Personalbil vid hög lön - extremt fördelaktigt och nästan helt utan nackdelar?
Min arbetsgivare erbjuder inga som helst bilförmåner idag, men en personalbil är kostnadsneutral för
min arbetsgivare (enda kostnaden blir extra administration) och min chef brukar vara väldigt flexibel (och gillar mig) så jag funderar på att slå till. Jag kommer nog inte köra en endaste mil i tjänsten, så det är alltså inte en tjänstebil eller förmånsbil vi pratar om här.
Jag tycker dock att det verkar vara läskigt komplicerat att lista ut hur det skulle påverka min ekonomi.
Tanken är att köra bruttolöneavdrag. Låt oss säga en Volvo V60 T8 Inscription Plug-in-Hybrid med ett
förmånsvärde på 4808 kr. Jag har en fast lön om 65 tkr/mån och bor i Stockholm.
Denna sida: https://statsskuld.se/leasingbil/volvo/v60-t8-inscription-plu...
säger "Om du bor i Stockholm och har en månadslön på 65,000 kr samt en förmånsbil med förmånsvärdet 4,808 kr
får du behålla 41,075 kr efter normal beskattning och förmånsbeskattningen på din tjänstebil/förmånsbil."
Om jag inte har en bil får jag ut ca 43436 kr efter skatt, så effekten på nettolönen borde vara 2361 kr/mån.
Skulle jag köpa motsvarande bil ny (nypris ~530 tkr, 30 tkr bonus då det är en miljöbil så 500 tkr)
och sälja den med 45% förlust efter 3 år borde månadkostnaden bli runt 6250 kr/mån
- och då räknar jag inte ens med ränta på billån och service.
Det låter ju helt galet bra... om jag ändå skulle skaffa den här bilen, finns det någon anledning till
att inte göra det via jobbet?
De här grejerna har jag tänkt på:
* Allmänpensionen påverkas inte då jag fortfarande maxar den
* SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) påverkas inte då jag fortfarande maxar den
* KALP-kalkylen som banker gör när jag söker om bolån förändras. Jag vill inte ligga på gränsen där ändå dock.
* 4.5x-gränsen för bolåneamorteringskravet påverkas. Men även efter bruttolöneavdrag så ligger min+sambons
lön under 4.5x-gränsen för det bolån vi har idag och vi tänkte nog inte köpa nytt fören om minst 3 år, så
ingen påverkan här.
* Kreditvärdigheten antar jag går ner, så privatlån blir dyrare. Men jag vill inte ta några andra lån.
* Tjänstepensioner kan påverkas - men jag har inget vanligt tjänstepensionsavtal, utan en fast avsättning
görs istället (ca 5200 kr/mån - sämre än ett typiskt tjänstepensionsavtal, men jag är nöjd ändå då min
baslön är hög). Även om det skulle påverkas så blir det ca. 700 kr i månaden, så kompenserar jag för det
i mitt privata pensionssparande kostar bilen mig ändå "bara" 3060 kr/mån, vilket fortfarande är väldigt bra.
* Om jag slutar på mitt jobb innan leastiden är slut så lär jag behöva köpa ut den (om jag inte t.ex. byter till ett nytt
jobb och de låter mig flytta över leasingen?). Åas kan jag ju sälja bilen omedelbart efter, och få tillbaka
större delen av kostnaden? Jag kanske går back några tusenlappar, men jag "tjänar" ju 3900 kr/mån på att
köra personalbil så det betalar nästan säkert sig självt.
----
Tillkommer gör skatten (bara 360 kr/år), fast den är ju samma som om jag köper den privat.
Jag tror inte att räkningen som statsskuld.se gör inkluderar bilförsäkring (storleksordningen 970 kr/månad, halvförsäkring räcker för ny bil) -
men vad jag förstår får man även ta försäkringen med bruttolöneavdrag, så det blir ju ännu billigare än så.
Har jag missat något? Jag tycker det låter helt galet att staten i princip sponrar mig att köpa en svindyr
bil. Varför ser systemet ut såhär? En person med en inkomst på 35 tkr får ju inte alls samma "bonus" eftersom
de förlorar mer på SGI, allmänpension osv.
Keytronic for keyboard!
Sanningen måste döljas!