Sedan knapptelefoner byttes mot smarta diton med pekskärmar har vad som förväntas av enheten förändrats. Tunn formfaktor, avancerad hårdvara och tålighet mot vatten och damm är några som vanligen förekommer, och ses bland tillverkarnas flaggskepp. Baksidan är att de blir allt svårare att reparera och med allt mer både pris- och miljömedvetna konsumenter har "Right to repair"-rörelsen växt.
Att förlänga telefoner och annan elektroniks livstid är därtill något som ligger även på EU:s bord. Där har bland annat krav på USB Type-C nyligen klubbats igenom och Europas största miljöorganisation Europeiska miljöbyrån (EEB) talar om utbytbara batterier som standard. Nu presenterar EU-kommissionen ett förslag där både surfplattor och telefoner ska få flera reservdelar i flera år.
Enligt förslaget visar undersökningar på att telefoner och surfplattor ofta ersätts i förtid, utan att återvinnas. Istället hamnar de ofta oanvända i byrålådor, samtidigt som det kostar både material och energi att tillverka nya. Skulle livstiden förlängas från det generella spannet 2–3 år till 5 år uppges det ge samma effekt som om 5 miljoner bilar försvann från vägarna.
För att åstadkomma det föreslås 15 olika reservdelar erbjudas i upp till 5 år. Det inkluderar bland annat delar som simkortshållare, skärmar, kameror, portar och knappar. Utöver det ska även högre krav ställas på batteriers livslängd, där minst 83 procent av den ursprungliga kapaciteten ska kvarstå efter 500 laddningscykler, följt av 80 procent efter 1 000 laddningscykler. I förslaget måste tillverkare vars batterier inte håller det måttet i sådant fall erbjuda telefoner med löstagbar baksida och ersättningsbatteri.
Sedan en tid tillbaka har bland annat Apple, Samsung och Google börjat erbjuda fler möjligheter för konsumenter att reparera sina enheter, men inget lika omfattande som EU:s förslag. Skulle det komma att antas kan det utöver krav på reservdelar bli aktuellt med energimärkning för telefoner och surfplattor, liknande det system som redan finns till TV-apparater och vitvaror. Fram till den 28 september samlas det in återkoppling och respons på förslaget, innan det går vidare till nästa steg och kan antas av EU-kommissionen.
