[20120419] Samlingstråd om SSD

Samlingstråd för SSD

Flera personer på detta forum har bidragit till innehållet i denna post.
Redigerat av moderator och postens ursprungliga skapare.
Några som har bidragit är: MBY, CrAcKman...

---------------
# Innehåll:

Bakgrund & Fysisk uppbyggnad
Styrkretsar
Optimeringar
Sata2 vs Sata3
FAQ – enklare frågor
Bästa SSD idag för operativsystemet!
Övrigt
---------------

Bakgrund

• Bakgrunden till tråden finns i denna tråd:

• Även den första fakta kommer från den tråden. Informationen är numera föråldrad.
  ---

• När man ser till överföringshastighet så kan man se att modern SSD läser mycket snabbare än en vanlig hdd. SSD skriver snabbare än en vanlig hdd.
  Den

• !
  En vanlig hdd har en åtkomsttid på ca: 7-16ms. Enkelt tänkt så kan man säga att de tar så lång tid att hitta till en annan del av den data som ska läsas. Det kan antingen vara en del av samma fil eller olika filer! Jämför man detta med en SSD vars åtkomsttid är ca 0,08-0,2ms så är skillnaden enorm. Om vi ska läsa, säg ett par tusen filer som är små, så tar det ett tag att göra detta på en vanlig disk. Det som egentligen tar tid när man ska läsa små-filer är just tiden det tar att förflytta den mekaniska läs-armen från fil A:s slut till fil B:s början. Dvs inte tiden det tar att läsa själva filen i sig (fil As början till fil As slut).
  Om vi skulle läsa samma filer från en SSD skulle det ta mycket mindre tid då tiden det tar att accessa fil A och fil B är flerfaldigt kortare. SSD har ingen mekanisk arm att flytta!
  Det är därför vi upplever en SSD som att vara "blixtrande snabb". T.ex. upplevs en uppstart av vår favoritwebbläsare eller operativsystemet i sig.

  Operativsystem består idag av väldigt många(!) små(!) filer. Med exemplet ovan så kan vi dra slutsatsen att den flerfaldigt förkortade åtkomsttiden kommer spela en stor inverkan på hur vi upplever sådana fil-läsningar. Detta är även vad vi som har SSDs upplever.

  Problemet med de äldre SSDs (generation1, 2010 och äldre) är att de sköter raderingar på ett sådant vis att läsningar stoppas eller i vilket fall medför att systemet går som "sirap"/"låser sig" i ett par sekunder då och då. Problemet är proceduren att ta bort data. För att ta bort en del data behöver disken ta bort en större del data kallat "block" och sedan skriva om den data som ska vara kvar i det blocket igen.
  ---
  Allmänt kan sägas att kontroller kretsen har stort genomslag på prestandan man får.
  Nu finns det SSDs som använder SATA3 gränssnittet för att få läshastigheter på upp mot 600MB/s.

---------------

Styrkretsar - På SSD enheten

• Det finns många olika kretstillverkare och därmed ännu fler olika kretsar.
  Gemensamt för SSD och traditionel HDD är att de har styrkretsar eller så kallade "controller".

• I dagsläget har du som konsument ett brett urval av diskar att välja mellan. Se då upp med att inte välja en disk som är av äldre modell. Orsaken är att SSDs fortfarande skiljer sig avsevärt i prestanda från diskmodell till diskmodell.
  På grund av att det kommer ut nya diskar så ofta är det svårt att hålla en generell lista på de senaste kretsarna som används i dem.
  Det kommer ständigt nya styrkretsar till i SSDs. Nu finns det en hel del SSDs med SATA3 (sata6Gbits) interface. Dessa diskar är snabbare än intels G2 SSDs. Kravet för att dra nytta av diskar med sata3 är självfallet att datorn har kontrollerkort/sataport som har sata3.

  Generellt kan följande sägas:
  *Diskar som skriver och läser snabbt kring storlekar på 4k lämpar sig mycket bra för operativsystem.
  Det är viktigt att ha klart för sig att diskars maximala värde för sekventiell läsning/skrivning INTE är en motstock för vilken disk som är snabbast!
  Diskarna har olika punkter där de kan glänsa och visa sin bästa sida. De har samtidigt även en akiles häl i form av att i någon typ av situation presterar dåligt.

  När man är i valet av en ny disk bör man köpa en disk för det ändamål man ska ha den till.
  Diskar som uppmäter höga hastigheter sekventiellt vid både läsning och skrivning lämpar sig bra då man gör mycket stora dataförflyttningar på lite större filer på disken.
  Exempel kan vara vid videoredigering och arbetande av stora filer.
  Ska man ha disken för OS lämpar sig det bättre att ha en disk som är snabb på små filer under 8kb stora och nedåt. Här är inte max hastigheten avgörande.

---------------

Styrkretsar - På moderkort/instikskort

• Dessa chip har funktionen att tillhandahålla SATA-portar till diskar m.m. Detta så att de kan kommunicera med det övriga systemet.

  Billigare moderkort och oftast märkesdatorer har oftast enbart en kontroller för SATA.
  Dess finesser/funktionalitet varierar beroende på märke.
  Olika funktionalitet kan vara stöd för RAID-lägen, eller t.ex. hastigheten på gränssnittet (sata2 eller sata3).

  Dyrare och nyare moderkort har ofta två separata kontrollerkretsar för SATA.
  Det främsta syftet är att tillhandahålla fler sataportar än den första kan leverera.
  En annan anledning kan t.ex. vara följande: första kontrollern har tex 6st sata2 portar, medan andra kontrollern har 2 SATA-portar men med sata3 stöd. Därmed ger den andra kontrollern mer "finesser/funktionalitet".

  I det flesta fallen, använd första kontrollerns sataportar.
  Har moderkortet t.ex. intel chip på moderkortet så låt då dina diskar vara kopplade till de kontakter på moderkortet som denna krets styr.

  Har man behov av fler sataportar än vad moderkortet har kontakter för så behöver man köpa ett instickskort som kallas "sata kontroller kort". Korten varierar i funktionalitet samt pris och prestandan även den. Sällan behöver man som gemene man köpa ett sådant kort.

---------------

Placering av data på SSD samt traditionell HDD

• Har man traditionella roterande diskar och samtidigt en SSD i datorn kan man placera den data man har på olika sätt.
  Det vanligast förekommande är att man installerar OS och de program/spel man använder på SSDn.
  musik, filmer, m.m. placerar man på den magnetlagrade disken.

  Har man lite snålt med pengar och köper en disk med lite mindre utrymme har man ofta svårt att få plats med OS, spel och program på SSDn och måste placera en del av dem på den vanliga disken.
  Då till en fråga som uppenbarar sig.
  "Vad ska man ha på SSDn och vad är ok att lägga på HDDn för att optimera den snabbare lagringen med den långsammare?"

  Alternativ 1.
  Placera OS på SSD. Det är skönt att os-relaterade läsningar/skrivningar sker snabbt.
  Placera det spel du kör oftast på SSDn. Viktigt är dock att veta att spel som WoW läser mycket data kontinuerligt när man rör sig runt i spelvärlden. Det är ett spel som drar nytta av SSDn avsevärt.
  FPS spel drar inte lika stor nytta av SSD så man vid start laddar banan man ska spela på och spelar ganska länge innan man behöver ladda ny bana. Det är sällan man får någon förbättrad spelglädje av att komma först in på en server när man får vänta på alla andra i vilket fall.

  Program som skriver/läser frekvent mot disken kan placeras på SSD om det finns utrymme.
  Musikprogram i sig placerar man på HDD. Dock är det bra att placera det material man redigerar med musikprogrammet på SSDn. Tex temporär mappa för programmet om det går att välja var den ska ligga.
  Slutsats: De program/spel som accessar disken frekvent med mycket läsningar och skrivningar placerar man på SSDn.

---------------

Optimeringar

• Det bör nämnas att det finns en uppsjö av olika optimeringar som man kan göra på en SSD som kör operativsystemet.
  Betydelsen av de olika optimeringarna har olika inverkan på typ av disk samt modell.
  Generellt sätt är det relativt få optimeringar man som ny ägare av en SSD behöver göra idag.

  Den viktigaste optimeringen är att inaktivera automatisk defragmentering för SSD partitionerna. Självklart ska du inte heller köra defragmentering manuellt på SSD partitionerna.
  Orsak: Orsaken kommer från den fysiska skillnaden i uppbyggnaden mellan SSD och magnetisk lagringsdisk. Mekaniska diskar gynnas kraftigt av att kunna läsa data sekventiellt. Degfragmentering placerar filer sekventiellt på disken.
  "Anledning till att man gör det på vanliga diskar är så data kan läsas sekventiellt, medan det inte gör någon skillnad whatsoever i vilken ordning data ligger på en SSD." [citat taget från inlägg från forumet]
  SSDs avsaknad av en läsarm leder till avsevärt förkortad tid det tar att förflytta sig mellan flera olika delar av en fil, även om de ligger utspridda på hela lagringsutrymmet.

  Stänga av Superfetch i windows.
  Orsak: Anledningen till funktionen Superfetch är att data blir läst från disken in till arbetsminnet i förväg. Lite ut i fall att de kulle behövas senare. (kan vara helt fel, bör googla detta först)

• Stänga av "hibernate" (Viloläge) i windows. Går att stänga av i tex vista genom att välja kör i startmenyn och sedan skriva in "powercfg -h off " och trycka enter
  Genom att stänga av hibernate frigör du lika mycket utrymme som du har i arbetsminne. Observera att du inte längre kan använda "viloläge" uppenbart kanske.

  Det finns väldigt mycket "optimeringar" för SSD på internet. Mycket av dem är relaterat till de första diskarna som kom ut på marknaden. Därmed bör man vara kritisk till artiklar som har några år på nacken. Nya artiklar är att föredra.

• Skillnaderna mellan SATA2 (SATA 3 Gb/s) och SATA3 (SATA 6 Gb/s) är ganska få. Framför allt handlar det om fördubblad hastighet mot SATA2 för tekniken över kabeln.
  - SATA1: 1,5 gigabit per sekund, vilket ger en maximal överföringshastighet på 150 megabyte per sekund (ca 143 MiB/s) pga. 8b/10b-kodning.
  - SATA2: 3 gigabit per sekund, vilket ger en maximal överföringshastighet på 300 megabyte per sekund (ca 286 MiB/s) pga. 8b/10b-kodning.
  - SATA3: 6 gigabit per sekund, vilket ger en maximal överföringshastighet på 600 megabyte per sekund (ca 572 MiB/s) pga. 8b/10b-kodning.
  Därtill minskas hastigheten något pga. overhead i kommunikationsprotokollet.
  När det gäller SSDs med sata3 ser vi främst ökade sekventiella läs-/skriv-hastigheter samt snabbare så kallad burst rate.

  Det som tidigare nämnts som viktigast för prestandan har med hur styrkretsen på disken sköter skrivningar av små filer samt den mycket korta accesstiden som återfinns i SSDs.
  Dessa värden kommer

• vid övergång från SATA2 till SATA3, utan kommer att förbättras främst av bättre styrkretsar.

  SATA2 är inte flaskhalsen när det gäller prestandan för användandet av SSD till operativsystem och program.
  Det är användare som har behovet att flytta stora mängder data på disken ofta som kommer gynnas mest av införandet av SATA3 SSD diskarnas högre hastigheter.

  Notera att dagens SATA2-kontrollrar som är integrerade i sydbryggor ofta har en gemensam maximal busshastighet mot resterande delar av systemet.
  För att kunna nå de hastigheter som SATA3 ger utrymme för så krävs det även att busshastigheten från SATA3-kontrollerna måste vara snabbare ansluten än dagens SATA2-kontrollrar oftast är.

  (Tre stycken Intel G2 diskar i RAID 0 flaskhalsas av exempelvis ICH10R-kretsen och landar kring 560-660 MB/s då kretsen inte levererar högre hastigheter till övriga systemet.
  Sata3 kretsar leder till att det ställer högre krav på bushastighet mot övriga system. Därmed kommer detta att förbettras med.

---------------

FAQ – Enklare frågor

• Fråga:

• Svar: JA! De nyare är snabbare i åtkomsttid, överföringshastighet och mer lämpade för operativsystem än tidigare. Kombinationen är svårslagen, om inte oslagbar.
  Här är en en youtube video som ofta länkas på olika forum för tveksamma köpare. Videon visar skillnaden mellan en av de snabbaste konsumentdiskarna jämfört med en nyare SSD

• Fråga:

• Svar: JA. Köper du en Western Digital Raptor / VelociRaptor idag så är det under alla möjliga omständigheter ett mycket dåligt val!
  För operativsystem så är det bättre med ny SSD.

  Fråga:

• Sata3 diskar med 500MB/s och mer är utan tvivel snabbare.

  Fråga:

• Svar: JA. Bärbara datorer har som standard 2,5" diskar. SSDs görs framförallt i 2,5" (finns även i 1,8".) storlek, det medför att de passar utan problem.
  För vissa Mac:ar behöver man fylla ut diskens tjocklek i jämförelse med originaldisken för att den ska passa. Närmare vad som gäller Mac får ni Googla

  Fråga:

• Svar: JA. Med viss modifikation. Standardstorleken på diskar i stationära datorer är 3,5". Då SSD görs främst i 2,5" behöver man ofta någon typ av fysisk adapter mellan 2,5"--> 3,5" för att montera disken. Det går givetvis att vara påhittig och montera den på eget vis om man vill. Man behöver inte vara lika noga med att kyla disken som med en vanlig.
  Visa diskar som säljs som "retail" KAN ha en medföljande adapter. Det brukar stå i produktbeskrivningen i dessa fall.

• Fråga:

• Svar: Har datorn en 2,5" disk med SATA kontakt så kan du installera en SSD.
  2,5" SATA och 3,5" SATA har samma utformning av kontakten på hårddiskarna. En 1,8" SATA disk har en kontakt som kallas "MicroSata".

  Fråga:

• Svar: (A) Disken körs på en dator med endast SATA1 (sata150). Det kan bero på att datorn (ofta bärbara) bara har SATA1. En anledning till SATA1 är idag på grund av att det sparar ström jämfört med SATA2.
  (B) Disken körs i PIO-läge. DMA är att föredra. Se andra trådar i den klistrade lagringstråden på forumet för att hitta svar om detta!

  Fråga:

• Svar: Slumpmässig läsning/skrivning kan påverkas av de aggressiva strömsparfunktioner som ofta finns i laptops (vilket ofta även medför SATA1). Läsning/skrivning begränsas direkt av den maximala hastigheten på 150MB/s som gränssnittet har. Annars påverkas systemprestandan väldigt lite (om inte försumbart) vid vanlig användning.

  Fråga:

• Svar: Ja. Det är bra. MEN det beror ju på vad du kommer att använda datorn till!
  Du märker INGEN märkbar skillnad mellan singel och raid0 i vanligt användande av systemet. Det "känns" ungefär lika snabbt.
  Om du istället videoredigerar, kopierar stora filer (>2GB) ofta så har du nyttan av den snabbare sekventiella skriv/läs hastigheten som raid0 ger.

  Fråga:

• Svar: NEJ. Det är så pass stora skillnader i hur SSDs styrkretsar fungerar. Kör du raid0 med 2 olika typer av SDD får du prestanda av de långsammaste egenskaper av de båda diskarna.
  Köp istället 2 likadana modeller.

  Fråga:

• Svar: Ja. en SSD snabbar upp i stort sätt alla datorer. På grund av att det ofta är SATA1 på äldre datorer så medför det direkt en begränsning på 150MB/s i överföringshastighet.
  Har datorn SATA2 så är det bättre än SATA1.
  Det behöver noteras att en uppgradering av en gamma dator kan medföra problem!
  Detta gäller oavsett om det är en SSD eller vanlig roterande disk. Nyare diskar kan göra att datorn behöver nyare drivrutiner för satakontrolern. Ibland finns inte nyare drivrutiner vilket medför att det kanske inte fungerar.
  En användare på detta forum märkte att en modell av ssd inte fungerade med en 3-4 år gamla Toshiba-laptop. Om det bara rörde sig om den modellen är svårt att säga.
  Ett sätt att gardera sig för problem är att man Googlar modellnamnet på datorn/moderkortet och SSD så kanske någon skriver hur det fungerar eller inte fungerar.

  Fråga:

• Svar: Det är en svår fråga. De nyare SSD som säljs idag har lång livstid. Backup bör göra precis som med vanliga hårddiskar.
  Intel skriver t.ex. i sin manual att deras SSD diskar har en ”MTBF” på 1200000 timmar. MTBF = mean time BETWEEN failures. Intel menar med andra ord att det är i snitt 1,2miljoner timmar mellan fel på dem.
  ”Read error rate”, dvs antal lästa bitar innan fel uppgår till max 1 bit per 1*10^15bitar. Man kan jämföra detta med tex WD med 1*10^14bitar på sin Caviar Black serie.

  Fråga:

• Svar: Inne i vissa BIOS finns val att göra för hur SATAkontrollern ska hantera diskarna som är i datorn. I vanliga fall är detta val inställt på "IDE". T.ex. Intels diskar (g1, g2) får bättre prestanda med valet "AHCI". AHCI medför en del fuktioner som SSDs drar nytta av olika bra. NCQ är en funktion som ger intels SSDs en prestandavinst.
  Kör man RAID på sin dator behöver självfallet "RAID" väljas.

  Fråga:

• Svar: Det är olika beroende på operativsystem. I win 7/vista kan man aktivera AHCI i registret och sedan starta om datorn för att aktivera AHCI i BIOS. Sedan installerar windows drivrutinen automatiskt. Ändrar man BARA i BIOS (från IDE till AHCI) så kommer operativsystemet antagligen att låsa sig under den vanliga uppstarten. Det går att växla tillbaka till IDE läget i BIOS för att det ska vara som innan.
  Ubuntu 9.04 känner automatiskt igen ändringen och fungerar att starta på en gång utan några procedurer (har inga färka uppgifter om nyare versioner).

  I Windows Vista/7 kan man göra följande:
  1) Följ instruktionerna här:

• 2) Aktivera AHCI i BIOS

  Fråga:

• Svar: SATA300 (sata2) sladdar har oftast metall-clips i ändarna för att förhindra att sladden åker ur kontakten på enheterna den är kopplad till.
  Ju högre hastighet på interfacet desto högre krav är det på avskärmningen på kabeln. Avskärmningen ska stoppa störningar så att signalen inte blir felaktig.
  SATA600 har nu börjat komma ut. Det är därför svårt att säga om avskärmningen har stor inverkan eller inte. Kontakterna är densamma på samtliga varianter.
  eSATA sladdar har bättre avskärmning än vanliga SATA-sladdar just för att de är utanför datorn. eSATA sladdar har annan utformning av kontakten än för vanlig SATA.

  Fråga:

• Svar: Den fungerar i dagsläget endast under följande kriterier.
  1. SSD disken i sig måste stödja funktionen i firmwaren. Vissa diskar kan uppdatera firmware för att i en nyare få möjlighet till TRIM.
  2. Moderkortets SATA kontroller som SSD sitter kopplade till får INTE vara satt till RAID.
  (Intel har möjlighet att använda trim på diskar som inte tillhör en raid-array men sitter på samma portar som chippet använder för en befintlig annan radi-array). Det är olika beroende på moderkort.
  3. Operativsystemet behöver stödja funktionen.
  4. Programvara eller operativsystem används för att manuellt eller automatiskt använda funktionen på diken.

  Fråga:

• Svar: Googla och ge gärna förslag på bra innehåll till denna text.
  Besvarar inte det din fråga så sök i forumet, ställ där efter frågan i forumet. Så kan de kunniga komma med svar och även uppdatera informationen på denna sida.

---------------

Bästa SSD idag för operativsystemet!

• OBSERVERA att nyare diskar kommer hela tiden. håll utkik på artiklarna som kommer ut. Det är för svårt och för mycket jobb attuppdatera denna post med "bästa disken" lista. Få inspiration på följande länkar

---------------

Övrigt

• För att förbättra informationen på denna sida så lägg gärna inlägg med en fråga tillsammans med ett svar som bäst besvarar frågan så kan någon trevlig moderator kopiera och klistra in den här!
  Skicka även PM till tex CrAcKman för att öka chanserna för snabbare uppdatering av innehållet.
  Direkta felaktigheter i denna information bör ni påpeka så snabbt ni ser dem.

---------------
<Senast redigerat av: CrAcKman; 2012-04-19> Små ändringar samt lagt till citat från forumanvändare.