Aktuell "verklig" belåningsgrad och belåningsgrad utifrån det amorteringsgrundande värdet är olika saker.
I en räntediskussion med banken behöver ni inte gå in på vad som är amorteringsgrundande, om det bara är räntan som är intressant. Då kan ni utgå ifrån aktuellt marknadsvärde ställt mot mängden lån. Om de nu anser att just belåningsgraden är en räntegrundande faktor.
När det kommer till huruvida ni ska tvingas amortera 1% eller 0% ja då är det er belåning ställt mot ert amorteringsgrundande värde som är av betydelse. Om ert amorteringsgrundande värde är 5 år eller äldre, kan ni göra en omvärdering för att eventuellt "komma undan" kravet. Men om ni ändå har tänkt att fortsätta amortera, och ni tror på en långsiktig värdeuppgång på er bostad så skulle jag nog avvakta med det tills dess att ni faktiskt vill sluta amortera.
Anledningen till det är att det kanske uppstår behov av att utöka bolånen, av anledningar som ni inte känner till idag, inom de kommande 5 åren. Det är då dumt att låsa in sig i ett amorteringsgrundande värde idag som ni egentligen inte behöver. Istället för att göra omvärderingen senare när ni behöver utöka lånen. Om bostaden visar sig vara mer värd vid den tidpunkten. En omvärdering i det läget skulle ju i teorin kunna innebära att ni kan låna mer pengar utan att belåningsgraden ändras så pass mycket att ni kommer över 70%.
Allt är ju naturligtvis teoretiskt när man inte känner till det framtida lånebehovet eller det framtida värdet. Men att det scenariot ändå finns i teorin gör att jag tycker man gör bäst i att inte göra nytt amorteringsgrundande värde i onödan.