Teknisk matematik (eller Kemi ing.)

Väldigt intressant diskussion. själv går jag bara i nian men måste endå planera hur jag ska plugga i gymnasiet för att senare kunna vidareplugga i högskola.
blir matten roligare på gymnasiet för att jag hatar matte nu och har en idiot till lärare, jag lär mig bara grundkurs för att få G. Tror ni det blir förändring på det i gymnasiet för att jag vill gilla matte men det blir inte så. Dessutom tycker jag att det är jävligt svårt, iofs för att jag inte pluggar eller har en bra lärare. Några tips?

MarkoV: Matten blir nog lite roligare i gymnasiet, tyckte matten på grundskolan var slöseri med tid när jag gick där. Den blir garanterat roligare på högskolan (och då tycker man gymnasiematten var slöseri med tid).

Är inte så illa om man inte gillar matten något vidare på grundskolan, de sakerna går man igenom väldigt grundligt i första mattekursen på gymnasiet. Steget mellan gymnasie och högskola är nog värre, då tjänar man på att vara förberedd.

Behöver men en grunlägande utbilning i matte A för att klara restan B, C etc etc?

De bygger, i alla fall till viss del, på varandra så det är nog svårt att till exempel klara b-kursen om man inte alls förstår den första.

Om vi bara jämför ingenjörsutbildningar blir det en annan fråga, men det stod det inte i förra posten.

Jag skulle snarare påstå att svårighetsgraden kommer av det höga tempot än tvärtom.

Vi har en kille i våran klass som gick på D förut, han har sagt att han tycker det är svårare på F. Men en person räcker knappast för att kunna dra någon slutsats.

De siffrorna låter överdrivna, har du någon källa på dom?

Ne men jag antar att det är lite samma på alla tekniska utbildningarna som det är på kemi. Iaf det första året har den kursen som flest klarar per år haft ett snitt på 65% som kuggar. De värsta ligger på 82% kuggade tentor.

det var ju riktigt illa. På elektro på Chalmers där går/gick så tror jag inte att det har varit mer än max 60-70% kugg på någon enstaka ordinarietenta som jag gjort, ofta en bra bit lägre. Omtentor däremot kan ju ligga en bra bit högre upp.

Jo, men det verkar va så varje år om man pratar med professorer och annat. Verkar vara liknande på många andra sektioner på KTH.

Äsch, andel kuggade är ju tokhögt första perioden första året alltid. Det sjunker rätt drastiskt efter första året när folk hoppat av.

nja, termon i slutet av 2an är bland de värsta

Enstaka kurser finns det alltid och fram tills dess att jag sett någon statistik så är jag tveksam till det höga antalet kuggande.
De enstaka kurser jag sett statistik för har det varit ~70% som klarat tentamen. Det krävs dessutom inte särskild avancerad matematik för att se att om 70-80% kuggar en tenta så måste antingen omtentorna vara betydligt lättare, eleverna pluggar mycket mer till omtentorna elller så kommer det ut väldigt få färdig examinerad studenter från KTH.

Det kommer ut väldigt få färdiga från KTH, inge svårt att komma in, men det är få som slutför studierna. Dock har jag inga roliga länkar med info då de enda som lägger ut % som klarat det är matteproffesorn, och mattekurserna är det alltid 50-60% som klarar Matten är enklare än kemin och det andra.

Det som räddar de flesta är nog att omtentorna ges så ofta och så många gånger. Efter fem tillfällen är det bara .8^5 = 32% som inte har klarat sig om svårighetsgraden är konstant.

För er som har tillgång till LTHs kursutvärderingar kan ni få en fingervisning till andel klarade. Det skiljer sig fruktansvärt mellan program också.

Men totalt för flerdim som går HT1 för 'udda ingenjörsprogram' dvs B,C,W,K osv osv: Antal godkända/andel av registrerade 77 / 36 %

Den som går VT1, för F och Pi heter Flerdim+vektoranalys, i princip samma kurs med tillägg. Antal godkända/andel av registrerade 64 / 56 %

Bara för skojs skull, M läser också samma flerdim som de längst upp: Antal godkända/andel av registrerade 107 / 23 %

Statsen bör tas med en nypa salt, eftersom hela CEQ-systemet och KA suger pung.

Jag tror det blir F för mig på CTH, har varit inne på KTH åsse men det lutar åt CTH. Mina favoritämnen är definitivt fysik och matte så jag antar att det borde passa.

Ni som läser F (teknisk fysik correctum?) hur är det med valbara kurser? Får man välja ganska fritt eller är det väldigt programspecifika val? Skulle nämligen vilja läsa språk (engelska och kanske spanska eller något) så är detta möjligt eller måste jag försöka läsa extra?

Jag vet ju inte hur det är att läsa på högskola/universitet men jag förutsätter att jag kommer få plugga en del även om det har gått bra i gymnasiet.

Hur är det med studiehjälp på cth? Har ingen erfarenhet av studieteknik ännu så det vore bra om man kommer in i det så fort det bara går

Men om man bortser från åk 1-2; kan jag välja att spendera en del valbara poäng på språk eller finns det ingen möjlighet i huvudtaget att läsa det inom programmet/på Chalmers?

Annars får man kanske satsa på kvällstid om man nu har tid till det.

3:e året kan man välja några kurser ur ett mycket begränsat urval. Ett par stycken som har direkt anknytningen till programmet. 4:e året har jag inte haft några valfria alls. Nästa år så kommer jag ha en termin med valfria kurser. Men de måste vara av avancerad nivå,och det är ju lämpligt att läsa något med anknytningen till masterprogrammet.

Detta är förstås på Maskinteknik/Applied Mechanics, men jag tror mallen passar de andra utbildningarna också.

Det är ju förstås möjligt att läsa extrakurser samtidigt som övriga, det gör jag jämt. Dubbla studietempot är inga bekymmer om du är intresserad av ämnet.

Okej, tack så mycket för svaren Micket! Isf ska det väl kunna gå, språk tycker jag känns som något jag absolut vill utveckla så det ska väl kunna gå då rimligtvis.

Hur är det med studentlivet på Chalmers? Det skyltas ganska friskt men enligt vissa börjar det dö ut?

Den första fråga som dök upp när jag första gången läste i den här tråden är varför du väljer mellan en högskole- och en civilingenjörsutbildning? Jag menar för egen del var det mer en fråga om vad jag ville göra.

Jag kom fram till att det jag vill göra är att bidra med någonting, sätta mitt fotavtryck i historien, som kommer att påverka framtiden. Ganska romantisk syn på mina mål men vad gör man?
Därför kändes civil ett mer självklart val, sen vill jag läsa fysik och matematik så jag fastnade för F.

Det jag menar är att vad får dig att välja mellan TM (C) och KT (H) istället för KT (C)?

bara en detalj, nu för tiden så kan man inte såvitt jag vet läsa till civilingenjör någonstans i landet utan man läser 3 års bachelor och 2 års master och blir en master of science in .....

Jag kan å andra sidan inte hitta någon skola som gör så. Däremot finns det gott om civilingenjörsprogram på 300 poäng. Läs ett sådant och du blir civilingenjör. Om man läser till högskoleingenjör först behöver man förmodligen inte läsa lika länge för att "uppgradera" till civilingenjör, men så har det väl alltid varit.

Lånar tråden lite: Ni som läser Teknisk Fysik på Chalmers, hur är det med andelen personer som gått direkt från gymnasiet till TF, alt. vilken ålder som de flesta börjar där?

Min uppfattning är att drygt hälften kom direkt från gymnasiet, kanske lite mer.
I F1 är det flest 88or följt av 87 och 86or, men det förekommer även äldre personer än det.

Jag resonerade nästan likadant först faktiskt.

Jag tänkte istället att om jag blir skoltrött kan jag läsa 30p och sen ta ut min Högskoleingenjörsexamina. Men visst, det beror på hur man känner.
Jag gillar CTH's upplägg i huvudtaget i och med att man läser 180p + 120p master, att alla "inriktningar" är på engelska är bara positivt enligt mig.