Alan Wake II – fantastiskt vackert men krävande

Tretton år efter att det första spelet släpptes får vi återvända till staden Bright Falls med dagens släpp av Alan Wake II. Återigen får man axla rollen som författaren Alan Wake i en surrealistisk historia med skräck, mord och allmänt konstiga karaktärer. Denna gång får han sällskap av FBI-agenten Saga Anderson som försöker lösa mysteriet parallellt.

Bakom utvecklingen står finska Remedy Entertainment, vilka har en gedigen historia bakom sig att skapa visuellt slående spel. Alan Wake II är inget undantag, där utvecklaren har uppgraderat sin grafikmotor Northlight med nytt ögongodis och en färsk path tracing-implementation. Detta ställer en hel del krav på hårdvaran som används, och idag tänkte vi kika närmare på hur spelet presterar.

Komponenter i testsystemet

Som plattform för prestandamätningarna används redaktionens sedvanliga testsystem för grafikkortsrecensioner. Detta baseras kring Intels processor Core i9-12900KS samt 32 GB rappt DDR5-minne från G Skill – något som förhoppningsvis ska låta oss undvika några större processorflaskhalsar vid testandet och därmed låta grafikkorten sträcka på benen.

Det kan skilja sig rejält hur pass tungdrivet Alan Wake II är beroende på vilken plats man är på i spelet. Under vår tid med spelet var skogsområdet runt Cauldron Lake i särklass det tyngsta, och därför blev det en sekvens därifrån på 55 sekunder där vi promenerar från häxans stuga till den första mordplatsen. Bildfrekvensen snappas upp med hjälp av mjukvaran Capframe X och efteranalyseras med Microsoft Excel.

Drivrutinerna som används är Geforce Drivers 545.92, Arc Drivers 101.4900 samt Radeon Software 23.20.17.05 – samtliga med uttalade optimeringar eller buggfixar för just Alan Wake II.

Prestanda vid olika detaljnivåer

Vi börjar med att kika på hur spelets fördefinierade detaljnivåer påverkar prestandan hos två populära kort från Nvidia och AMD i form av Geforce RTX 4070 och Radeon RX 7800 XT. Spelet har tre detaljnivåer – low, medium och high, och utöver dessa finns det även andra reglage för att kontrollera titelns ray- och path tracing-implementation.

Nämnvärt är att Alan Wake II inte har någon egen funktion för kantutjämning, åtminstone inte som exponeras i menyn för användaren. Här förlitar sig istället Remedy på Nvidias DLSS och AMD:s FSR 2, där båda uppskalningsteknikerna numera har ett "native"-läge som utför kantutjämning utan behov att skala upp från en lägre upplösning. För våra tester används DLSS (DLAA) för Nvidia samt FSR 2 (Native) för AMD och Intel.

Det blir snabbt tydligt att Alan Wake II är ett riktigt tungdrivet spel, åtminstone om man tänkt färdas bortom upplösningen 1080p. Om vi börjar vid just 1080p så klarar sig Geforce RTX 4070 bra vid högsta möjliga detaljnivån, men om man nöjer sig med low finns det ungefär 22 procent högre bildfrekvens att hämta. Vid 1440p behöver man antingen vrida ned detaljnivån eller använda sig av upplösningsskalning för att uppnå 60 FPS medan 4K UHD i princip kräver att man använder DLSS i sitt Performance-läge.

Radeon RX 7800 XT har en väldigt liknande prestandaprofil som Geforce RTX 4070, om än med marginellt högre prestanda i den lägre upplösningen. Likt RTX 4070 är 1080p inga problem att driva runt med högsta möjliga rastreringsinställningar. Vid 1440p behöver man antingen vrida ned detaljerna rejäl eller nyttja uppskalning med FSR samtidigt som 4K UHD kräver FSR Performance för att upprätthålla 60 FPS.

Prestanda med olika grafikkort

Med analysen av detaljnivåerna avklarad har det blivit dags att slänga in hela uppsättningen med grafikkort för att se hur dessa står sig mot varandra. Vi använder oss av det förinställda detaljläget High med ray tracing avstängt och använder DLSS (DLAA) respektive FSR 2 (Native) för kantjämning beroende på kort.

Som tidigare nämnts är Alan Wake II är krävande spel, och även så i upplösningen 1080p. Sitter man på något av Nvidias eller AMD:s flaggskepp är det inga problem, där både Geforce RTX 4090 och Radeon RX 7900 XTX håller sig en bit ovanför 100 FPS-strecket. Även RTX 4080 och RX 7900 XT håller goda marginaler över 60 FPS.

Brytpunkten för att uppnå 60 FPS utan uppskalning med höga detaljinställningar ligger någonstans kring Radeon RX 7700 XT, vilket ändå är ett relativt dyrt kort. Populära modeller som Geforce RTX 3070 och Radeon RX 6700 XT får det här svårt att hålla bildfrekvensen uppe, och vi skulle i första hand råda att använda uppskalning här i stil med DLSS/FSR 2 Quality för att få upp prestandan.

Intels Arc-kort samt äldre instegsmodeller likt Geforce RTX 2060 och Radeon RX 6600 ligger och puttrar runt 30 FPS, och om man inte accepterar den nivån av prestanda behöver man tumma rejält på både detaljnivå samt renderingsupplösning – något som troligtvis kommer att ge en mindre smickrande visuell upplevelse.

Vid 1440p börjar det bli riktigt svettigt för många kort. Geforce RTX 4090 och Radeon RX 7900 XTX håller fortfarande fanan högt samtidigt som Radeon RX 7900 XT och Geforce RTX 4080 kan hantera situationen dugligt. Därefter blir det värre, och till och med det forna flaggskeppet Geforce RTX 3090 misslyckas med att hålla stabila 60 FPS.

Kort likt det sistnämnda som ligger precis på gränsen bör klara sig fint med DLSS/FSR 2 Quality för uppskalning medan korten längre ner troligtvis behöver såväl detaljnedvridning som mer aggressiv uppskalning i stil med DLSS/FSR 2 Performance.

Slutligen når vi 4K UHD, och otroligt nog är det inget kort i uppställningen som klarar av att hålla stabila 60 FPS – inte ens ett Geforce RTX 4090 med en prislapp norr om 20 000 kronor. Här behövs upplösningsskalning för att hålla bildfrekvensen uppe, där toppkorten från Nvidia och AMD bör klara sig fint på DLSS/FSR 2 Quality. Merparten av korten kommer dock att behöva skala upp renderingen från 1080p med hjälp av DLSS/FSR 2 Performance för att nå 60 FPS.

De kort som inte lyckades bibehålla 60 FPS vid upplösningen 1080p fick gå ytterligare en omgång med detaljnivån ställd till low. Kort likt Geforce RTX 3070 och Geforce RTX 3060 Ti får nu en mer flytande bildfrekvens än tidigare, men på bekostnad av sämre bildkvalitet. För dessa kort, och många andra, kan det vara bättre att använda någon av de högre uppskalningslägena istället som exempelvis DLSS/FSR 2 Quality.

Den skarpsynte hittar säkert en katt bland hermelinerna längst ned i diagrammet i form av Geforce GTX 1080 Ti – ett kort som inte officiellt stöds av Alan Wake II. Spelet förlitar sig nämligen på den grafiska tekniken mesh shaders, vilket GTX 1000-serien samt Radeon RX 5000-serien saknar. Det går dock att starta upp spelet ändå, men man möts dock av varningen ovan som upplyser om att man troligtvis kommer att uppleva dålig prestanda, grafiska artefakter samt krascher.

Sett till prestandan som presenteras av Geforce GTX 1080 Ti är det ett generellt råd att undvika att spela Alan Wake II med grafikkort som saknar stöd för mesh shaders – upplevelsen blir nämligen horribel.

Prestanda med ray tracing

Utöver en väldigt sofistikerad, och tungdriven, implemention av path tracing finns det även ett mer lättdrivet ray tracing-läge i Alan Wake II. Den fördefinierade detaljnivån low för ray tracing aktiverar funktionen för direkta ljuskällor samt reflektioner på transparenta ytor. Nämnvärt här är att RTX-seriens grafikkort använder sig av bolagets egna denoiser Ray Reconstruction medan AMD och Intel-korten får bruka Northlight-motorns egna denoiser.

Trots att det rör sig om ett ganska "simpelt" ray tracing-läge så slår detta hårt mot prestandan, och i synnerhet mot AMD-korten. Vid 1080p är det endast Geforce RTX 4090 och Geforce RTX 4080 som håller sig flytande över 60 FPS-strecket. Radeon RX 7900 XTX tappar här enormt mycket prestanda och lägger sig i samma region som 2020-års Geforce RTX 3080. Korten under Geforce RTX 4080 behöver helt enkelt använda sig av upplösningsskalning för att uppnå ett bra flyt, det vill säga om man inte nöjer sig med konsolliknande 30 FPS.

Vid 1440p blir det riktigt tufft för alla kort, och det är egentligen endast Geforce RTX 4090 som kan presentera acceptabla siffror i 60 FPS-regionerna. För övriga kort gäller återigen upplösningsskalning om man vill använda sig av ray tracing. Vissa är dock bortom räddning likt Geforce RTX 3070.

Att spela Alan Wake II i 4K UHD med ray tracing utan uppskalning kommer inte att funka om man inte accepterar 30 FPS. Även flaggskeppet Geforce RTX 4090 kräver här en dos uppskalning i stil med DLSS Quality medan följande kort eventuellt kan komma upp i en spelbar nivå med DLSS/FSR 2 Performance.

Prestanda med path tracing

Sista anhalten för att skruva upp ögongodiset till taket är att aktivera spelets path tracing-läge, vilket är minst sagt visuellt slående. Det är också extremt prestandakrävande och därför skruvar vi ned mängden kort som testas, då merparten inte ger en upplevelse som är annat än ett renodlat bildspel.

Path tracing aktiverat i Alan Wake II.

Path tracing avslaget i Alan Wake II.

Path tracing-implementationen finns i två olika detaljlägen – medium och high, där skillnaden är hur många gånger strålarna studsar innan de renderas. För high-läget är det tre studsar som gäller medan medium för nöja sig med en studs. Enligt våra mätningar är det cirka 20 procent prestandaskillnad mellan lägena, så det kan vara bra att ha i åtanke när du själv ska trimma in prestandan. För testerna använder vi dock värstingläget high.

Som väntat är det högst path tracing-läget extremt tungdrivet. Vid 1080p är det endast Geforce RTX 4090 som klarar sig över 60 FPS-strecket. Geforce RTX 4080 borde klara sig med att antingen vrida ned path tracing-läget ett snäpp till medium alternativt använda DLSS Quality. Geforce RTX 4070 och RTX 3090 behöver troligtvis kliva ned till medium på path tracing och köra DLSS Balanced.

AMD:s toppkort tappar så enormt mycket prestanda här att de kan vara bortom räddning. Möjligtvis går det att växla ned path tracing-studsarna samt köra något i stil med FSR 2 Performance ihop med en bildvisare som har VRR för att få en duglig upplevelse.

För nästa upplösning plockar vi bort AMD-korten då de bara producerar ett bildspel. De resterande korten i botten är dock inte mycket bättre, och här behövs en rejäl dos uppskalning samt en sänkning av path tracing-läget. Geforce RTX 4090 kan nog komma undan med DLSS Quality medan RTX 4080 troligtvis behöver åtminstone DLSS Performance samt en nedvriden path tracing-nivå.

Till sist har vi 4K UHD, och nu går alla korten och lägger sig. Geforce RTX 4070 fick här slut på grafikminne, så det uteslöts ur testet. Geforce RTX 3090 har minne så det räcker och blir över, men det hjälper dock prestandan föga. Vid dessa nivåer är DLSS Performance och troligtvis även DLSS Frame Generation ett krav för att Geforce RTX 4090 ska få bra flyt. Geforce RTX 4080 kanske går att rädda med ett snäpp ned på path tracing-läget, uppskalning i stil med DLSS Performance samt Frame Generation aktiverat.

Sammanfattande tankar om Alan Wake II

Alan Wake II är utan tvekan ett av de mest krävande PC-spelen som passerat testlabbet till dags datum. Det är också ett av de mest visuellt slående, där Remedy Entertainment verkligen har byggt upp en vacker spelvärld med stämningsfull ljussättning, hög detaljrikedom och snygga effekter.

Titeln har marknadsförts mycket för sin omfattande path tracing-implementation, men här måste vi ändå säga att spelet står sig oerhört bra vid traditionell rastrering. Smart och stilfull användning av bakat ljus skapar riktigt fin stämning i spelet samtidigt som traditionella tekniker likt screen space reflections/ambient occlusion ändå håller upp relativt bra – förutsatt att man inte granskar dem noga.

Alan Wake II är ett spel man gärna vill spela med höga detaljinställningar, och även om inte alla inställningar gör "natt och dag"-skillnad skulle vi ändå hellre använda oss av upplösningsskalning med hjälp av DLSS eller FSR 2 för att uppnå ens bildfrekvensmål snarare än att tumma på detaljerna för mycket. Faktum är att de flesta kommer att behöva använda sig av någon form av upplösningskalning för att uppnå en spelbar bildfrekvens, varesig man gillar det eller inte.

Medan spelet ser väldigt bra ut med traditionell rastrering tas titeln till en ny nivå när path tracing används. Spelvärldens objekt förankras på en helt annan nivå när tekniken aktiveras samtidigt som ljussättning och reflektioner bidrar till en imponerande realism. Baksidan av detta är det markanta prestandastraffet, där undertecknad numera nöjer sig med att spela vid 40 FPS med ett Geforce RTX 4070 bara för att uppleva ögongodiset.

Som en spelupplevelse är Alan Wake II något helt annat än det vi fick se från originalet från 2010. Uppföljaren är enormt mycket mer omfattande, med utbyggd spelmekanik och en story som väver in element från många andra av utvecklarens spel likt Max Payne, Quantum Break och Control. Är man, likt undertecknad, ett fan av Remedys speluniversum kommer man med största sannolikhet att älska Alan Wake II – förutsatt då att ens hårdvara kan hantera spelet.