Texas Instruments eller Casio? (Grafräknare)

Röstade på TI pga att boken var byggd runt den, samt att det var den som mattelärarn använde, och skolan rekommenderade att man skulle köpa den så man hade lätt att hänga med. Tyckte den funkade bra också, men tror säkert att Casio funkar det också.

Casio då jag tycker den är mer användarvänlig och det finns några smarta inyggda funktioner i den för ekvationslösning.

Jag har annars casio cfx 9950(kan heta 9850 orkar inte rota fram den) och Texas voyager 200 (inpuls köp, väldigt billig beg)

Men annars kör samma räknare som dina kamrater gör, då många är dum-lata och inte lär sig de bra funktionerna på miniräknaren. Varvid man kan fråga en klasskamrat med liknande dosa om användarhjälp av dosan.
*edit*
Den dosan jag använder mest idag är Casio fx-82-ES (billig räknare), då den skriver ut riktiga bråktecken och även smidigt kan räkna med bråk.

Texas såklart!
Fast någon bra motivering får du inte då jag inte använt de andra, majoriteten använder ju dock Texas känns det som.

Finns ju mer funktioner i Texas antar jag.

Jag känner alltid saknad när jag reser ifrån min TI-83, vi har hängt ihop i 10 år nu.

När behöver man egentligen använda en grafräknare? Seriös fråga.

Okej. Tänkte för somliga vekar lägga ner hur mycket pengar som helst på en och jag har aldrig behövt använda en grafräknare. Har iofs bara läst ett halvår matte på universitet så det kommer kanske senare.

Grafräknare behövs väldigt sällan. Är mer en fjantgrej för gymnasieelever som inte kan tänka själva. Vill man rita upp en kurva så gör man det bäst och enklast med en dator (eller för den delen via en mobil med Wolfram Alpha).

Själv gillar jag inte någon av de dyrare modellerna, de har alla några idiotiska problem som gör det frustrerande att slå in saker fort och utan fel.

Jag kör själv med en billig Canon-räknare (F-760S). Det som gör den bra är att [ans] och [EE] är egna knappar som dessutom är lättillgängliga (eftersom dessa funktioner används oerhört ofta är det helt galet idiotiskt att de inte är egna knappar på alla räknare), [x²] och [√] likaså, det är lätt att slå på/av insertläget (dvs. skriv över det framför pekaren eller inte), det finns en bakåtborttagningsknapp (helt oacceptabelt att detta inte finns på TI-räknare) och för att få fram en tidigare inslagen beräkning är det bara att trycka uppåt/nedåt. Dessutom väger den en tredjedel mot en TI-89, och fungerar på både batterier och med solpanel. Och den kostar tio gånger mindre, så jag kan gott kasta bort den och köpa en ny när den börjar bli sliten.

Fast de kräver sällan/aldrig grafritande miniräknare, sålänge läraren inte är inkompetent.

Tillämpa matten? Kan man göra sånt också? Låter läskigt!

Wolfram Alpha!!! <3

Fast på statistiktentor är det rätt skönt med de olika statistiska funktioner som åtminstone min TI-84:a har Som nämnts tidigare i tråden så är det i tillämpningarna av matematiken som grafritare blir praktiska.

Har inte använt Casio så mycket, men TI tycker jag är helt okej!

texas, har bara använt dessa så jag har inte brytt mig om att lära mig något nytt.

Texas känns av det jag har använt den mindre förlåtande än casio på gott och ont. Jag har själv endast ägt en casio räknare så går många gånger snabbare för mig att slå in det jag vill på det.

Vill man se hur en kurva beter sig och inte orkar starta en dator är det bekvämt att kunna rita en graf på räknaren, men mestadels så har jag ingen användning för det.

Vad jag upplever så tycker de flesta att Texas instrument är bättre med motiveringen att de inte har använt någon annan räknedosa.

Nå vad jag gillar bättre med Casio:
På de äldre dosorna så kunde man räkna med komplexa tal på casio-dosor både polär och rektangulär form utan behöva ändra inställningarna. (ja det går på de bättre Texas som min Voyager 200)
Om man ska lösa andragradsekvationer så finns det en färdig program för detta där man enkelt lägger in parametrarna och får resultatet även om det blir ett komplext tal. Likaså gäller ekvationslösning där man har flera ekvationer och flera obekanta vad detta nu kallades? (ekvationssystem, kanske?)
Nå det var just att lösa andragradsekvationer som man snabbt ville kunna göra på ett prov, som jag använde mest. Att detta regel är skitlätt att lära sig, spelar ingen roll då man tjänar många sekunder på att hoppa över den på prov.

Programmeringsmässigt så är Texasinstrument mer avancerad, till nackdel att den är mycket svårare att koda. Casio däremot hade ett väldigt enkelt basicspråk, där man snabbt kunde koda sina applikationer för vissa problem. Jag minns t.om. att jag kodade ett program med iterationer under ett prov, för att kontrollera resultat då jag hade gott om tid. (tog inte många minuter att slänga ihop denna på casion)

Att arbeta med matriser är mycket smidigare på casion, då man kan gå in i ett program som påminner lite om ett exelblad, där man kan ändra cellernas värden och arbeta med flera olika matriser. Så på matten då jag arbetade med matriser t.ex. tog Matris A * Matris B+ Matris A, så var detta superenkelt att kunna göra på casion. Och man såg så himla tydligt om man hade skrivet fel värde i en cell, då man bara kunde gå in i denna cell och ändra.

Så jag upplever casion som bättre på alla sätt förutom om man ska koda avancerade applikationer med höga realtidskrav, varför man nu skulle göra detta på en räknedosa? Jag själv har en voyager 200 som än idag står sig som en hyfsad dosa, men jag använder den aldrig då både display och tangentbord är för liten för att praktisk arbeta med den. http://salestores.com/stores/images/images_747/VOYAGE200.jpg

Dessutom om jag skulle koda ett matteapplikation, så gör jag det hellre i matlab av flera anledningar som att fler kan ta del av mitt program.

Det är annars förvånansvärt vad lite det händer med räknedosor, min Casio 9850 är nästan 15år, min Voyager 200 är över 8år ändå så är de aktuella än idag.

Nå jag kvarstår dock med min åsikt om att man ska se vad sina kamrater hade, när jag själv gick på gymnasiet så hade nästan alla Casio, på högskolan så var det texas-instrument som gällde. Där jag upplevde att typ alla dessa inte behärskade grunderna på sina dosor. -Skaran som kunde räkna med komplexa tal eller matriser på den var inte stor. Visst man skulle lära sig att räkna själv, men ändå är det smidigt att ha räknedosan som ett kontrollredskap.
*edit*
Rätta mig om min anekdot är fel , men vad jag har upplevt så är det bara en liten andel av ti-ägare som snabbt och enkelt kan räkna med komplexa tal både i polär och rektangulär form på sin dosa och låta denna göra "allt" arbete, som är väldigt praktisk för bl.a. strömlära med J-Omega metoden.

Ne, du behöver sällan rita grafer, men matrisräkning är skönt att ha i vissa kurser som innehåller mycket invertering av matriser. Spiller bara tid på att göra det för hand då det bara är enkla räkningar.

Själv har jag ägt ti-86, ti-83, ti-83 silver och nu använder jag en ti-84. Jag har testat en del casio och hp. När det gäller RPN miniräknare så tycker jag det känns helt fel att arbeta med dem i syfte att lära sig matte. Den dagen jag sitter och matar in siffror och bara vill ha ett svar så kanske det kan vara värt att lära sig. Men RPN är helt omvänt emot den notationen jag har när jag använder papper och penna. Detta gör att varje gång så måste jag sitta och översätta min ekvation för att få in den i miniräknaren. Självklart mycket av en vana men det kändes fel.

De casio räknare jag testat har oftast känts som att de har tagit en vanligt bordsminiräknare och lagt på funktionerna ovanpå. Klumpigt och inte särskilt genomtänkt. Men det kan ju förstås ha att göra med att jag är van vid TI system.

Jag använder den grafritande delen av min miniräknare dagligen. Inte för att svaren ofta kräver det i textböckerna eller liknande utan att för att det är ett komplement vanliga beräkningar. Till exempel räddade den mig nyss när jag gjorde en minsta-kvadrat metoden bedömning och fick ut fel svar. Detta var inte tydligt i siffrorna förrän jag la in mätvärdena i grafen. Jag är en av dem som använder miniräknaren till att beräkna till och med de mest elementära aritmetiska operationerna av den simpla anledningen att miniräknaren inte gör slarvfel (för det gör jag!)

Min favorit är nog ti-86an även om min nuvarande ti-84 är väldigt nära att ta över den positionen. Dock så finns det massor av saker jag saknar på alla miniräknare jag testat. Till exempel borde alla miniräknare ha manualer för dess funktioner inlagda (finns det någon som har det?). När jag senast skulle lista ut hur min TI-84s funktioner angående poissonfördelning fungerade fick jag skapa ett testsystem att jämföra output med. En högupplöst färgskärm skulle vara underbart för att till exempel visa syntax highlighting, visa obalanserade parenteser i ekvationer, variabelmarkering etc. Ett enkelt system för copy & paste där jag bara behöver dra fingret över det jag vill markera och sedan en paste knapp på räknaren för att lägga in den markerade texten där markören står skulle vara trevligt. Etc etc etc.. Kort sagt, alla miniräknare på marknaden är dåliga i jämförelse med vad de skulle kunna vara enligt mig.

Nejdå, om du tvingas "översätta" till RPN så gör du RPN fel! Det faller sig helt naturligt och är lättare att använda än algebraisk notation.

RPN är ett klockrent exempel på att "lätt att lära" och "lätt att använda" är två skilda saker och kan vara i konflikt. Algebraisk notation är helt intuitiv, det tar sekunder att lära. RPN kanske tar 10 minuter av ditt liv, men tänk på hur mycket knapptryckningar du tjänar in genom åren och hur rättframt ett uttryck kan skrivas in. Edit: Och hur lätt det blir att återanvända resultat till nästa beräkning.

Sämst av alla världar måste ändå "sann algebraisk notation" vara. Tidigare räknare var semi-algebraisk med några undantag. Roten ur x var t.ex. x [sqrt], inte [sqrt] x [enter/=]. Du kan skriva in hela uttryck och redigera dessa, men du har faktiskt noll mellanresultat då, så du kan inte upptäcka orimliga mellanresultat.

Visst, det kanske är lätt att "skriva av från boken", men det är ju det sämsta tänkbara om man vill lära sig matte. Jag menar alltså att RPN klår algebraisk _både_ om man vill lära sig matte eller vill arbeta med miniräknaren som verktyg efter att man lärt sig. Algebraiskt är bara PR - marknadsavdelningen vill att en miniräknare ska visa "4" om någon trycker in 2 [+] 2 [=]. Vad lär man sig av det? Nil. Vad lär man sig av 2 [enter] 2 + eller 2 [enter][enter] +? Att plus är en operator med två operander! Det "ser" man inte med algebraisk notation. Visst, "alla" ser det nu, men det beror ju bara på att vi är vana vid det. Med RPN ser man det tydligare i huvudet än i miniräknaren och det är huvudet som ska lära sig.

...och på TI-89 går det att klippa och klistra. Jag har inte lekt med någon HP-50, men gissningsvis finns det någon motsvarighet där. Till vardags använder jag mest HP 32Sii, HP 35s, HP 48GX och min överklockade Sharp PC-1248, fyra suveräna räknare. Ibland plockar jag fram min TI-89, Sharp EL9600 eller varför inte HP 41CX och leker lite... Eller kanske PC-1262 och sätter i den i dockan med termoskrivare och bandspelare...

Jag har tappat räkningen för länge sedan, men gissningsvis har jag ett par hundra miniräknare!

Är sugen på en HP 35s. Lite mindre och smidigare än TI-83.

Hehe, det är inte den första jag överklockat heller! Miniräknare kan ofta klockas mycket mer än vad som är brukligt för PC. Nämnda Sharp PC1248 fick sin ca 900 kHz-kristall utbytt till en på 1,224 MHz. Min gamla TI-57 kunde överklockas sisådär 13 ggr vill jag minnas, från 300 kHz till 4 MHz. Serien med TI-81, 82, 83, 84, 86, etc kan vanligen klockas flera gånger. Min TI-82 körde jag dubbelt upp och en gammal HP (minns inte vilken) från 480 kHz till 1 MHz. 48G/GX-serien klockas dock väldigt dåligt. HP hade problem med stabiliteten så de sorterade räknarna efter vilken frekvens de förmådde. Under 4 MHz blev 48G och de andra GX.

När man överklockar en miniräknare ger man sig direkt på oscillatorn. Denna kan vara en kristall, en resonator eller en RC-koppling. Så överklockning går ut på att byta ut kristallen eller resonatorn mot en snabbare eller minska R eller C i en RC-koppling.

(Det är bara intressant att överklocka programmerbara miniräknare, så alla som förekommer i inlägget är programmerbara. Om man bara räknar utan att köra program spelar det ju ingen roll om resultatet kommer på 0,3 eller 0,03 sekunder.)

Ja, den är mycket trevlig. HP har verkligen ansträngt sig för att göra en riktig räknare igen, men den har ändå långt ifrån samma kvalité som t.ex. den nära släktingen HP 32Sii. På en 25 år gammal HP fungerar ofta tangentbordet strålande och antalet batteribyten kan räknas på handens fem fingrar. Men något säger mig att de också kommer överleva HP 35s. HP 35s har en del skönhetsfel som t.ex. att resultatet inte får plats i displayen i vissa lägen och att den inte har någon IO (så att fylla 32 kB med program kan vara plågsamt). Jag hoppas på en framtida "HP 35sii" med SD-kortplats och mer genomtänkt display. Fast den är ju fortfarande bättre än dessa förbannade Casio FX-82XX som rapas ut på marknaden decennium efter decennium utan att så mycket som en knapptryckning kan kodas in. Jag förstår verkligen inte varför miniräknare är sämre nu är för tjugo år sedan?

Jag skulle säga att HP 35s är mycket smidigare än en grafritare. Fast är man kompromisslös i jakten på smidighet finns nog inget annat än Sharps "Pocket Computer"-serie PC12XX. (Tja, kanske Seikos BASIC-programmerbara armbandsklocka är smidigare, men du behövde då dockningsstationen för att kunna programmera. Klockan kunde bara exekvera. Varför görs det inte så fantastiska maskiner idag? De miniräknar-appar jag sett till mobiltelefoner är ofta rena skämtet och en mobil har för få knappar.)

Jag måste förövrigt säga att ett fullstort tangentbord med en fullstor datorskärm och en rimlig REPL oftast är det absolut snabbaste sättet att göra halvstora beräkningar på.

Själv brukar jag beräkna större hobbyuppgifter i ett textdokument i kombination med ett autohotkeyscript som anropar en pythontolk: algebraisk omkringskyffling görs blixtsnabbt i dokumentet (snabbare än att skriva ner varje mellanled) och när man vill få reda på ett delresultat evaluerar jag bara en viss rad/några rader (det som är markerat), klistrar in svaret och fortsätter. Jättelätt att lägga in kommentarer med mera, och i slutet har man kvar alla relevanta beräkningar i textdokumentet, som kan sparas och läsas av alla möjliga enheter. Ett tips är fö. att i Pythons REPL så bindas variabeln _ automatiskt till "svaret på förra beräkningen" (alltså, ANS).