Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
Sett till temperaturer under belastning håller MSI:s kyllösning ställningarna utan problem, där vi uppmäter 68 °C efter en längre tids körning. Det här är trots allt ett väldigt strömsnålt grafikkort, så det krävs verkligen inga rejäla doningar för att transportera bort värmen.
Något som däremot inte är särskilt imponerande är ljudnivån på MSI:s Ventus 2X-kort. I den här effektklassen borde det inte vara några som helst problem att få till en nästintill ljudlös upplevelse och här levererar helt enkelt inte bolaget på den fronten. Det är inte direkt högljutt, men dock märkbart mer ljudligt än exempelvis AMD:s Radeon RX 7600 och kanske framförallt Nvidias Founders Edition-version av Geforce RTX 4060 Ti.
Då grafikkretsen ligger på endast 68 °C under belastning hade detta möjligtvis kunna stävjas genom en något snällare fläktkurva. Det går dock inte att komma ifrån att kylflänsen känns extremt nedskalad på kortet, vilket känns lite tråkigt. Bolaget erbjuder åtminstone semi-passiv drift, där fläktarna står helt stilla vid vila.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Kortets klockfrekvenser är något fladdriga under full belastning, men ligger dock över 2 700 MHz-strecket under större delen av tiden. Den svajiga kurvan går troligtvis att härleda till att kortet ligger och slår i sin effektbudget hela tiden, vilket får frekvenserna att dippa i perioder.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Ett område som Geforce RTX 4060 verkligen skiner är effektuttag, där detta är extremt lågt. MSI-kortet drar här endast 160 W tillsammans med resten av komponenterna i systemet, vilket är väldigt imponerande sett till prestandaklassen.
Effektmätning för endast grafikkortet
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.
När vi eliminerar resten av systemet och mäter effektuttaget för endast grafikkortet blir det ytterligare tydligt att RTX 4060 är ett väldigt strömsnålt kort. Modellen landar ett snitt på endast 120 W genom redaktionens testsvit, vilket placerar kortet längst upp i tabellen. Här ska det sägas att kortet har en effektbudget på 115 W, vilket det slår över något i mätningarna.
Sett till energieffektivitet står sig Geforce RTX 4060 riktigt bra, där kortet ansluter sig till sina syskon med arkitekturen "Ada Lovelace" i toppen. Nvidia står helt enkelt i en egen liga här när det jämförs mot konkurrenten AMD.
