Skatt på 54% på slutlön??

Många verkar bara inte förstå skillnaden på ett statistiskt snittvärde och vad som gäller för en specifik person. När jag var tonåring hände den stora branden i Backa där en massa ungdomar dog, flera i min bekantskapskrets menade då att vi borde vara odödliga typ för statistiskt sett så har vi gått förbi de förväntade dödsfallen i regionen för åldersgruppen. Men så funkar det ju inte. På samma sätt kan man inte säga att en IT-anställd betalar X i skatt för det varierar rejält. Däremot kan man säga att en IT-anställd i genomsnitt betalar X i skatt om man har tillgång till sån statistik. Men det är förstås inte lika slagkraftigt.

Jo men då förstår man ju inte hur det fungerar. Budgeterade intäkter går till staten och budgeterade utgifter betalas av staten när det gäller olika departement och liknande. Höjs skatten på exempelvis sjöfart så betyder inte det att sjöfartsverket får mer pengar utan staten bestämmer ju vad de ska göra med de "extra" pengarna i sin budget. Sen finns det förstås undantag där pengarna är öronmärkta för något specifikt syfte, men även då är ju inte förhållandet direkt liksom. Trängselskatten här i Göteborg ska finansiera ett stort infrastrukturprojekt exempelvis men om trängselskatten inte drar in så mycket pengar som väntat så betyder inte det att infrastrukturprojektet får mindre pengar liksom eller tvärtom. Däremot kan de ju besluta att öka trängselskatten, eller minska scope på projektet, i nästa budget för att täcka upp de lägre intäkterna men de kan lika gärna välja att dra ner på något helt annat som vikarier i förskolan eller vad som helst i budgeten.

Det är förstås bara en spekulering, men jag kan inte se att något annat gynnas av att priser visas exklusive moms.

Självklart. Men om företaget inte tar in 25000 i moms så kan de inte dra av momsen så då blir det en utgift.

Men det var som sagt bara ett exempel. Vi kan lika gärna titta på själva stolen i exemplet. Företaget anställer dig och behöver köpa en stol, är det en del av din ersättning? En stol är ju ett arbetsredskap så det är ju inte så konstigt att det inte är så förstås, men säg företagets julfest, kaffebudget eller liknande. Anser du att det ska räknas in i din ersättning? Det är ju en av många kostnader som kommer av att ha en anställd precis som arbetsgivaravgiften. Sen är arbetsgivaravgiften direkt relaterad till lön vilket inte en stol eller en julfest är förstås, men likväl är det ju en utgift för företaget snarare än för individen.

Jo men det påverkar inte din lön direkt. Indirekt finns det kanske mindre utrymme för löneökningar eller liknande på grund av arbetsgivaravgiften, men det är ju en budgetfråga för företaget hur de väljer att fördela inkomster och utgifter liksom.
Ja men varför ska jag bry mig om företagets fördelning av intäkter och utgifter? De anställer mig för att de räknar med att jag kommer att dra in mer pengar än vad min anställning kostar, vi kommer överens om en lön och den lönen får jag och betalar skatt på. Alla övriga kostnader som en anställning innebär är inte mitt problem, oavsett om det handlar om arbetsgivaravgifter eller kontorsmateriel, och framför allt är det inte jag som betalar dem hur man än vänder och vrider på dem.
Nu börjar vi trilla in på mer komplexa saker dock. Pensionsavsättningar utöver den allmänna pensionen regleras i kollektivavtal mellan ditt företags representanter och din fackförenings representanter. Och beskattningen är också komplicerad med avdrag för pension och förstås skatt på den sen när man tar ut pengarna. Det räknas ibland med i ens ersättning och ibland inte, men det ligger ju utanför arbetsgivaravgifterna. Å andra sidan är det ju också en kostnad för att ha en anställd precis som avgifterna eller kontorsmateriel.
Jo kanske, men det gör ju analysen väldigt komplicerad och möjliggör ju att vinkla den väldigt mycket åt ena eller andra hållet beroende på hur man räknar. Inkomstskatt är förhållandevis enkelt, och moms är ju väldigt enkelt att räkna är för en individ, men väldigt svårt att dra några generella slutsatser av.

Någon kanske lägger väldigt mycket pengar på hushållsnära tjänster exempelvis, som man betalar moms på men man får också tillbaka bra mycket mer än momsen i avdrag. Räknas det med i analysen? Inte så sannolikt i Timbros analys i alla fall. Eller en genomsnittlig IT-arbetare kanske har ganska höga bostadslån och får därmed ganska mycket i ränteavdrag, alltså pengar tillbaka på skatten för att man har köpt en dyr bostad, är det medräknat? IT-anställda är i relativt stor utsträckning egenföretagare som kan fördela intäkter ganska fritt mellan lön och kapitalinkomster, räknas de lägre skatterna för dessa inkomster med?

"De anställer mig för att de räknar med att jag kommer att dra in mer pengar än vad min anställning kostar"
"Alla övriga kostnader som en anställning innebär är inte mitt problem"

Tror alla skulle behöva driva bolag minst två år i sitt liv för att förstå hela kedjan o.s.v., tittar jag på senaste året (eftersom det just är slut) så har jag betalat 66% skatt (då räknat med att arbetsgivareavgift är en skatt, bara för att man väljer ett annat namn ändrar det inte syftet att få in pengarna till staten) från första kronan till sista jag tar ut som lön ur mitt bolag i år. Ingen statistik eller konstiga uträkningar utan fakta.

Sen använder jag mina 34kr per hundring till att betala ytterligare skatter på vägen, så kommer personligen över 73% i totalt skattetryck (alltså inte marginalskatt)

Jag har inget emot att betala skatt, tycker det är toppen med fri utbildning för alla (så vi alla får samma chans som inte är beroende av vilken familj vi råkat födas i) o.s.v., men jag har ändå synpunkter på nuvarande nivå.

Jag är bara trött på hela "skatt är stöld"-ligan som gör allt för att få alla att tro att de betalar så mycket i skatt när skatten ändå har gått ner rejält på senare tid.
...
Många verkar dock tro att staten består av giriga gubbar som sitter och lägger pengar på hög eller på något sätt får dom i egen ficka, men så är det inte.

Fast det handlar ju bara om att skapa onödig irritation, mot staten. Vilket förstås kan främja ens agenda om den är att få alla att vara arga på staten och skatterna, men knappast annars.

Arbetsgivaravgifter är också nödvändiga om man ska vara en arbetsgivare, om man ska hårdra det.
Jag menar bara att företag har kostnader för att ha anställda utöver lön. Dessa genererar skatteinkomster för det allmänna även om de inte genererar några momsintäkter. Om man ska börja räkna med en del kostnader som företaget har för att ha en anställd i den anställdes ersättning (eller skatter), som arbetsgivaravgiften, varför sluta där? Städaren som städar kontorsutrymmet lär ju betala skatt på sina inkomster, och dess företag betalar (sannolikt) arbetsgivaravgifter, borde inte de räknas med som skatter från de som jobbar på kontoret också liksom? Hade det varit hälften så många anställda på kontoret borde ju kostnaden för städning, och de skatteintäkter detta genererar, också minska med ungefär hälften. Eller varför inte skatten som fastighetsägaren kanske betalar på vinsten för kontorshyran? Eller så gör man det logiska och betraktar det som man betalar i skatt på sina inkomster som ens egen skatt och det som företaget betalar som företagets skatt.
Jag vet inte vad det hade gjort för skillnad om allt ändå är samma. Däremot skulle det ju komplicera avdrag och liknande.
Jag vet inte riktigt vilka regler du menar är svåra att följa eller vad som inte är transparent? Arbetsgivaravgiftens storlek är känd liksom.

För mig har jag dessutom tillgång till ett överflöd av information som inte är så relevant. Tittar jag på "Min kompensation" på samma sida där jag ser min lönespec så står allt med, arbetsgivaravgift, semestertillägg, friskvårdsbidrag, pensionsinbetalningar till och med de obligatoriska försäkringar som arbetsgivaren måste ha för arbetsskador och liknande. Det är ju fint att de exempelvis har försäkrat mig, som de är tvungna att göra, men jag har svårt att se det som en del av min kompensation och samma gäller förstås arbetsgivaravgiften.

Jo, alltså handlar det om att trixa med statistiken för att försöka framställa skatterna som högre än de är. Marginalskatt är ett problematiskt begrepp tycker jag, det får det att framstå som att det är så mycket skatt man betalar när det bara handlar om hur mycket man får betala på en löneökning, speciellt om man inte specificerar för vem det gäller. De säger "höginkomsttagare" men det säger väldigt lite. Tittar jag på min skattetabell och inkomster över 80K i månaden så är det bara en procentsats som dras, mellan 40 och 52 procent, för att nå upp till 50% (vilket också blir marginalskatten för de med sådana inkomster) måste man ha en inkomst över 256000 i månaden. Sen är ju skattetabellen bara en approximering förstås, den slutliga skatten vet man ju inte helt säkert förrän deklarationen, men samtidigt är det ju den skatten som arbetsgivaren drar och den är snarare i överkant än i underkant. Alltså får de flesta tillbaka på skatten om man har haft en arbetsgivare och ungefär samma lön över året, då skattetabellen har marginaler.

Sen räknar de med arbetsgivaravgiften vilket är oärligt i mina ögon. Men även med den medräknad så är siffrorna högre än vad andra kommer fram till. Till exempel säger Marginalen Bank: "Marginalskatten kan som högst bli ungefär 55 % eller omkring 60% om man även räknar arbetsgivaravgiften som en skatt." Men det är ju också det högsta man kan betala, om man har de högsta inkomsterna. Det är inte relevant för 99,9% av löntagarna liksom.

För att statistiken är extremt vinklad av flera orsaker. Dels handlar det om "marginalskatt" vilket många misstar för faktisk skattenivå (i denna tråd exempelvis), för de med extremt höga inkomster dessutom. Dels räknar de med arbetsgivaravgift som inte är en skatt på individen åtminstone. Dels lägger de på försäljningsskatt (moms) som inte är en del av marginalskatten för den har inget att göra med inkomsten. Dessutom lägger de på väldigt mycket moms, 20% av nettolönen, vilket innebär att de räknar med att man köper saker med 25% moms för alla pengar man får ut. Ingen mat, ingen kultur, inga begagnade saker, ingen kollektivtrafik, inget sparande, bara konsumtion av nya saker.

Nja, men det gäller ju som sagt alla utgifter arbetsgivaren har. Sen blir det ju löjligt att diskutera företagets ekonomi i förhållande till löner, jag har varit med om företag med dålig ekonomi där den årliga löneökningen har landat bra mycket lägre än "märket" men jag har aldrig varit med om att företag ger en generell löneökning mer än någon promilleenhet över märket oavsett hur bra företaget går. Däremot kan man ju få ut mer i bonus och det kan förstås finnas större utrymme för individuella förhandlingar om företaget har bra marginaler. Men i allmänhet så har löneökningar inte så mycket att göra med företagets vinstmarginaler om de inte är katastrofala.
Självklart. Men det gäller som sagt alla utgifter företaget har. Om de exempelvis inte byter ut kontorsstolarna var femte år utan var tionde så hade det också bidragit till bättre marginaler. Så varför ska arbetsgivaravgiften räknas med i min ersättning men inte stolen?

Transparens är bra, men systemet är transparent. Statens och kommunernas budgetar är offentliga.

Nej, jag ser bara inte att arbetsgivaravgifter är att likställa med lön på något sätt. Det är inte dina pengar, om vi skulle få ett stimulanspaket idag som tar bort arbetsgivaravgiften för dig eller mig så påverkar det inte våra pengar ett skit.

Men vad gör det för skillnad? Jag argumenterar inte för att arbetsgivaravgift inte är en skatt utan att det inte är en skatt på individen utan på företaget.

Nu blandar du ihop begreppen en del. SMS-låns vara eller inte vara har inte att göra med om kostnaden för dem är tydlig eller inte utan om att folk är desperata och är beredda att ta kostnaden sen för att få pengar nu, inte bryr sig, eller så kan man förstås vara dum också men det får man ju vara med. Jag tog ett sms-lån en gång, jag minns inte till vad men jag behövde pengar just då och var medveten om kostnaden. Jag har för mig att jag lånade 3000 i två veckor för en avgift på 100 vilket är en väldigt hög effektiv ränta men det passade mina behov just då.

Fast nu säger du två saker. Företag betalar inte mer i lön än vad de måste. Det är förstås sant, om de kan hitta någon som gör samma jobb som du eller jag till lägre kostnad så kommer de att göra det, om allt annat är samma. Att det hänger på vad man skapar för värde är ju sant i bemärkelsen att de inte anställer någon om de inte räknar med att gå plus på det, någonstans. Men det spelar ju ingen roll om du drar in väldigt mycket pengar om de hittar någon som gör samma sak för mindre lön ändå liksom, då tjänar de ju mer pengar på att ha den anställd istället för dig och då hade de hellre anställt den.

Så varje krona extra du drar in ger en löneökning? För då har du ett ganska bra förhandlingsläge som de flesta inte har. De flesta har heller inte en så direkt koppling mellan deras arbete och arbetsgivarens vinst att det är rimligt att räkna på det sättet.

I teorin fungerar det så men företag är ju inte perfekta konsumenter precis som faktiska konsumenter inte är det. Det är ju ganska känt att man behöver byta jobb för att öka i lön mer än några procent exempelvis, vilket är kontraproduktivt för företagen då det ju är bättre att behålla en anställd som redan är utbildad internt och så jämfört med att ta in någon ny, men likväl så vägrar de nästan alltid att ge någon säg 10% högre lön för att behålla den. Även om personen de får anställa för att ersätta den kräver lika hög lön från början.

Just konsulter är ju lite speciella för då säljer ju ditt företag dig per timme liksom. De skiter i om du rullar tummarna hela dagarna eller jobbar som ett djur, det viktiga är timpengen och hur många timmar du drar in, för din arbetsgivare då förstås. Vilket gör det väldigt lätt att räkna på intäkter mot kostnader. Sen vet jag förstås att det inte är bra för ett konsultbolag om deras konsulter inte levererar värde åt kunden men då är vi inne på mer sekundära effekter.

Jo absolut. I en teoretisk situation där alla arbetsgivaravgifter försvinner så hade lönerna sannolikt ökat, men inte nödvändigtvis överallt, och framför allt inte nödvändigtvis i samma utsträckning som arbetsgivaravgifterna minskade. Det har ju aldrig skett den typen av kostnadsförändringar i så stor skala men vi har ju haft några hyfsat stora omställningar. Som när matmomsen sänktes eller när arbetsgivaravgifterna för (riktigt) unga minskade kraftigt. Men merparten av dessa pengar som staten numera inte får har ju inte gått till högre löner för de som jobbar i livsmedelsbutiker exempelvis, eller de unga som jobbar på McD, eller åt minskade priser för konsumenterna, utan för att höja företagens marginaler.

Jo det är klart att man kan ha åsikter på hur pengarna används, men man få ju ha lite rimlighet i sina förväntningar och lite koll på vad kostnaderna faktiskt är liksom. Uppsala kommun har uppenbarligen bedömt att det var värt de pengarna och det är en extremt liten del av deras budget. Uppsala drar vad jag kan se in över tio miljarder i kommunalskatt så det handlar om några promille av en procent av deras budget. Och vad får man för en sådan summa? Fem hantverkare som bygger något i en vecka med en timkostnad på 1000 kr är inte orimligt på något sätt. Och det är inte säkert att det hade lönat sig att diskutera detta även om man hade bestämt sig för att inte bygga det med tanke på politikernas och tjänstemännens arvoden och så. Ett extra budgetmöte på en timme med förarbete, lokaler, kaffe, transport av politiker, säkerhet för politikerna och så kostar ju en del också liksom.

Och tro inte att jag inte känner igen känslan. Göteborgs kommun är världsmästare i konstiga prestigeprojekt för att locka hit turister, konferenser eller vad nu meningen är. Exempelvis en jätteful fontän som kostade 30 miljoner att bygga och som har gått sönder flera gånger och ett tag krävde konstant bevakning för att folk inte skulle köra upp på den med sina bilar och för att barn som lekte i den inte skulle bli påkörda.

I mina ögon är det förstås ett rejält slöseri, bättre om de anställt 30 nya förskolelärare exempelvis. Men samtidigt bidrar ju dessa projekt positivt ändå. De skapar, visserligen kortvariga, arbetstillfällen så en del av kostnaden kommer ju tillbaka i skatt igen exempelvis. Och någonstans lönar det ju sig att försöka locka turister och så, annars hade väl inte kommunerna fokuserat så mycket på det.
Nej, påmind om momsen blir man om man tittar på sitt kvitto. Irriterad blir man när priset på hyllan eller i annonsen inte är vad man sen får betala i kassan.
Transparens är bra, men systemet är transparent. Statens och kommunernas budgetar är offentliga. Vill man skapa uppmärksamhet kring detta så finns det en massa sätt att göra det på som inte är konsumentfientliga. Till exempel kan man starta en (till) lobbygrupp som "skattebetalarna" eller så. Kanske skriva debattartiklar som svenskt näringsliv eller Timbro gör.
Jo visst kan absolut göra stora skattereformer och det kan ju vara kul att räkna på. Personligen hade jag gärna sett ett skifte mot mer koldioxidbaserad skatt snarare än inkomstskatt. Det hade pushat folk att göra smartare val och de som förstör miljön mest hade fått betala mest. Samtidigt är det ju väldigt svårt att göra det rättvist. Ska man inte exempelvis omöjliggöra flygresor för de med inkomster under snittet så kan man inte beskatta de så hårt att höginkomsttagare skulle påverkas särskilt liksom. Men det system vi har är ju framarbetat under lång tid av politiker från alla ideologier typ. Det är inte enkelt att bygga upp något helt nytt och kostnaderna hade förstås varit enorma. Och din modell gör ju ingen skillnad egentligen, om samma skatt ändå ska betalas.
Nej, jag ser bara inte att arbetsgivaravgifter är att likställa med lön på något sätt. Det är inte dina pengar, om vi skulle få ett stimulanspaket idag som tar bort arbetsgivaravgiften för dig eller mig så påverkar det inte våra pengar ett skit.
Tja, samtidigt får man väl betala skatt på sina pensionsuttag i framtiden, eller? Så det är ingen enkel kalkyl. Men staten vill ju gärna att folk pensionssparar, det brukar löna sig för dem i slutändan, och därför stimulerar de det, inget konstigt med det.
För en del är det säkert det, för mig vars friskvårdsbidrag brukar "brinna inne" varje år så gör det varken till eller från. Men det är ändå liksom bredvid poängen. Företag har ett antal kostnader för att ha en anställd, lön, försäkringar, kontorsutrymme, arbetsredskap, pensionsinbetalningar, föräldralön och så vidare. Arbetsgivaravgiften är en del av det. Som privatperson har man en lön som man betalar skatt på, sen betalar man mer skatt på diverse andra sätt som moms eller punktskatter exempelvis, men arbetsgivaravgiften påverkar inte det precis som vilken kontorsstol företaget köper åt dig inte påverkar det. Söker jag nytt jobb så kan många av dessa saker påverka mitt val, får jag en bra kontorsstol exempelvis, eller har de pensionsinbetalningar enligt det ena eller andra kollektivavtalet? Men hur mycket arbetsgivaravgift företaget betalar för att anställa mig är totalt ointressant för mig förstås.
Tja, jag tog bara den skattetabell som gäller. Men tittar jag på min deklarationer så har jag betalat under 30% i skatt ganska länge.
Transparens är bra, ifrågasättande är bra inom vissa gränser. Att fortsätta att dra upp påhittade siffror eller "kreativa beräkningar" som inte håller om och om igen är inte bra, speciellt inte när folk tar dem som fakta.
Tolkningen är inte så fri, marginalskatt är inkomstskatten man betalar på sista hundralappen. Det innefattar inte moms, arbetsgivaravgifter eller liknande. Hade tolkningen varit fri så hade det varit ett helt värdelöst begrepp. För att kunna diskutera något måste ju ramarna, begreppen, vara definierade annars är det ingen mening.

Marginalskatt är ändå ett ganska kasst begrepp för det säger ju inget om vem det gäller. Timbro säger bara "höginkomsttagare" men hur hög säger de inget om. Min marginalskatt är inte i närheten av deras siffror. Skulle min lön öka med en tusenlapp så hade jag betalat runt 330 kronor mer i skatt, alltså har jag en marginalskatt på runt 33%.
Med tanke på siffran så känns det ganska uppenbart att de inte har räknat så mycket på det. Och allt handlar ju om utgifter här, de räknar inte med bidrag/avdrag och höginkomsttagare har ju generellt större möjligheter att få dessa. Jag är inte en höginkomsttagare och jag har väldigt få möjligheter att göra avdrag, men jag får ju exempelvis barnbidrag som är rena pengar in på mitt konto varje månad.
Det är absolut en diskussion värd att ha, men inte inom ramen för hur mycket skatt en individ betalar.
Jag har på flera företag varit med om att löneökningarna har fått stå tillbaka under flera år för att företaget gått dåligt, med utlovad kompensation när företaget väl går bättre, som har uteblivit när så har skett. Så om facket/de anställda gått med på säg 1% under tre år när företaget har gått knackigt så har de ändå landat i märkets ~2% när företaget har börjat göra stora vinster igen. Facket har inget att sätta emot det tyvärr då de ju har gått med på lägre löneökningar.

Angående märket så är det ju bra att ha någon form av riktmärke att förhålla sig till, å andra sidan är det inte industrin som driver produktivitetsökningarna i landet längre så det är inte så relevant för många. Går Volvo och LKAB dåligt så borde det inte påverka mig som jobbar med IT om mitt företag eller min bransch ökar produktiviteten och gör vinstökningar på tiotals procent varje år.
Det är en skatt på att ha en anställd, inte en skatt på den anställde. Jag tror det är där våra synvinklar skiljer sig åt och det verkar inte som om vi kommer att komma närmare varandra.
Vi ligger stadigt ett par procent under OECD-snittet de senaste åren, och då är vi ändå ett välfärdsland med höga skatter generellt vilket inte gäller alla OECD-länder. Jag säger inte att vi borde ligga i toppen där på något sätt, bara att relativt varandra så har vi hög skatt på arbete och låg skatt på företag (och kapital). Företag hotar gärna med att de skulle flytta om skatten höjdes och så, vilket det säkert ligger en del sanning i, men samtidigt har ju företagen stora vinster av att finnas här med sociala skyddsnät, fri utbildning osv.
Det finns många anledningar skulle jag säga. Varför går det inte så bra för Uzbekistan eller Bosnien eller Makedonien när de har så låg företagsskatt? Är de stora exportländer? Frankrike har hög företagsskatt men är ändå femte största exportnationen i världen.

Det är väl en uppgift för journalistiken i så fall.

Ja men han måste som sagt skatta på de där 31 800 i slutändan ändå och i de flesta fall låst dem till lägre avkastning i 30-40 år i genomsnitt (många avtal kräver ju t.ex. en del som traditionellt förvaltad placering). Det enda som kan rädda kalkylen är just ifall man idag ligger över brytgränsen för statlig skatt men är bombsäker på att man hamnar under när man plockar ut pension, men även i det scenariot är det osäkert ifall man går plus. Det kommer även in aspekter som lägre sjuklön ifall man löneväxlat osv.

Kan väl säga att jag har jobbat med att räkna på olika tjänstepensionsrelaterat saker och jag skulle aldrig löneväxla just för att det är svårt att tjäna på det jämfört med att spara pengarna själv...

Har nyligen bytt jobb och får i december slutlön från min fd arbetsgivare. Slutlönen består av sparade semesterdagar och 80 timmar komptid.
Skatten på denna slutlön är på 54% vilket jag tycker låter helt j*vla orimligt. På lönespecen benämns skatten som Engångsskatt och verkar vara en skatt som beskattas på exempelvis bonusar och slutlöner. Tycker dock det är underligt att sparad semester och komptid ska beskattas så högt, detta är på inget sätt en bonus eller "extra" pengar utöver min vanliga lön. Stämmer det att skattesatsen på den här typen av utbetalningar är högre än ordinarie lön, eller är detta bara ett sätt att safe:a upp att jag inte ska få restskatt vilket borde innebära att jag kommer få tillbaka det på skatten (som överstiger den vanliga kommunala skatten och ) vid nästa års deklaration?

Om jag förstått rätt så tillkommer statlig skatt på en pension över 575000/år för 2020 (?).
Att folk gnäller över det majoriteten av Sveriges blivande pensionärer troligen ligger kring halva den summan och många nuvarande pensionärer ligger långt under är ju bara tragiskt.

Åh nej, det är ju så synd om de stackars pensionärer som kommer få sån pass inkomst så de kvalifierar sig för statlig skatt.