Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 60 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 25° C.
Från AMD Radeon VII och senare har bolaget lagt till ytterligare en mätpunkt som går under namnet Junction Temperature, vilken är den varmaste punkten på grafikkortet. Värdet har förvisso funnits även på tidigare kort, men med start Radeon VII har AMD valt att styra fläktkurva och klockfrekvenser efter denna temperatur, varför den figurerar i testerna.
När kortet har fått stått ett tag och värma upp sig landar temperaturerna tillslut på 70 grader för performance-läget, medan det BIOS-läget som fokuserar på ljudnivå ökar temperaturen till 74 grader. Med tanke på sin strömbudget är det ett godkänt betyg, även om det gärna kan vara lite lägre.
Sett till ljudnivån är det nu större skillnad mellan BIOS-lägena än vid temperaturen. Bäst är givetvis Quiet-läget som landar på 44 dBA och delar då plats med modeller från RTX 3080- och 3090-serien men även äldre kort från en generation tillbaka. Betydligt längre ner i listan landar kortet med BIOS ställt till Performance med ljudmätning på 50 dBA. När kortet simulerar en jetmotor i Performance-läget är det inte värt den marginella temperaturvinsten som medföljer.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Klockfrekvenserna mellan Performance och Quiet är väldigt lika varandra men i slutändan är det förstnämnda läget som har ett marginellt övertag. Vanligtvis när vi vrider upp strömbudgeten är vi vana att se en helt rak linje men inte den här gången. Däremot är klockfrekvenserna en liten bit över vanliga utföranden men absolut inte så att man trillar av stolen.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med det inbyggda prestandaverktyget i Metro Exodus – ett spel som visat sig ge väldigt jämna och representativa effektvärden. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Sedan vi gjorde om testsviten för grafikkort har högsta värdet i diagrammet varit 500, men var tvungen att höja det värdet när Asus Geforce RTX 3090 Ti TUF OC landar på hela 545 W under belastning. Det är otroligt högt för ett grafikkort och ställer enorma krav på kylarlösningen och nätaggregatet.
Effektmätning för endast grafikkortet
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror, då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta kommer vi börja komplettera med mätningar som görs med Nvidias verktyg PCAT (Power Capture Analysis Tool). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även 8-pins PCI Express-kontakterna som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från tolv spel för varje grafikkort.
När vi kikar på det genomsnittliga effektuttaget från enbart grafikkortet står det inte helt oväntat klart att Asus Geforce RTX 3090 Ti TUF OC drar mest i tabellen med råge. Vid ett snitt på 443 W drar modellen nästan 100 W med än Geforce RTX 3090 Founders Edition.
Med ett ruskigt mycket högre effektuttag och en förhållandevis liten prestandavinst över Geforce RTX 3090 tappar modellen en del mark gällandes energieffektivitet. Modellen ramlar ner en bra bit i tabellen och presenterar i särklass sämst effektivitet av Nvidias "Ampere"-kort.
