Internet Protocol (IP) är stommen till kommunikation över internet. För närvarande är det fjärde versionen, förkortat IPv4, som är det vanligaste för att adressera trafik både i Sverige och globalt. I det ingår tilldelning av IP-adresser, men för protokollet IPv4 börjar antalet adresser sina. Lösningen är uppföljaren IPv6, men enligt Post- och telestyrelsen går övergången fortsatt väldigt trögt.
IPv6 har väsentligt högre kapacitet och standardiserades redan år 1998, men är fortfarande ovanligt. I PTS senaste kartläggning framgår att det sker viss förändring bland privatpersoner – ställt mot år 2021 syns en fördubbling i IPv6-användning. Trots det handlar det endast om totalt 10,5 procent och nästan 90 procent har istället enbart IPv4.
Diagrammet visar fördelningen mellan olika typer av internetanslutning fördelat per kundtyp i procent.
PTS undersökning gick ut till 358 relevanta svenska aktörer, varav 185 deltog. Av dem uppgav ungefär hälften att de fortfarande har lediga IPv4-adresser och tillgången bedöms vara relativt god. När adresserna tar slut är det dock fortsatt vanligare att ta till lösningar som så kallad adressöversättning eller att helt sonika hyra fler IPv4-adresser, istället för att skifta till IPv6.
Den tröga utvecklingen tillskrivs framförallt låg efterfrågan. Det är helt enkelt för få slutkunder som önskar IPv6, sannolikt eftersom det för de flesta inte ger några påtagliga fördelar. Det är därtill inte helt bakåtkompatibelt med IPv4 och enligt PTS svarar flera att bland annat stadsnäten ligger efter med stöd.
