Med klockan tillbakavriden till hösten år 2013 hade Nvidia ett klart försprång bland prestandasegmentets grafikkort, där familjen Kepler med korten Geforce GTX Titan och Geforce GTX 780 dominerade bland modeller med en enskild grafikkrets. Ledningen skulle dock inte blir särskilt långlivad, då AMD i oktober släppte lös arkitekturen Hawaii ihop med Radeon R9 290X och tog tillbaka prestandatronen.
Innan introduktionen av Radeon R9 290X skulle dock ett annat grafikkort hinna lanseras av AMD. Denna gång handlade det dock inte om någon färsk arkitektur utan istället om återanvändandet av en äldre, i en manöver som inte var helt olik den Nvidia gjort ihop med Geforce GTX 770. På menyn stod modellen Radeon R9 280X, vars syfte var att ta arkitekturen Hawaii till mellanklassen.
Radeon R9 280X var det som i folkmun kallades för en refresh eller rebrand då kortet i princip var ett Radeon HD 7970 GHz Edition med ett nytt namn. Modellen skulle bana väg för AMD:s nya namnschema, vilket lämnade det långkörande prefixet "HD" och ersatte detta med ett system som skulle göra det enklare för användaren att se vilket segment och generation grafikkortet låg i.
Vi ska inte bli allt för långrandiga med det nya namnschemat, men det kan beskrivas som bra i teorin men kortlivat i praktiken. Systemet med att använda tre siffror i ändelsen av modellnamnet fallerade nämligen redan vid nästa stora grafikkortslansering, där arkitekturen Fiji toppades av Radeon R9 Fury X snarare än Radeon R9 390X, där det sistnämnda var en refresh av Radeon R9 290X.
Låt oss återvända till Radeon R9 280X. Modellen baserades som sagt på arkitekturen Tahiti och utrustades med en variant av grafikkretsen Tahiti XT som användes ihop med de olika modellerna av Radeon HD 7970. Detta innebar 2 048 streamprocessorer, en minnesbuss med en bredd på 384 bitar samt 3 GB GDDR5-minne. Nämnvärt var att grafikkretsen kördes i 1 000 MHz, vilket var 50 MHz lägre än Radeon HD 7970 GHz Edition som modellen ersatte.
Men om Radeon R9 280X var nästintill identiskt med Radeon HD 7970 GHz som lanserats över ett år tidigare, vad var det egentligen som var intressant med nykomlingen? Inte helt oväntat är svaret kort och gott, priset. Under året som gått hade AMD:s avkastning (eng. yield) vid tillverkningen av Tahiti XT-kretsar ökat markant, vilket öppnade upp för företaget att sänka priserna på dessa rejält.
I slutändan kunde Radeon R9 280X säljas för 299 USD, vilket kan jämföras mot introduktionspriset 499 USD för Radeon HD 7970 GHz Edition. Nu hade visserligen det sistnämnda kortet börjat sjunka i pris, men dock inte till samma låga nivå som nykomlingen. Radeon R9 280X blev därför ett mycket attraktivt val för den som inte ville lägga över 3 000 kronor på ett nytt grafikkort.
► Läs SweClockers recension av Radeon R9 280X
När kortet passerade SweClockers testlabb konstaterades det snabbt att modellen föga förvånande presterade i princip likvärdigt med Radeon HD 7970 GHz Edition fast till en på papperet betydligt attraktivare prislapp. Vid recensionstillfället var dock partnerkortet som skickats ut inte särskilt imponerande på kylarfronten, vilket gjorde att redaktionen inte kunde dela ut någon utmärkelse.
Veckan efter lanseringen blev det dock ett återbesök av Radeon R9 280X, när en ny trio partnerkort dök in i testlabbet. Denna gång var det betydligt mer intressanta modeller som dök in, vilket innebar att utmärkelserna kunde börja delas ut. Faktum är att Asus variant imponerade så pass mycket att den plockade hem den åtråvärda "Toppklass"-stämpeln.
Så står sig Radeon R9 280X prestandamässigt år 2019
Radeon R9 280X må vara ett sex år gammalt grafikkort, men sett till hur bra arkitekturen Tahiti och "föregångaren" Radeon HD 7970 stått sig så finns det en del hopp om att fortfarande kunna spela moderna titlar med gamlingen. Vi laddar upp testriggen och kör igenom några snabba rundor 3DMark samt spelen Battlefield 1 och Rise of the Tomb Raider vid upplösningen 1 920 × 1 080 pixlar.
I 3DMark lägger sig inte helt oväntat Radeon R9 280X i den nedre delen av tabellen, men det är ändå intressant att se hur pass bra det står sig mot exempelvis Geforce GTX 970.
När vi rullar vidare mot Battlefield 1 med detaljnivån uppdragen till max är det ändå respektabla resultat som presenteras av Radeon R9 280X, där kortet nästan lyckas hålla ett snitt som ligger kring den gyllene 60 FPS-gränsen.
Rise of the Tomb Raider är desto mer tungdrivet med ögongodiset uppvridet, och här skulle Radeon R9 280X må bra av att köras vid lite lägre detaljnivå för att uppnå en vettig bildfrekvens.
Battlefield 1 | Rise of the Tomb Raider | |
---|---|---|
Ultra/Very High | 59/49 | 41/36 |
High | 68/59 | 49/43 |
Medium | 92/78 | 59/52 |
Low | 132/108 | 74/65 |
Lowest | 88/75 |
Vi passade även på att köra igenom de bägge spelen med lägre detaljnivåer, för att se om det går att få upp bildfrekvensen den vägen. Som synes räcker det med att gå ner till "High" i Battlefield 1 för att kortet ska hänga med bra. Rise of the Tomb Raider är mer krävande och kan fungera vid "Medium" om man accepterar att ligga strax under 60 FPS.
Sammanfattande tankar om Radeon R9 280X sex år senare
Det är lätt att avfärda nya grafikkort som i praktiken endast är omdöpta modeller från föregående år. Men om det görs på rätt sätt, som med dagens objekt där priset även sänktes signifikant, kan de ändå hitta en plats och syfte på marknaden. Faktum är att Radeon R9 280X blev en riktigt populär modell i det attraktiva prisspannet mellan 2 500 och 3 000 kronor och fick därtill bra uppbackning från partnertillverkarna med ett flertal kompetenta modeller.
Modellen börjar visserligen bli till åren, men har ändå kraft nog att driva runt många moderna speltitlar förutsatt att detaljnivån skruvas ned ett par snäpp. Inte illa pinkat för en grafikkrets som lanserades julen 2011!
Var du en av de som ägde ett Radeon R9 280X? Dela med dig av dina erfarenheter i kommentarstråden!