Testpilot: AOC Agon AG276QZD – OLED på 27 tum med spelande i sikte

För många teknikintresserade har OLED varit en självklarhet i vardagsrummet sedan flera år tillbaka. Bland datorskärmar har däremot inte samma utveckling skett utan istället har LCD förblivit standard. Trots fördelarna som en OLED-TV har råder inga tvivel om att det är en lösning som inte passar alla och i synnerhet inte den som behöver en mindre, mer kompakt skärm. Det har i sin tur skapat en lucka på marknaden.

Nu är tiden kommen och idag finns det flertalet alternativ för den som vill ha OLED i mindre format som lämpar sig för datorbruk och får plats på praktiskt taget vilket skrivbord som helst. Till den kategorin hör AOC Agon AG276QZD, vilket är skärmen jag ska titta närmre på nu. Det är en modell tänkt för gamers och med hög bildfrekvens, snabb rörelsehantering samt utomordentliga kontrastförhållande bådar det gott för en spelskärm.

OLED på skrivbordet — specifikationer och funktioner

AOC Agon AG276QZD är utrustad med en 27 tum stor OLED-panel med WRGB-pixelstruktur där varje pixel utgörs av en röd, grön, blå respektive vit subpixel. Upplösningen uppgår till 2 560 × 1 440 pixlar, vilket i sin tur ger en pixeltäthet på 108 pixlar per tum. Panelen har en maximal uppdateringsfrekvens på 240 Hz samt stöd för VRR vilket lovar gott för den som behöver en snabb skärm för spel.

Form och funktioner

AOC Agon AG276QZD kommer utrustad med totalt fyra bildingångar, varav två är Displayport och resterande är HDMI. Även en USB Type–B-ingång finns, vilken kan användas för att ansluta skärmens USB-hubb bestående av två utgångar för USB Type–A. En 3,5 mm hörlursutgång finns också på baksidan av skärmen. Medföljer gör även kablage för både Displayport, HDMI och USB.

Skärmens stativ har en aningen märkligt formad fot men står stabilt och är inte heller särskilt känsligt för vibrationer. Justeringsmöjligheterna är typiska för skärmar i den här storleken och är generellt sett smidig att ändra höjd, vinkel och lutning på så att det passar för stunden. På stativets baksida finns också kabelhållare vilket underlättar kabeldragning för den som vill ha ett mer städat skrivbord.

På baksidan sitter en kombinerad knapp och styrkors vilken används för att navigera menyer och ändra inställningar. Menyerna är principiellt sett lättöverskådliga men den konstanta färgkombinationen av vitt och rött kan i vissa menyer orsaka förvirring och få en att av misstag trycka fel.

Skärmen har även integrerad RGB–belysning vilken kan använda statiska färger och förinställda program. Det går även att välja egna färger genom att justera intensiteten för rött, grönt och blått och på så vis uppnå en belysning som passar rummet. Färgövergångarna är tämligen hårda och hoppiga vilket gör att statisk belysning generellt sett är att föredra.

Vardagligt bruk

Eftersom OLED-paneler är emissiva, där varje pixel är sin egna ljuskälla, är det möjligt för skärmen att släcka bilden fullkomligt vid svart. I jämförelse mot en traditionell LCD–skärm, som utgjort merparten av datorskärmar de senaste tjugo åren, är skillnaden slående till en början. Inledningsvis kan det upplevas snudd på overkligt och främmande, men det ändras också snabbt till en vanesak.

Vid vanligt skrivbordsanvändning är kontrastförhållandet inte alltid fullt lika märkbart som vid spelande, men svärtan finns ändå där och ger ett bra intryck när innehållet tillåter det. Den fullkomliga avsaknaden av blooming är också den en befrielse för den som vill ha en extra ljus bild utan att göra svärtan grå. Betraktningsvinklarna är också mycket bra då skärmen inte skiftar nämnvärt i färg annat än i extremfall, och lämpar sig bra i princip var som helst på skrivbordet.

Efter fyra timmars användning kommer en meddelande upp som påminner användaren om panelrensning, vilket är en process där panelen laddar ur eventuella spänningar från pixlarna för att motverka permanenta inbränningar. Dessa panelrensningar kan skjutas upp till nästa gång skärmen stängs av och påverkar således inte användningen. Processen tar som mest runt tio minuter att genomföra.

En närmast oundviklig detalj med OLED är ABL – Automatic Brightness Limiter. Precis som namnet antyder är det en funktion som justerar ljusstyrkan på skärmen baserat på bildinnehållet. Ju mer ljust innehåll, desto mer dämpas ljuset. Detta har onekligen en märkbar påverkan i datorsammanhang och inte minst i ordhanterare, kalkylblad med mera där mycket av bilden utgörs av ljusa partier. Mer om detta under bildåtergivning.

Eftersom panelen på AOC Agon AG276QZD har en RGBW–struktur tenderar grafik och text att visas upp inkorrekt på skärmen. Detta är i regel märkbart på korta avstånd men kan i vissa sammanhang vara klart synligt även för ett otränat öga. Tydligast är när gult möter vitt, då en grön kontur skapas vid övergången. I pixelgrafik kan detta vara en direkt störande egenskap och är tyvärr knutet till panelens design.

Spel

I korta drag gör AOC Agon AG276QZD precis vad den utlovar som spelskärm och fungerar utmärkt för datorspel. Kombinationen av hög bildfrekvens tillsammans med obefintligt eftersläp är en fantastisk kombination. Lägg därefter till bildkvaliteten som får praktiskt taget alla LCD–skärmar att blekna i jämförelse och det råder inga tvivel om att skärmen helt klart håller en nivå över genomsnittet bland spelskärmar.

Särskilt vid HDR blir skärmen extra trevlig för spel. Titlar såsom Microsoft Flight Simulator och Cyberpunk 2077 drar stor nytta av både den större dynamiken och det stora färgomfånget, vilket snabbt blir en fröjd för ögat. I jämförelse mot en LCD–skärm med statisk bakbelysning, som de flesta idag använder för spel, är skillnaden himmelsvid.

Skärmen har inbyggd mätare för bildfrekvensen och även en zoomfunktion för att underlätta i förstapersonsspel. VRR finns via Displayport och fungerar därmed utmärkt med ett modernt grafikkort. En viss mängd flimmer kan uppstå vid VRR men är generellt sett inte märkbart annat än i extremfall och påverkar således inte helhetsintrycket.

HDMI–ingångarna är begränsade till de funktioner som finns med i HDMI 2.0–standarden, vilket gör att VRR inte är möjligt om exempelvis en Playstation 5 eller Xbox Series X används. Bildfrekvensen är då också begränsad till 120 Hz. För bästa möjliga upplevelse och prestanda behöver således Displayport användas.

Bildåtergivning

I likhet med andra OLED–baserade datorskärmar används här LG:s nya MLA–paneler. Som väntat är betraktningsvinklarna goda trots att en viss blåaktig ton kan märkas vid kraftig vinkel. Heller visas inga tecken på uniforma färgavvikelser, även om det syns vissa skiftningar i ljus när en mörkgrå bild täcker hela bildytan. I praktiken är det inget som märks vid bruk.

Reglaget "ljusstyrka" styr det allmänna ljusflödet från skärmen. Kontrast används i sin tur för att ankra vitnivån. Mätningarna avser hur bilden ändras baserat på hur ljusstyrkan är inställd. Vid mätning är skärmen kalibrerad till D65. Ecoläget är satt till standard, då detta inte går att inaktivera. Mätvärdena är ungefärliga.

Vad som både visas i mätningarna och vid användning är att skärmen är kapabel till en ljusstark bild även vid SDR, men endast i en begränsad utsträckning. Dels sjunker den sammantagna ljusstyrkan när bildens genomsnittliga ljusstyrka ökar, dels är inbränningsskyddet påtagligt aggressivt och gör bilden mörkare över tid. Detta märks särskilt tydligt vid arbete i exempelvis textdokument. Bilden tappar omedelbart ljusstyrka och tonar sedan ned för att bli ännu mörkare.

Eftersom skärmen skiftar ljus i lika hög utsträckning oavsett vald ljusstyrka kommer det att vara ett påtagligt problem vid datorbruk. En alternativ lösning på detta visade sig vara att konvertera SDR till HDR och använda en tonmappning i operativsystemet så att bildinnehållet blir lagom ljust även när det visas upp i HDR. Då lyckas skärmen hålla en mycket mer jämn ljusstyrka och bidra till en behagligare upplevelse. Dock är detta inte utan kompromisser. Mer om det under HDR.

Panelens matta antireflexfilter lyckas på ett effektivt sätt undvika starka reflektioner och göra skärmen användbar även i en ljusare miljö. Tack vare att skärmen kan bli så pass ljusstark är den inte alltför beroende av att rummet är mörklagt, även om den som tidigare nämnts kan brottas med problem om målet är att få ljusast möjliga bild.

På recensionsexemplaret är uniformiteten ojämn vilket är tydligast längs med kanter och i synnerhet på den övre delen av panelen.

SDR

Vid SDR har skärmen ett antal spellägen som alla är mer eller mindre låsta vid olika förinställningar. Genom att inaktivera spelläget (som inte påverkar några spelfunktioner) går det att göra ändringar i bildinställningarna. Kalibrering kan endast göras genom att välja Panel native som färgrymd, då både sRGB och DCI-P3 låser inställningarna för vitbalans.

Kalibrering är gjord med Calman. Mätningarna före avser Panel native med inaktiverat spelläge och inga andra justeringar från fabriksläget. Efter kalibrering avser panel native med manuella justeringar gjorda i skärmens menysystem. Vitt har en ljusstyrka på 100 nits.

Reglagen för vitbalans är lätthanterade och orsakar inga egentliga krusiduller då vitbalansen följer standarden tämligen väl. Däremot blir färgerna tydligt avvikande från sRGB eftersom dessa är markant övermättade. I en av menyerna går det att justera färgmättnad och genom att sänka den från 10 till 9 ges en bitvis mer korrekt färgåtergivning, men ljusare färger tappar markant med mättnad och får exempelvis ljusa hudtoner att framstå som bleka.

En annan metod är att efter kalibrering tillämpa färgprofilering genom att skapa en .icc–fil som är specifikt gjord för skärmen. Resultatet kommer då att vara beroende av hur ens operativsystem och programvaror hanterar färgprofilerna, vilket inte alltid är helt tillförlitligt.

Det befintliga sRGB–läget har ett färgomfång som stämmer väl överens med standarden, men ger en tydlig gulaktig vitbalans om ljusstyrkan är inställd på att ge ifrån sig runt 100 nits. När ljusstyrkan däremot är maxad kan sRGB–läget följa D65 utan några större avvikelser, vilket ger bildläget ett oväntat användningsområde för den som oundvikligen sitter i ett ljust rum.

Skärmen har tre gammalägen och av dessa är det Gamma 1 som ligger närmast 2.2 på recensionsexemplaret. De övriga två gör bilden markant ljusare respektive mörkare i låg- och mellandagrar.

Om även de skiftande ljusnivåerna beaktas är det tydligt att SDR överlag leder till flera kompromisser på AOC Agon AG276QZD, för den som är ute efter en tillförlitlig bildåtergivning. För någon som primärt spelar spelar är det kanske inte en avgörande faktor, men är definitivt något att vara medveten om före köp med tanke på skärmens prisklass.

HDR

AOC Agon AG276QZD har stöd för HDR10 och har ett fåtal bildlägen att välja mellan. Av dessa är det Display HDR som är i särklass mest korrekt då övriga både har forcerade skärpefilter samt markant avvikande tonmappning. Med det sagt är inställningsmöjligheterna i HDR nästan obefintliga. Det enda som går att justera är så kallade Shadow control, vilken gör skuggnyanser ljusare. Det orsakar avvikelser från ST.2084 men kan vara användbart i en ljusare miljö.

Mätningarna är gjorda med Calman och avser Display HDR–läget. Metadatan för HDR (BT.2100, HDR10) är 1 000 nits peak white.

I Display HDR ger skärmen som mest ifrån sig lite drygt 600 nits, vilket är standard för en OLED av denna storlek.

Generellt är vitbalansen helt klart tillräckligt nära D65 för konsumentbruk medan tonkurvan gör tydligare fel. Bilden är ljusare än referens mellan 50 och 300 nits. Utöver att faktiskt HDR–material ofta blir för ljust innebär detta också att SDR inte kan visas upp utan kompromiss. Mellandagrar blir antingen för mörka medan helvitt är lagom ljust, eller så hamnar mellandagrar rätt medan helvitt drar iväg markant.

Trots det upplevde jag det som mer behagligt att visa upp SDR i HDR på skärmen. Dels är ABL och inbränningsskydden inte lika aggressiva, dels kan färger inom sRGB återges utan att bli övermättade eller tappa färgmättnad i högdagrar. Som helhet är bilden inte nödvändigtvis mer korrekt, utan tidigare nämnda problem har bytts ut mot andra, som i mitt tycke är mindre störande diton.

Faktisk HDR ger som tidigare nämnt ett gott intryck vid spel, men på grund av den avvikande tonkurvan bör skärmen inte användas för produktion av HDR utan snarare konsumtion. I slutändan är HDR–läget intressant på skärmen eftersom det i flera avseenden är mer användbart än SDR–läget, även för datorbruk. Det är en onekligen en sällsynt företeelse.

Slutsats

Eftersom datorskärmar med OLED-panel är ett relativt nytt fenomen kan det vara svårt att sätta realistiska förväntningar på resultaten. Vad som däremot blir tydligt med AOC Agon AG276QZD är att den genomgående har kompromisser eller svagheter, vilka i sin tur leder till att användaren får göra egna avvägningar om vilka lösningar som passar bäst.

Missförstå mig rätt: Skärmen har definitivt goda egenskaper och kommer för de flesta att vara en stor uppgradering från de flesta LCD-skärmarna, i synnerhet om spelande är det primära användningsområdet. Det känns dock som att denna skärm alltid drar ett lite kortare strå än väntat vare sig det handlar om ABL, inbränningsskydd, färgåtergivning, tonkurva eller avsaknaden av VRR via HDMI.

Därefter kommer även priset in i bilden. I skrivande stund kostar AOC Agon AG276QZD som lägst drygt 11 700 kronor hos återförsäljare, vilket gör det till den lägst prissatta OLED-skärmen i dess storlek på marknaden idag. Därför är det lätt att förstå varför den tilltalar sin målgrupp, men då blir frågan om det räcker till?

Personligen tänker jag att det inte gör det. AOC Agon AG276QZD är inte fullt så lämplig för allround-bruk som jag förväntar mig från en spelskärm i den prisklassen. Även utan att syssla med grafiskt arbete eller bildredigering upplever jag begränsningarna och kompromisserna som för omfattande för att jag ska kunna sitta tillräckligt nöjd. Inga skärmar är perfekta och förväntningarna ska alltid vara realistiska. Det tycker jag också att mina är.

Med det sagt kan skärmen ändå vara ett bra köp för den som primärt vill ha de grundläggande egenskaper som OLED har. Det gäller i synnerhet för den som vill ha en särskilt ljusstark bild för SDR då AOC Agon AG276QZD definitivt ligger över medel ur det avseendet. Vid en eventuell prissänkning framåt vinterhalvåret har den helt klart potential att bli en riktigt populär skärm bland datorspelare av goda skäl. I slutändan kanske den räcker till för de allra flesta trots allt.

Fördelar:

• Bra design och stabilt stativ

• Hög bildfrekvens utan något eftersläp

• Förvånansvärt ljusstark bild i SDR

• Effektiv HDR

• Goda spelegenskaper via Displayport...

Nackdelar:

• ...men begränsade via HDMI

• Kompromissande bildåtergivning

• Störande ABL och inbränningsskydd

• Problematisk pixelstruktur för datorgrafik

• Aningen bristfällig för allroundbruk