AMD Radeon RX 7900 XTX och RX 7900 XT – lag röd slår tillbaka med RDNA 3

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.

För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.

Kylarna på den nya syskonduon är mycket snarlika, men skiljer sig något i storlek. De båda ska dock enligt AMD vara tillräckliga för att hålla den nya uppsättningen kretsar svalkade och sett till enbart temperatur håller AMD sitt löfte. RX 7900 XT rullar med enkelhet in på förstaplatsen efter tortyrtestet med det mycket imponerande resultatet 59 °C.

Storebror RX 7900 XTX mäter in på 5 °C varmare och letar sig även den upp mot toppen av tabellen och landar bekvämt på en fjärdeplats, bakom de betydligt mindre effekttörstiga Geforce RTX 3050 och RTX 3060. Helt klart ett bra resultat för de båda nykomlingarna.

Vi får i grafen över ljudnivå en del av förklaringen till de låga temperaturer. Det enkla svaret är nämligen att grafikkorten inte är särskilt tystgående direkt ur kartong, något som redaktionen blev varse om under de inledande prestandatesterna.

Radeon RX 7900 XT håller sig på en fullt acceptabel nivå och sticker inte ut nämnvärt från andra testade referenskylare när det kommer till ljudnivå. Detta kombinerat med det faktum att kortet går svalt lämnar en hel del spelrum för den användare som önskar göra en egen fläktkurva för att sänka ljudnivån ytterligare på bekostnad av några grader högre drifttemperatur.

Med storebror Radeon RX 7900 XTX är situationen något annorlunda och ljudnivån vid mätningar ligger väldigt hög rent kvantitativt. Därtill är undertecknads subjektiva upplevelse att ljudnivån och frekvensen av ljudet är väldigt påtaglig. Då fläktarna är något mindre än på många partnermodeller blir ljudet en aning mer högfrekvent och suset sticker ut från andra bakgrundsljud. Vår rekommendation är därför helt klart att skapa en mindre aggressiv fläktkurva och låta grafikkortet gå lite varmare, eftersom det helt enkelt är svårt att blockera ut ljudet helt under drift.

Genomgående för båda modeller i de exemplar vi har testat är ett ganska påtagligt spoltjut, något som vi har blivit mer vana att se på högpresterande modeller i allmänhet. Vad gäller AMD:s syskonduo är det framförallt på RX 7900 XTX som vi noterar detta.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Som vi tidgare nämnt styrs frekvens av ett antal olika variabler för kortets total strömbudget, belastning, temperatur samt manuellt satta gränser. Direkt ur kartong i standardläge leder detta till att RX 7900 XT letar sig upp en bit över 2 500 MHz under vårat tortyrtest, närmare bestämt pendlar kortet något mellan 2 550 upp till ungefär 2 580 MHz och gör så konsekvent under hela testet.

Storebror RX 7900 XTX hamnar ungefär 100 MHz lägre i vårat test och pendlar mellan 2 450 och 2 500 MHz under testets gång. Värt att notera är att grafikkorten går att skrämma upp i högre frekvensen genom att höja den totala strömbudgeten, men då på bekostnad av temperatur, som istället kan bli en variabel som begränsar.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.

SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Effektmätningarna ligger ungefär i linje med vi väntade oss baserat på specifikationerna för grafikkortens totala effektbudget och hur de värden som mättes direkt vid väggen såg ut under speltesterna. Vi återkommer i nästa del till hur grafikkorten agerar under spelande. Ställt mot sina föregångare är det dock uppskruvat effektuttag som gäller, men det inte på en orimlig nivå.

Siffrorna påvisar att grafikkorten som sådana absolut är strömtörstigare än föregångarna, men tar man med den ökade realprestandan i beräkningarna finns det absolut fog för att tro på AMD:s uttalanden om hur mycket mer energieffektiv RDNA 3-arkitekturen är ställt mot RDNA 2. Det är framförallt glädjande att se lägre siffror för RX 7900 XTX ställt mot tidigare flaggskeppet RX 6950 XT.

Effektmätning för endast grafikkortet

Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.

Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.

Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.

För att försöka få en mer rättvis bild över siffrorna gällande effektuttag beslutade vi att expandera testet och genomföra samma PCAT-mätning över samma spel, fast med upplösningen uppskruvad till 3 840 × 2 160 pixlar.

När vi inspekterar snittet i effektuttag i både 1440p samt 4K UHD går det snabbt att notera att de beter sig på samma vis i båda upplösningarna, vilket är anledningen till att det går att sammanfatta i ett enda stycke. Båda grafikkort ligger konstant vid sin maxgräns, oavsett spel, i båda upplösningarna. Beteendet är något vi känner igen från de senaste generationerna grafikkort, men det skiljer sig nämnvärt från hur Nvidias Geforce RTX 4000-serie hittills har visat sig agera. Det leder till att den nya syskonduon från AMD blir två av de strömtörstigaste modellerna i vår svit för spel i 1440p.

I 4K UHD placerar sig AMD:s nykomlingar med sina mer eller mindre statiska uppmätta värden inte riktigt lika långt ner i listan. RX 7900 XT visar på ett lägre uttag än både Geforce RTX 3080 och RTX 3090, medan storebror RX 7900 XTX placerar sig strax bakom RTX 4090. Det är förhållandevis uppseendeväckande, med tanke på att Geforce RTX 4090 har en betydligt högre total effektbudget. Det ska dock föras till protokollet att om de mer avancerade grafikinställningarna för ray tracing aktiveras kan både RTX 4090 och RTX 4080 dra iväg uppåt med råge.

Trots sitt mer eller mindre låsta effektuttag är det klart att AMD lyckats med sitt åtagande att göra korten energieffektiva. Visst är effektbudgeten uppskruvad och grafikkorten drar mer än tidigare, men kombinerat med den ökade prestandan ökar också effektiviteten.

Ställer man RDNA 3 mot RDNA 2 gör AMD både solklara och stora framsteg. De stora framstegen hamnar dock lite i skymundan när det ställs mot konkurrenten i det gröna laget, som ohotat ligger kvar på första och andra plats. Det är med det sagt inga dåliga resultat som uppmäts och det är glädjande att se framsteg för båda kombattanterna.