PISA undersökningen, diskussionstråd

Även inrikes födda med utländsk bakgrund är mer än markant underkända i större utsträckning än inrikes födda med svensk bakgrund. Jag är övertygad om att de stökiga och/eller underkända eleverna sänker resultat över lag. De tar mer lärartid (antingen genom att bråka eller behöva mer stöd) samtidigt som stöket försämrar andra elevers koncentrationsförmåga.

1. Det finns fortfarande en hel del som vill bli lärare, även bland de som har bra betyg och/eller högskolepoäng som skulle räcka till annan utbildning.
2. Det kan du göra. Du kan också skita i att plugga och bli sopåkare och tjäna ännu mer.
3. En hel del gör det, visst, men det finns fortfarande duktiga elever som vill bli lärare. Sedan är höga betyg ingenting som garanterar att man blir en bra lärare/ingenjör/ekonom/jurist.
4. I vilket område?
5. Det är snarare så att lärare saknar auktoritet som sänker statusen. Vi går igenom 12 års skola där lärare blir fullständigt överkörda av elever och föräldrar. Skulle jag vilja bli lärare bara för att lönen var högre när jag vet hur de behandlas? Knappast. Statuset i läraryrket varken börjar eller slutar i lönefrågan.

Din övertygelse är fel.

[/QUOTE]1. Det finns fortfarande en hel del som vill bli lärare, även bland de som har bra betyg och/eller högskolepoäng som skulle räcka till annan utbildning.
2. Det kan du göra. Du kan också skita i att plugga och bli sopåkare och tjäna ännu mer.
3. En hel del gör det, visst, men det finns fortfarande duktiga elever som vill bli lärare. Sedan är höga betyg ingenting som garanterar att man blir en bra lärare/ingenjör/ekonom/jurist.
4. I vilket område?
5. Det är snarare så att lärare saknar auktoritet som sänker statusen. Vi går igenom 12 års skola där lärare blir fullständigt överkörda av elever och föräldrar. Skulle jag vilja bli lärare bara för att lönen var högre när jag vet hur de behandlas? Knappast. Statuset i läraryrket varken börjar eller slutar i lönefrågan.[/QUOTE]

1. En hel del, nej....
2. Helt orelevant jämförelse
3. Finns gör det såklart. Men de blir färre och färre. Jo, det betyder i många fall att man blir en bättre lärare. Det handlar inte bara om det. De med lägra betyg är inte lika villiga att arbeta hårt för sitt yrke. De har läraryrket som en "räddning" eller plan b.
4. Som i exemplet jag sa. Lärare, civilingenjör.
5. Även det spelar roll. Men varför förlorar läraren kontrollen? En bra lärare förlorar aldrig kontrollen över klassen. En som kan få undervisningen intressant. De stökiga går ändå i en annan avdelning och är ytterst sällan med klassen.

Och nu till min slutgiltiga fråga. Hur länge sedan var det du gick i skolan?

Du är medveten om att du inte kan använda dig av din godtyckliga uppfattning för att diskvalificera min godtyckliga uppfattning, eller hur?

1. 19.000 personer sökte till lärarutbildning hösten 2013. Det är rätt många.
2. Inte om man tycker att lönen har stor vikt för yrkesstatus
3. Siffror, tack. Gällande att de med låga betyg på gymnasiet inte skulle vilja arbeta lika hårt säger jag bara: skitsnack. En person som flummade igenom gymnasiet kan mycket väl bli en duktig lärare själv.
4. Fler sökte till lärarutbildningen än till civilingenjör.
5. Jag tror att det är ett resultat av att man har flyttat fokus från att lära ut till att hjälpa till att lära in. Lärare får dessutom inte straffa elever som missköter sig. Visst är det så att de bästa lärare kan oftast hålla ordningen, men det går inte att diskvalificera alla som har en stökig klass med att de är dåliga lärare. Vilken avdelning hamnar stökiga elever i? Vi hade fem personer i en klass om 28 som inte kunde hålla käften stängd i fem minuter om så deras liv hängde på det. Inte för att de var utvecklingsstörda utan för att de var ointresserade av att lära sig något.
6. Jag gick ut gymnasiet 2008.

0,5: Jo, det kan jag visst.
1: Ändå är det lärarbrist och framförallt brist på bra lärare.
2: Nej, en sopåkare tjänar inte mer än en lärare. Dessutom ett jobbigare arbete. Återigen. Orelevant jämförelse.
3: Men herregud det är ju självklart att en som knappt klarat skolan själv ska kunna hjälpa andra barn lära sig. Speciellt inte de elever som vill nå högre betyg. Gällande att en person som flummat igenom gymnasiet kan bli en bra lärare säger jag bara: skitsnack
4: även här orelevant. Det behövs ganska mycket fler lärare än civilingenjörer.
5: Det största problemet förutom just lärarstatusen (har själv lärare som jag kan mer än. Speciellt de yngre) är att det råder en enorm disciplinbrist i skolan. Man har gett eleverna för stor frihet och ansvar. Det finns regler i skolan som måste följas och eleverna måste på ett strängare sätt lyda läraren. Det är de som går i skolan, inte skolan som ska anpassa sig efter elevernas tycke som det är nu.
Vi har en speciell avdelning som de som har det svårt kan gå till och plugga där eller om de bara stör osv.
Bra att du nämde det också. En klass om 28? Varför är jag förvånad? Antalet elever i en klass och störandet är inte ett regelbundet mönster.
Ju mindre klasser, destå mindre stör vissa elever. I en klass om tex 20 personer kanske det finns 2 personer som stör, men de stör knappt klassen. Men på en klass om 28 kanske det finns 5 som stör och då störs hela klassen. Så från ingen till 28personer. Även om 5 personer låter ganska mycket.
6: Går i skolan nu. Säger utav egna erfarenheter och våran skola är verkligen inte speciell utan ligger på rikssnittet.

0,5: Suck, nej, det kan du inte göra. Du behöver inte hålla med mig, men att påstå att jag har fel och du har rätt bara för att du tycker så är det lågstadienivå på.
1. Vi behöver många lärare, det innebär bara att inte tillräckligt många söker, inte att antalet sökande är få. Hur man kvantifierar en bra lärare vore intressant att höra. Är lärare ett resultat av lärarutbildningen på fem år eller är man för evigt fast i samma mentala tillstånd som när man var 16-19?
2. Sopåkare som kör för LLAB i Stockholm har en arbetsvecka som är ungefär 30 timmar och de plockar in mellan 26-36k per månad. En gymnasielärare i Stockholm tjänar ungefär 28.000kr på en arbetsvecka om 40 timmar (+ obetald övertid). Sopåkaren tjänar bättre, men har inte särskilt hög status.
3. Varför det? En person som hade svaga betyg (inte underkända) har kanske bättre förståelse för vad lågpresterande elever behöver? Är det orimligt att tänka i de banorna? Sedan kan det vara så att en person som i efterhand har kompletterat sina tidigare underkända betyg är mer motiverad att genomföra en högskoleutbildning än någon som tog sig igenom gymnasiet utan några större problem. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att påstå att en person som inte har höga betyg skulle vara en dålig kandidat för högre utbildning. Speciellt när man själv saknar både arbetslivserfarenhet och erfarenhet av högre studier.
4. Spelar väl ingen roll? Det är fler som vill bli lärare än civilingenjörer, vilket kan avläsas i statistiken för förstahandssökare. Sedan är det säkerligen så att en del av de som väljer lärare inte har betygen för civilingenjörsutbildningen, men i all ärlighet så är det inte så jävla svårt att komma in på en sådan utbildning heller.
5. Det behövs inte många bråkiga/tidskrävande elever för att andra ska bli lidande. Men visst, anta att vi minskar klasstorlekarna till 20. Hur många fler lärare kommer då att behövas? Hur många fler klassrum? Lägg till en löneökning (som behöver vara tillräckligt stor för att matcha ingenjörers och ekonomer som dessutom har god löneutveckling). Vem ska betala? Alla problem går inte att lösa med fler resurser och alla problem är inte ett resultat av bristande resurser.
6. Det är inte så att jag har glömt bort hur det är att gå i skolan eller inte har kollegor som själva har barn i skolåder. Att din skola och din upplevelse skulle vara representativ för alla skolor och alla elever är absurt.

Du får överleva kvällen utan svar så svarar jag imorgon när jag inte skriver med mobilen.

Man ska akta sig för generaliseringar. Jag hade en klasskamrat som gick ur gymnasiet med flera IG. Efter ett år i lumpen och ett på Komvux läste han vidare på högskola och var så duktig att han fick undervisa andra i programmering. Så bevisligen kan man flumma sig igenom gymnasiet men ändå lyckas bli en bra lärare senare i livet. Hur man är i tonåren och hur man sedan är i vuxna livet kan skilja sig stort.

Skickades från m.sweclockers.com

http://www.dn.se/debatt/katastrofal-brist-pa-larare-i-no-amnen-och-matematik/

Tycker valiumballong fortfarande det finns gott om lärare? Eller ljuger de i artikeln för att de inte delar din åsikt?

Sen är det inte antalet lärare utan det står som sagt i länken att det är brist på utbildade lärare.
Och det är sant. Speciellt inom NO områden. Det är även där vi fallerar stort.

Sen är det inte några få reformer här och där som kommer lösa det hela.
I dagens skola är det eleverna som är i centrum. De kan i princip göra vad de vill. Lärarna vågar inte säga emot. Det finns några få som vågar men även de är rädda för konsekvenserna.
Man måste ändra systemet så att läraren är i centrum och inte eleverna. Det är eleverna som kommer till skolan. Då är det bättre med alternativet, skola/plugg eller skolk och inte ens komma till skolan.

Lärarna måste få mer makt. Eleverna och FÖRÄLDRARNA mindre ansvar eftersom de tydligen inte kan hålla det.

Edit: sen kan man ha hur många lärare som helst, eller inte hur många som helst men många, om dom inte är utbildade och bra Spelar det ingen roll.

Finns många lärare, finns färre inom NO och matematik. Verkligen en svår fråga att svara på.

Grattis, du sa emot dig själv.
Ska göra ett tydligt inlägg på hur och var du gjorde det senare. Först, mat.

Ja, vi väntar med spänning.

- 1. Det finns fortfarande en hel del som vill bli lärare, även bland de som har bra betyg och/eller högskolepoäng som skulle räcka till annan utbildning.
- Vi behöver många lärare, det innebär bara att inte tillräckligt många söker, inte att antalet sökande är få.

Jag tror vi båda kan hålla med om att du flera gånger skrivit att det INTE är brist på lärare och att det är många som ansöker till det.

I artikeln på DN står det att det är brist på lärare inom NO ämnena och matte. Du hade alltså fel tidigare.

Sen skriver du: Finns många lärare, finns färre inom NO och matematik.
Detta gör dina åsikter svåra att förstå.
Så du menar att så länge alla andra ämnen har gott om lärare fungerar skolan bra och att vi inte behöver bry oss om no ämnena?

Sen motbevisar du ju dig själv också. Innan skrev du att det finns gott om lärare, nu att det är ont om dem inom NO och matematik.

Det är inte brist på lärare egentligen, vi saknar kvalificerade lärare inom vissa ämnen. Vi har många som söker till lärarutbildningarna, de är nästan alltid fullsatta vid starten. Det är inte massvis med sökande per plats, visserligen, men det är åtminstone inte tomma utbildningar. Nu när man har tagit sig tid och kartlagt lärarna och deras roller så har vi (till slut) statistik på att det saknas [kvalificerade] lärare inom teknik, NO och mattematik. Gott så, då har vi något vi kan fokusera på.

Jag har inte emotsagt mig själv - det finns gott om lärare men dessa lärare har (i enlighet med ny statistik som varken du eller jag hade på förhand) en ojämn fördelning mellan ämnen. Du är så upptagen med att "sätta dit mig" att du inte tar dig tid att läsa och förstå.

Jag behövde aldrig "sätta dit dig", du gjorde jobbet åt mig. edit: det var också ironi.

No ämnena och matte är kanske 40% av alla ämnen. Har vi brist på 40% av lektionerna, då har vi brist på lärare. Men dessutom är det ju så att ju större tryck det är på läraryrket, desto bättre lärare får vi. Folk som är redo att kämpa för att bli lärare. Precis som med alla andra yrken. Tex läkaryrket.

Att du säger att det "till slut" kom statistik på att det saknas kvalificerade lärare inom teknik är ju bara konstigt. Det var ganska självklart att det saknas lärare där. Jag och de allra flesta jag känner hade den bedömningen iaf.;)

Men nu ska vi inte bråka om siffror utan vad vi ska göra åt det.
Som du sa själv, nu vet vi iaf att det saknas lärare där och av en ren tillfällighet (ironi) råkar det vara samma ämnen som vi blir allt sämre på.
Svenska uträknat då.

Nu drar du siffror ur arslet igen. Matte och NO är inte 40% av alla ämnen annat än på vissa specifika linjer som natur. Grundämnena är 30% av gymnasiepoängen och när jag gick gymnasiet (inte säker på hur det är i Björklunds nya skola) var det bara Mattematik A och Naturvetenskap A, kanske även Fysik A, som var med där. De flesta linjerna läste inte mer än Mattematik B. Sedan så är det klart att fler sökande är bättre än få sökande, men man ska lyckas med att locka dessa personer också, och vi har redan gått över det i den här tråden.

Det har du inte skrivit i tråden, så det är väl tacksamt för dig att skriva "brist på lärare" och sedan i efterhand ändra det till "brist på lärare inom specifika områden, menade jag förstås. ;)".

Ånej du, nu får du allt lugna ner dig lite. Klart att brist på kvalificerade lärare säkert har en negativ effekt, men det är troligtvis inte den enda anledningen eftersom vi som sagt ser sjunkande resultat även i läsförståelse där vi inte har brist på kvalificerade lärare.

Sant där. I gymnasiet är det endast natur och teknik som har så mycket No och matte. Samt högstadiet.

Det stämmer att det inte är den enda anledningen, men en stor anledning. Det kan vi väl iaf hålla med om.
Dessutom är läsförståelse lite annorlunda. Man kan inte riktigt jämföra de två.

Det är en kombination av saker som gjort skolan dålig. Brist på kunniga lärare inom vissa områden (nöjd nu?;)) är en viktig anledning.
Att eleverna är i centrum och inte läraren är en annan viktig sak. Lärarna ska inte känna sig rädda att säga till en elev som inte sköter sig. Har pratat med lärare som säger att de är rädda att de ska bli anmälda för att de "gått för långt" trots att de inte gjort det riktigt. Så mer makt till läraren och göra om skolsystemet så att läraren är i centrum och inte eleverna tror jag är en viktig åtgärd. Är inte säker nu men tror folkpartiet inte stödjer en sådan åtgärd ideologiskt sätt. Kan ha fel där. Även om jag vet att det är en viktig orsak till att eleverna presterar dåligt och lärarna vill ha en sådan åtgärd.

Nu gick jag inte in på det där om antalet sökande då du skrev att ni redan gått över det i tråden.

Det kvarstår att avgöra hur stor vikt det har, mattematik A (1 eller vad det kallas för nu) är inte så svårt att det krävs en särskilt mattekunnig lärare för att lära ut på ett bra sätt. Frågan blir: hur stor effekt har det att våra lärare inte är specialiserade på mattematik när de lär ut grundläggande algebra? Jag kan tänka mig att den effekten inte är tillräckligt stor för att förklara det fortsatta tappet i mattekunskaper.

Nej, visst är det så att andra faktorer spelar stor roll när det kommer till läsförståelsen (som att läsa böcker på sin fritid), men det är också faktorer som andra länder också påverkas av. Att ungdomar spenderar mer tid vid datorn istället för med Den den gamle och havet borde gälla oavsett om man är svensk, tysk, sydkorean eller finne.

Inte i alla linjer i gymnasiet nej. Däremot i högstadiet kan det behövas. Dessutom tror jag även ekonomi och samhällsprogrammet har matte 2 nu också.
Men tappet i mattekunskaper har nog med att vi inte har kompetenta lärare i högstadiet skulle jag tro. Finns mer än en skola jag kan nämna på rak arm som har ganska dåliga mattelärare faktiskt.

Sant. Ungdomar läser allt mindre på fritiden, kanske ännu mindre än andra länder, men jag tror att det brister i klassrummet också.
Känner flera som inte ens läser en sida i boken när vi ska göra en läslogg utan improviserar och ändå får E eller F. Deras livlina är ju att de söker till byggprogrammet som verkar bli väldigt populär. Du kan ha f i väldigt många ämnen men ändå komma in.

Anekdotisk bevisföring är inte mycket att hänga i granen, tyvärr. Man kan anta att det har en viss negativ effekt, men jag menar att det är rätt svårt att göra, såhär på rak arm, hur stor den effekten är. En lärare som inte är mattelärare, men som i fem års tid har lärt ut högstadiematte behöver inte vara en sämre lärare än en utbildad mattelärare. Givetvis är det så att vi ska ha rätt lärare på rätt plats, men hur stor effekt det har tror jag inte att någon av oss kan svara på.

Jag är övertygad om att det brister i klassrummet, men av olika anledningar. Jag tror, som jag har sagt tidigare, att lärare är för upptagna med att lära elever hur de ska lära sig saker istället för att faktiskt lära elever saker. Jag tror att lärarens roll undermineras av curling-mentaliteten som på allvar har drabbat 90-talisterna och deras föräldrar.

Sedan behövs det hantverkare också, och en snickare eller plattläggare kan vara utmärkt på sitt yrke utan att kunna beräkna arean på en hexagon eller analysera Strindbergs samlade verk. Vi kommer behöva fler sökande till yrkesutbildningar i framtiden och lärlingsprogrammet verkar vara på väg tillbaka på allvar. Det viktiga är att de som inte vill bli akademiker inte stör de med studiemässig ambition.

Orkar inte citera så många inlägg. Dock vill jag påpeka att jag har planer på att utbilda mig till lärare för att jag redan nu börjar kritisera mycket av våra lärares upplägg. Jag anser att variation är något vi måste börja med mycket mer i skolan. Personer som får A i ett ämne kanske har ett helt annat tempo än en person som får ett E, dock behöver inte alltid betyget bestämma hur en person gillar att lära sig. Jag tycker ofta att vi har en väldigt strikt och rörig läroplan i många ämnen. Lärare bestämmer ofta hur vi ska gå tillvida efter att vårt nuvarande kapitel är klart vilket jag tycker är dumt.
Hade jag varit lärare, vet dock inte hur krävande yrket är, hade jag gjort undervisningen så organiserad och varierad som möjligt. Om vi tar Fy1A som exempel.

Först skulle alla få en studieplan med mål satta, när olika kapitel ska vara klara, när jag har genomgång på olika moment och de dagar vi kommer ha prov. Därefter ge dem en exempel plan på hur man ska arbeta vid varje kapitel. Att första lektionen läsa igenom litteraturen och kanske inkludera lite frågor och sammanfattning av det som jag anser är viktigt på kapitlet, där efter en annan dag så kan de räkna på olika uppgifter. Idag tycker jag våra fysiklektioner är väldigt konstiga, vi får kapitlet vi ska arbeta på, de frågor som ska vara klara tills nästa gång och inte mer än så. Därefter nästa lektion säger hen vad som ska göras tills nästa. Hen visar inte heller viktiga saker som vart man hittar specifika värmekapaciteter i formelboken etc. vilket gör det ytterst irriterande när man ska arbeta hemma.
Helt enkelt få det så varierat som möjligt!
Sen var mitt mål från början att utbilda mig till civilingenjör, har just nu när vi snart är klara med andra året i gymnasiet och ungefär hälften av kurserna avklarade 18.5/20 i snitt eller 21/22.5 med meritpoäng inräknat.

Dock förstår jag också att i gymnasiet har man ett större ansvar vilket gör att vissa lärare kanske tror att eleverna gör sådana studieplaner själva. Dock så har vi ju lärare för att underlätta kunskapslärandet, och jag anser att yrket ska man inte ta som vilket annat arbete som helst, här är nog passionen för att lära en väldigt viktig faktor som gör en bra lärare.

Fram tills denne plattläggare ska räkna ut hur många plattor som behövs för ett visst utrymme. En del matematiska knep är faktiskt guld värda för hantverkare. Det är till exempel enklare att få stommen till en altan vinkelrät med Pytagoras sats än med en liten vinkelhake.

Sen kommer vi till frågan vad som är en lämplig grundnivå av utbildning. Hade folk i allmänhet varit mer allmänbildade hade vi sluppit mycket trams som homeopati och många konspirationsteorier.

Kan bekräfta denna historia.

En bra skola tar själv ansvaret när föräldrarna inte gör det.