För att underlätta för alla läsare sammanställer SweClockers resultaten från fem utvalda speltester i ett normaliserat prestandaindex. Titlarna som står för siffrorna är Total War: Shogun 2, Battlefield 3 (Ultra), Stalker: Call of Pripyat, Anno 2070 samt Metro 2033.
Välkända Geforce GTX 580 står för referensvärdet 100, vilket innebär att konfigurationer som hamnar över och under det värdet är snabbare respektive långsammare än just den modellen. Ett grafikkort eller en konfiguration på index 125 är därmed 25 procent snabbare än ett Geforce GTX 580.
I standardupplösningen 1080p landar Geforce GTX 660 Ti mellan Radeon HD 7950 och den uppdaterade varianten med turboläge. Steget upp till GTX 670 är relativt stort, vilket pekar på att begränsad minnesbuss och färre ROP:s spelar stor roll för slutprestandan.
I den högre upplösningen är Radeon HD 7000-serien stark, och GTX 660 Ti tappar en smula mark mot Radeon HD 7950. Modellen landar dock med god marginal till både Geforce GTX 580 och Radeon HD 7870.
Prestanda per watt
Något som blir allt populärare i entusiastkretsar är att titta på prestanda per förbrukad watt. Det ger en fingervisning om hur effektiv en viss arkitektur är och om värmeutvecklingen verkligen är motiverad.
SweClockers använder siffrorna från prestandaindex och ställer dessa mot den uppmätta strömförbrukningen under hög belastning. Än en gång står Geforce GTX 580 som index 100, vilket betyder att värden över och under ger mer respektive mindre prestanda per watt.
PNY baserar sin referensmodell på Geforce GTX 670, vilket visar sig ha en viss baksida. Trots att prestandan är betydligt lägre skiljer det inte många watt i maximal energiförbrukning, vilket ger GTX 660 Ti ett noterbart sämre värde jämfört med övriga Kepler-enheter.
I den högre upplösningen tappar PNY-kortet ytterligare, och landar på samma nivå som Radeon HD 7950 med den på papperet energitörstigare GCN-arkitekturen. Garanterat finns det en hel del att optimera här, vilket bland annat märks på modellerna från övriga partnertillverkare.
