Anslutningar och funktioner
Skärmen rymmer fyra kapabla anslutning och har en PIP/PBP-funktion för att visa flera källor samtidigt. Endast en av dem är en fullstor Displayport (144 eller 120 Hz) och de övriga är två HDMI-anslutningar (max 100 Hz) samt en USB Type-C (60 eller 120 Hz).
Stativet är i vägen en hel del för anslutningarna då de sitter på baksidan riktade uppåt. Det finns ingen pivot-funktion och för att hitta rätt med kontakterna blir det att böja sig som märla mot skrivbordet. Eller be någon hjälpa till och vinkla skärmen.
Displayport är ofta den rekommenderade lösningen för höga frekvenser. Vilket stämmer bra i detta fall om för de somkör ett grafikkort från AMD. De får nämligen 144 Hz som väntat. Freesync fungerar som väntat och det mesta fungerar som väntat i fråga om signal och anslutning. HDMI fungerar också finemang för Freesync, fast då klarar skärmen maximalt 100 Hz.
För Nvidia-kort är det inte lika självklart med Displayport. Här yttrar det sig som att skärmen hoppar över bildrutor (eng. frame skipping) så fort frekvensen är över 60 Hz från ett Nvidia-kort. Du kan köra 144 Hz till skärmen och alla program, spel och skärmmenyer indikerar att 144 Hz är aktuell frekvens. Men vad som återges är 60 Hz och när återstående 84 bildrutor ignoreras blir det hackigt utan dess like. Fabriks- och vaktmästaråterställning av skärmen hjälper inte.
En lösning som inte alls är uppenbar, förutom en ledtråd i form av en kryptisk passage i handboken, är att om vi ställer Freesync-inställningen i skärmens System-meny till Premium-läget så slutar skärmen att skippa bildrutor. Men då kan vi också som högst köra 120 Hz och 144 Hz är inte längre möjligt.
Via Displayport och Nvidia-kort är även eftersläpen av en annan, mörkare och tydligare karaktär. Se avsnitt om eftersläp. Därför är Displayport den förmodligen mindre lämpliga lösningen för dig med Nvidia-kort.
Med Intels IGP-lösning i form av en Macbook Pro och Iris Pro-grafik får vi 120 Hz via Displayport och "Freesync: Premium". Då utan de svåra eftersläpsskuggorna som vi får med Nvidia-kort. Vid "Freesync: Normal"-läge når vi endast 60 Hz.
Klarar 100 Hz över HDMI
HDMI-anslutningarna når då 100 Hz vilket motsvarar en pixelklocka om 410 MHz vid 8 bitars RGB. Detta kan mycket väl inte bli mer än 60 Hz ifall för de som sitter på ett äldre grafikkort, eller Intel-baserad grafikdel, vilka inte når högre än 300 MHz. För AMD-användare finns egentligen ingen större poäng med att köra HDMI till skärmen då vi får 144 Hz och för AMD minsta möjliga eftersläp via Displayport.
För Nvidia-användare har HDMI däremot en stor poäng, då trots att 100 Hz är maximalt frekvens är det i kombination med "Freesync: Premium"-läget också det läge som ger minst eftersläp och skuggor i bilden – alla kategorier. Även jämfört med att köra AMD-kort.
Skärmen tar också emot 4K/2160p-signal och 24p-signal, samt hanterar HDCP 2.2 över HDMI. Den kan alltså användas för att visa bilden från exempelvis Ultra HD Blu-ray och mediaspelare med 4K och HDR-funktion, exempelvis Netflix-klienter.
USB Type-C ett tredje alternativ
USB Type-C kallas ”USB-C” i menyerna och transporterar förstås USB. Samt multiplexar Displayport via det som kallas för Displayport Alt Mode. Observera att en USB Type C-anslutning inte automatisk innebär att du kan skicka bild. Du måste först veta vad din källa, ofta en bärbar dator, har för möjligheter till att skicka bild den här vägen.
Beroende på hur du vill köra USB Type-C-anslutningen kan du under USB-C-konfiguration välja om du ska köra bilden i maximalt 120 Hz men då med USB 2.0-hastighet (480 Mb/s) åt tillbehören. Vill du ha USB 3.0-kapacitet för 5 Gb/s kan du endast köra skärmen i 60 Hz. Förslagsvis använder du den inbyggda USB-hubben för sådant som mus och tangentbord. Inte för krävande pryttlar som hårddiskar och liknande.
Den här begränsningen ligger i kretsuppsättningarna där bandbredden inte räcker till för att köra skärmen i 144 Hz över USB Type-C-anslutningen. Signalformatet som används är Displayport "muxat" över anslutningen, det som kallas Displayport Alt Mode. USB Type-C-anslutningen i EX3203R matar ej ström till en bärbar utan är endast till för bildsignal och koppling till USB-hubben.
Detta gör förstås USB Type C-anslutningen kanske något överflödig. Typanvändningen är för en bärbar speldator där du får bildsignal och USB via en vanlig USB Type C-kabel. För övriga användare finns det sällan anledning att välja något annat än Displayport eller HDMI för bildsignal till EX3203R.