LED slinga utan resistorer.

varför skulle inte ditt nätagg palla att driva några LED'er? men dina LED's borde brinna upp av 12 volt..

Nätagget ska inte ta stryk, dioderna går på 3V, ser inga problem.

Tror inte personerna ovan kan elen?

Edit: Du ska seriekoppla dioderna (vilket jag antar att du har gjort/gör).

Strömmen kommer väl dock anpassa sig helt efter vad dioderna vill ha?

Eftersom en LED är en diod och en diod har en resistans på nära 0 i framriktningen
blir strömmen spänningen/nästan noll vilket blir nästan oändligt.

Brinner det inte direkt så kommer det att göra det väldigt snart

Japp, som redovisas ovan ska man aldrig koppla dioder direkt till spänningskällor. Skälet är att strömmen följer spänningen exponentiellt. En mycket liten ändring i spänning ger mycket stort utslag i ström. Eftersom en diod skiljer sig lite från ett annat exemplar kan man alidrg riktigt veta exakt viölken spänning som behövs. Dessutom är beteendet känsligt för temperatur. Motståndet kommer att reglera detta mycket effekttiv så länge spänningen över motståndet är åtminstone lika stor som över dioden. Du kan resonera dej fram till detta rent logiskt, tänk dej att dioden helt plötsligt drar mer ström, då kommer späningen över motståndet att öka->spänningen över dioden minskar->strömmen minskar o vice versa.

Tydligen inte nä. Men detta är väl ändå "undantag" för dioder?

Då inser jag att min kunskap har tagit slut och hoppas jag får lära mig lite mer på elektroteknik sen.

Du bör ha en resistor i serie för strömbegränsning. Räkna med ca 10mA

Kopplar du in en LED som är rated för 3.0-3.2v på en 3v-lina behöver du inget motstånd. Ska du däremot koppla in den på datorns 3,3v-lina behöver du teoretiskt sett ha det, om än ett väldigt litet sådant. I realiteten behövs det inte i de flesta fallen, om du kollar på dioders karakteristika i diagrammet som postades tidigare i tråden, så ser du att det finns ett tämligen linjärt område. Den tillåtna maxspänningen ligger förmodligen gott och väl innanför den, med marginal.

Det är ju dock väldigt opraktiskt att koppla in en massa LEDs på 3.3v-linan, det blir väldigt mycket kablage. Du vill jobba med så hög matningsspänning som möjligt, så du kan hänga flera i serie. I datorn blir det som du känner till 12v, om du inte går direkt på 230v. Det senare rekommenderar jag dock inte att du gör, med tanke på att du behöver fråga om det här

För matematikens skull räknar jag inte med 3v framspänningsfall, då det blir för enkelt. Det är bara att hänga fyra LEDs på serie om du matar med 12v-linan, så är du hemma (dock hade jag nog spelat med säkra kort och stoppat in en resistor dimensionerad så strömmen vid kortslutning genom dioderna inte blir större än vad aktuell kanal på nätagget klarar). Låt oss istället säga att du har LEDs med 3.3v framspänningsfall:

Först tar vi reda på hur många LED:s i serie vi kan mata med 12v

12 / 3.3 = 3.6. Närmaste lägre heltal = 3, dvs vi kan mata 3 LEDs

Åsså lite Kirchhoff på det hela för att se vad vi har för restspänning kvar efter 3 LEDs:

12 - 3.3 - 3.3 - 3.3 - x = 0

där x är restspänningen, dvs det spänningsfall vi kommer ha över resistorn. Bara att lösa ut x och beräkna.

x = 12 - 3.3 - 3.3 - 3.3 = 2.1v

Dioderna pallade 20 mA = 0.02 A. Nu tar vi till gamla goa Ohms lag för att räkna ut hur mycket resistans vi behöver om spänningsfallet över resistorn är 2.1v och vi vill ha en ström på 0.02A genom kretsen:

R = U/I = 2.1/0.02 = 105 ohm.

Bara att välja närmaste högre resistans ur E12-serien (om du inte vill jaga röven av dig efter resistorer med icke standardmässiga värden, sådana finns också) vilket blir 120 ohm.

Koppla resistor och LEDs på serie. Glöm inte att LEDs är polaritetsberoende, dvs koppla anod-katod-anod-katod.... osv. Vill du ha mer än 3 LEDs i datorn eller vad det nu var, så är det bara att göra flera sådana här serier, och koppla in serierna parallellt på spänningskällan.

Slänger in en liten illustration över hur du ska koppla ihop alltihopa. De kopplingar du måste göra symboliserar jag med ---:

[+12v]---[d1 anod][d1 katod]---[d2 anod][d2 katod]---[d3 anod][d3 katod]---[resistor]---[jord/minuspol/vad du nu vill kalla det]

Jo just, en till grej jag kan ta med. Speciellt om det blir så att du kör utan resistor bör du fundera på att slänga in en säkring i kretsen som skydd för nätagget, för den händelse att LEDsen pajar och det blir kortis rakt igenom dem. Sådant kan hända med halvledare även om det är ovanligt. Kör du med resistor kommer strömmen aldrig hinna bli så stor, då resistorn brinner upp och fungerar som säkring

Du kan koppla samtliga serier på samma säkring.

Mjepp, det brukar vara standard. Är benen lika långa, eller man bara vill vara säker på sin sak, kan man titta in i själva LEDen och kolla vilket ben som går var; koppen där inne är katoden.

Fixade till en liten illustration på själva kopplingen, så kanske det är lite tydligare vad jag menar trots de tekniska termerna

Jag tyckte det var föredömligt fint förklarat, men jag förstår vad du menar. Jag tror inte det var mycket som som saknades för att det skulle vara lättförståeligt dock:

"Kirchhoff" är i detta fallet Kirchhoffs spänningslag, som egentligen bara säger att energi alltid är konserverad, vilket får till konsekvens att om man summerar spänningarna i en slinga (med tecken! Dvs + för ett håll och - för ett annat) så ska det bli 0. Det är intuitivt om man tänker på/ser det.

En "slinga" är en sluten loop i ett kretsdiagram.

Utan Kirchhoffs spänningslag och strömlag (som "egentligen" bara säger att elektrisk laddning är konserverad) så kommer man ingenstans i kretsanalys, så de är väldigt väl använda.

Beteckningar: R är resistans, U är spänning och I är ström. Gäller för resistorer (*).

En serie med s.k. "föredragna värden" för elektriska komponenter. Genom att "alla" som standard väljer värden från denna serie så vet man vilka komponenter som är lätta att tillgå. Att man valde just den serien har även matematiska anledningar, men det är inte så viktigt för praktisk användning.

En "diod" har egenskapen att den bara släpper igenom ström i en riktning (idealt), så det gäller att sätta den på "rätt håll" (**).

--

(*): Intressant att notera kan vara att Ohms lag är "empirisk", dvs har sin grund i experiment istf mer fundamentala fysikaliska egenskaper, och inte är universell, till skillnad från Kirchhoffs lagar som vi antar gäller till fullo överallt i universum. Också intressant är hur extremt väl den trots allt verkar gälla, ända ner till atomära skalor.

(**): För att återkoppla (hoho) till anmärkningen ovan om Ohms lag så ser vi att Ohms lag inte gäller för dioden då relationerna inte är linjära.