt för uppfostran för ett barn.

4/10 för första säsongen. Trodde aldrig det skulle bli en fantastisk serie, men såhär medioker trodde jag inte ändå. Förstår inte ens vart alla pengar tagit vägen, även om det är visuellt imponerande.

Någon skrev följande, som jag tycker blir en bra summering:

"They added too much and cut too much when they had a perfectly good story to flesh out that Amazon spent hundreds of millions of dollars to purchase. Why not tell that expensive tale? Why make this other one up? I don’t understand."

Ärligt talat tycker jag nästan inte DLSS 3 ska finnas med i grafer som jämför prestanda mellan korten, det är alldeles för missvisande. Om inte annat sätt råprestanda mer i fokus. De gröna staplarna är det som tar fokus för ögat och man scannar snabbt av siffrorna och relativa skillnaden mellan staplarna, vilket får nya korten att framstå som ett otroligt steg i prestanda tills man inser att det är just DLSS 3. Det blir lite att ge mig sig till Nvidia's fulspel.

Tycker råprestanda ska synas i graferna utan DLSS påslaget och sista bilderna kan visa grafer med DLSS prestanda.

Amen! Det händer för lite intressant i varje scen och när man då fyller tiden med fake-outs, som tittarna ändå inte går på eller är känslomässigt tagna av, blir det bara en frustration som tittare. Det blir också märkligt när Galadriel pratar om genocide av orcs för att sedan anmärka Theo ibörjan på nästa avsnitt om vikten att aldrig ta lätt på vilka man dödar.

Klippningen gör mig tokig. Durin lyckas få till den enda känslomässigt starka scenen hitills, när han pratar med sin pappa, och precis när man börjar känna något klipper dom till harfoots. Det är rent amatörmässigt hur vissa delar behandlats i denna påkostade soppa.