De senaste åren har allt fler teknikjättar valt att etablera datahallar i Sverige, en lista som inkluderar bland annat Microsofts nyligen öppnade anläggningar i Gävle. Att valet faller på just Sverige är till stor del till följd av de skattelättnader som dåvarande regeringen införde år 2017, vilken ger reducerad energiskatt för datahallars elförbrukning. Det har utöver Microsoft även lockat andra amerikanska teknikbolag likt Meta, Google och Amazon.
Syftet med skattelättnaden är just att locka teknikjättar till att förlägga verksamhet i Sverige och stärka landets IT-industri samt svensk konkurrenskraft. Reglerna har dock mött kritik för att inte gynna svenska aktörer, en kritik som växt i takt med den senaste tidens stigande el- och energikostnader för privatpersoner såväl som företag. Nu framgår att Riksrevisionen granskar stödet till datahallar och att en rapport ska presenteras till sommaren.
Det ligger flera skäl bakom granskningen, men den omfattar enligt Riksrevisionen framförallt huruvida statliga investeringar i datahallar faktiskt tillför nya arbetstillfällen. Bland argumenten för skattelättnader till datacenter är att det skapar arbetstillfällen, något som stämmer till viss del. Det krävs mycket arbetskraft när anläggningarna byggs, men när de står färdiga kvarstår relativt få tjänster i form av underhåll. Utveckling av bolagens tjänster förläggs istället ofta utanför Sverige.
Redan idag finns det kapacitetsutmaningar i det svenska elsystemet. Vid sidan om nyetableringar av datahallar har det dessutom initierats ett antal andra elintensiva profilprojekt inom industrin, till exempel Northvolts batterifabriker, Hybrit inom stålindustrin och cementindustrins Cemzeroprojekt. Sverige har ett mål om att öka energieffektiviseringen med 50 procent mellan 2005 och 2030. – Riksrevisionen
Utöver fokus på arbetstillfällen granskar Riksrevisionen även huruvida skattelättnaden är förenlig med Sveriges energipolitiska mål. På Riksrevisionens webbsida uppger de bland annat att Energimyndigheten bedömer att 20 procent av landets ökade elanvändning de kommande tio åren blir till följd av data- och serverhallars behov.
Resultatet av Riksrevisionens granskning ska presenteras i en rapport, som är planerad att publiceras i juni 2022. Där lämnas även en rekommendation till berörda myndigheter, vilket överlämnas till riksdagen och slutligen regeringen, som inom fyra månader måste redogöra för vilka eventuella åtgärder som ska vidtas.
