Utnivå till hörlur/högtalare.
Bakgrund: Om någon utvärderar komponenter, föredrar de generellt den som låter högre. (Vilket är rimligt, eftersom man "hör mer".) Så för att kunna testa DACar/förstärkare mot varandra ljudmässigt måste man se till att de ger samma nivå på signalen ut, för att inte värdera dem efter ljudvolym som man ju enkelt kan ändra i vilket fall som helst.
Metod: Gurrrra föreslog rosa brus och mät-mic, vilket är vettigt för t.ex. högtalartester där olika verkningsgrad ställer till det på samma sätt, men där frekvensgången potentiellt är så ojämn att det kan vara vettigt att ha något slags medelvärde på utnivån över frekvens, vilket rosa brus fixar. Men det är pyssligt och relativt dyrt. För förstärkare/DACar är det betydligt enklare (men fortfarande lite pyssligt) att hitta en bra lyssningsnivå för musik, sedan skicka ut en 1KHz testton och mäta utspänningarna med en voltmeter och justera dem så att de blir lika för de testade komponenterna. Det är lätt gjort med tillräckligt god precision (testa audiocheck.net för att hitta dina detektionsgränser i utnivå, och se sedan till att hålla marginal till dem). Det tar ett par minuter på sin höjd, och dessa komponenter är så frekvenslinjära att testtonen kan representera hela bandet.
Det besvärligaste är egentligen nästa steg som är oberoende av nivåkalibreringen - skiftet av signalkälla. I de flesta sammanhang kräver det att man fysiskt slår om en switch eller flyttar en kontakt, och det är alltså helt omöjligt att i blindtester sköta själv. Någon annan måste göra det åt dig, vilket de flesta normala människor tycker är vansinnigt trist. (Idealiskt sett skall de heller inte veta vad som döljer sig bakom switcharna för att minimera risken för överförd confirmation bias). Enklast är om man har någon intresserad kompis så att det finns en morot i att man kan byta roller.
Anekdot: För snart 30 år sedan när jag pysslade med konsthuvudinspelningar konstruerade jag och en elektronikkompis två hörlursförstärkare primärt för våra då nya Etymotic Research Er4B lurar. Vi byggde först en hyfsad, med hyfsade komponenter. Den gjorde jobbet. Men eftersom vi var nyfikna människor kunde vi inte leave-well-enough-alone utan byggde ett en Väldigt Bra hörlursförstärkare, med relativt sett Väldigt Dyra komponenter. Vi var begeistrade över resultatet - den första konstruktionen gjorde verkligen jobbet, men den andra var på en helt annan nivå! Glasklart vilken man valde att lyssna på om man gjorde något kritiskt.
I någon månad tills tills vi fick tid att faktiskt göra direkta, stringentare blindtest.
Då kunde inte någon av oss höra någon skillnad alls på våra båda konstruktioner.
Det var en fantastiskt stark demonstration av confirmation bias - vi visste att den bättre förstärkaren var bättre på egentligen alla sätt, vi hade byggt dem själva! Och det var inget som helst snack, för någon av oss, om att vi föredrog den bättre konstruktionen. Skillnaden var uppenbar. Tills den blindtestades. Inte nog med att preferensen försvann, vi kunde inte höra någon skillnad överhuvudtaget. Att vi var science/engineering-killar gjorde oss inte på minsta sätt immuna mot confirmation bias.
Det är svårt att uppskatta hur lätt det är i något så subjektivt som ljuduppfattning att bli manipulerad eller manipulera sig själv förrän man faktiskt upplevt det. Att bygga en egen erfarenhetsbas är inte bara en effektiv bullshit-vaccination, det är framför allt lärorikt och kul. För det bottnar ju i ett intresse, rentav en passion! Så - prova!
