Inlägg

Åren går. Jag växte praktiskt tagit upp här på forumet och på #sweclockers, #sweclockers.com och #swec@dh (IRC-kaneler på QuakeNet). Många minnen och jag blir varm inombords när jag tänker tillbaka på tonårsrummet, Jolt-cola och en upp-och-ner-vänd dygnsrytm. Jag tror att jag var 12-13 år när jag började läsa på forumet (nu är jag 30!).

Nu för tiden är jag väl in här någon gång per år bara för att se om kontot fortfarande fungerar.

Denna tråd tog väldigt hårt på mig och något som jag tänker på fortfarande då och då. Jag vet att detta inte är roliga saker man minns, tvärtom, men det var en enormt stor och viktig tråd som kanske bör uppmärksammas ändå? Vila i frid [-Pale-].

Å andra sidan, vilken upplösning en film har spelar egentligen inte jättestor roll.

Det som spelar roll är hur mycket data som måste skyfflas över nätverket. En upplösning på 1920x1080 pixlar kan ju strömmas i 1 MiB/s med "bra resultat" (beroende på skärmstorlek, ljudsystem och personliga preferenser) och samma film kan strömmas i 10 MiB/s med "ännu bättre resultat".

Det fina med exempelvis Plex Media Server är att den kan transkoda (uhm, svenskifiering) materialet så det anpassar sig efter nätverk, skärmstorlek med mera.

Vet du hur mycket bandbredd du använde när du strömmade och det hackade? Det kan ju även vara tusen andra saker som krånglar, men det som märks är att strömmen hackar. Det är ju ganska enkelt att sänka en vanlig hemmarouter genom många anslutningar även om bandbredden knappt används. Nu säger jag inte att det var det som krånglade.

Det finns två* sätt att använda Airplay; (1) strömma direkt över nätverket med några sekunders fördröjning. Spotify använder denna teknik. Det blir ofta störningar, ljudet kan hacka och klarar inte jättehög bandbredd. (2) Tala om för enheten som spelar upp strömmen vilken server den ska ansluta till, sedan hämtar enheten materialet.

Om du exempelvis strömmar film via Netflix så sker detta enligt alternativ två.

Du kan sätta igång olika sorters uppspelningar och samtidigt kolla nätverksströmmarna med något program, så kan du se vilka enheter som använder bandbredd, var de ansluter och vilken trafik som passerar genom din telefon exempelvis. Du kan även känna om din enhet blir varm medan materialet spelas upp. Då är din telefon troligtvis inblandad.

*Det finns kanske fler sätt. Någon mer kunnig på protokollet och området får gärna berätta mer.

Du kan använda din iPhone för detta. Din iPhone skapar bara en anslutning mellan Apple TV och Plex Media Server (som körs på din dator). Telefonen strömmar inte någon data vilket gör att du kan använda den till annat under tiden och det drar inte något extra från batteriet.

Visst förstod du hur du skulle göra?

1. Starta Plex Media Server på din dator

2. Skapa en Airplay-anslutning till din Apple TV från din iOS-enhet (att göra detta före du startar appen gör att du undviker en bugg som ibland kan uppstå)

3. Starta Plex på din iOS-enhet

4. Starta filmen, musik etc.

Din iOS-enhet kommer nu att tala om för din Apple TV-enhet att ansluta till Plex Media Server. Om du vill kan du nu styra allting från fjärrkontrollen som hör till din Apple TV.

Finns det möjlighet att använda en vanlig startmeny?

Noterar att jag fortfarande får e-post från den här tråden/det här forumet en gång i halvåret, helt utan logisk förklaring.

Roligt att både tråden och forumet tuffar på. Känner inte igen många aktiva användare längre. Kanske är dags att kontrollera om håret sitter kvar på skallen.

Inflationen befinner sig på 0,4 procent idag, så vi är i princip redan där.

Klarade både teorin och uppkörningen på första försöket. Seriöst, det är inte rymdforskning det handlar om.

...och nu självklart [-Pale-]

Head on.

Nyliberaler tycker att privata institut som går dåligt får lösa problemen själva. Beror ju självklart på hur definitionen lyder, men enligt den strikta varianten så skulle det inte ens finnas utrymme i budgeten för att socialisera förlusterna.

Nattväktarstaten kostar cirka 1000 kronor per år per person.

Låter rimligt. Har inte heller koll på hur stor inlåningen bland de svenska storbankerna är.

Däremot har majoriteten av kunderna mindre än 250 000 kronor på banken (egen erfarenhet från gamla tider när man extraknäckte på bankkontor ), och minoriteten som har störst insättningar begränsas således till 250 000.

Därför blir ersättnignssiffrorna extremt låga i förhållande till inlåningen.

Edit: Ringde upp en lite högre uppsatt person inom någon av våra fina oligopolbanker och hörde om han kunde höfta hur många kunder som hade över 250 000 kronor hos banken; svaret blev "max fem procent".

En liten vägvisare bara. De som har störst insättning hos bankerna är storföretag.

Vet inte i vilken proposition det framgår, men avgifterna från anslutna kreditinstitut är placerade i en särskilt fond (på cirka 18 miljarder idag). Utöver det är skattebetalares medel placerade på räntebärande konton i Riksgälden som har hand om insättningsgarantin idag.

Vet ärligt inte hur långt 18 miljarder räcker om ett kreditinstitut som till exempel Handelsbanken skullle gå omkull idag, men man räknade med att avgiftsfonden skulle kunna täcka stora delar i alla fall - om inte hela (när summan låg på 250 000 per kund).

Det är osannolikt att räkna på att alla fyra storbanker skulle gå i konkurs samtidigt. Om så skulle ske så finns det fortfarande likviditet kvar i konkursboet som delas ut. Utöver fonden.

Sedan tar skattebetalarnas medel vid.

Självklart finns det inte avsatt på ett konto exakt 250 000 (eller 500 000 idag) för varje person i landet. För samtidigt försvinner inte alla likvida medel, alla institut går inte i konkurs samtidigt etc. Skulle detta ske har vi ett större problem än insättningsgarantins finansiering att brottas med.

Insättningsgarantin är fortfarande fonderad hos Riksgälden. Även om det i praktiken mer innebär en annan sorts bokföring bara. Det är samma skattemedel.

https://www.insattningsgarantin.se/sv/Om-verksamheten/Nyheter...

http://www.regeringen.se/sb/d/10045/a/112831

--

https://www.insattningsgarantin.se/sv/Insattningsgarantin/Sa-...

https://www.insattningsgarantin.se/sv/Insattningsgarantin/Utb...

--

Du kan läsa mer om fondering och reformering i SOU 2005:16:

[...] Utredningen föreslår att avgifterna ska placeras på ett konto, en så kallad garanti¬reserv, hos Riksgäldskontoret. Förändringar i garantireserven blir en korrigeringspost som ligger utanför statens budget, på samma sätt som övriga myndigheters över- eller underskott. Riksbanken stödjer utredningens förslag i denna del då det är viktigt att undvika en separat hantering av olika delar av statens medel, men samtidigt bokföringsmässigt kunna följa insättningsgarantisystemets långsiktiga utveckling. [...]

Ah, nu är jag med på vad du menade. Nej, självklart är inte insättningsgarantin fonderad på öret - det är ju en omöjlighet (i princip).

Jo, det är sant. Den statliga insättningsgarantin i Sverige är fonderad.

Till skillnad från till exempel Tyskland, även om de gått ut med att de garanterar alla insättningar.

Dagens Nyheter har genom sin ekonomijournalist Patricia Hedelius, med bakgrund från Handelsbanken, tagit platsen som tidningen med svaren på finanskrisen. De var bland annat med och startade ett helt obefogat mediadrev mot både Swedbank och SEB, främst Swedbank då, som SVT sedan hängde på som något sorts okunnighetsmomentum för att locka kunder (lyssnare/läsare).

För att klargöra en sak; ingen svensk storbank är på obestånd. Ingen av bankerna kommer att gå under på grund av hög kapitaltäckning och stora likviditetsreserver. Bankerna börjar dessutom omförhandla kreditfaciliteter mot osäkra fodringar.

Skulle detta mot förmodan hända, vilket det inte kommer att göra, så kommer svenska staten att pumpa in likvida medel i banksystemen och ta deras aktier som pant. Dessutom har staten fonderat 500 000 SEK för varje kund (per kreditinstitut) som omfattas av insättningsgarantin.

Om någon verkligen är intresserad av hur bankerna i Sverige mår, vilka fodringar de har samt vilka exponeringar de har så finns det information både på finansinspektionens och bankernas webbplatser. Jag har även en del rapporter i datorn som jag gärna delar med mig av för intresserade.

Om ni är mindre intresserade kan ni läsa Dagens Nyheter eller titta på SVT:s Rapport.

Förmodligen för att ditt svar var inkorrekt och även för att ingen vet den egentligen orsaken. Var började det och var kommer det att sluta?

Själv är jag ganska övertygad om att krisen har med, men inte enbart, obalansen mot Kina att göra. USA:s handelsunderskott gentemot Kina kan inte fortsätta i denna takt.

Detta har jag skrivit mycket om i tidigare trådar där bland annat USA:s ekonomi, statsskulder med mera har diskuterats.

Länk ett, länk två.

Med risk för att låta som en lobbymoderator men försök att hålla borta den svenska partipolitiken från denna tråd.

Jag tror olirc menade "släppte kronan fri" men tyckte att en inkorrekt ekonomisk term passade bättre. Det var så jag tolkade det i alla fall (passade in rent tidsmässigt).