Fråga kring de höga elpriserna

Som sagt så kommer ju mer vindkraft att innebära att vattenkraften belastas mindre i snitt, även om den kan belastas hårdare under korta perioder. Det är ju vad som skett efter att vi började bygga vindkraft i någon större skala, tidigare stod vattenkraften för ungefär hälften av vår elproduktion, samma för kärnkraft, och idag ligger den på ungefär 39%.

Nej mina kunskaper ligger inte på expertnivå, men läser man vad experterna faktiskt säger och inte bara partsinlagor så är det inte så illa. De räknar ju på ett antal scenarion beroende på hur saker utvecklas, men det enda som tas upp i svenskt näringslivs eller energiföretagarnas propaganda (och därmed det som tas upp i svensk media) är ju det "värsta". Att alla satsningar på nya eller elektrifierade industrier blir succéer och att hushållens elanvändning ökar mer än befolkningsökningen. Inget av detta är givet dock.

Jag är inte tillräckligt insatt i stålbranschen för att veta ifall de är beredda att betala merkostnaden för fossilfritt, eller ifall det är den svenska lösningen som kommer att slå då det ju finns andra projekt med liknande målsättning på andra platser. Men som sagt kan det ha en stabiliserande verkan på elanvändningen också, om de har förmågan att producera mycket vätgas vid överproduktion och mindre eller inget vid potentiell elbrist. Fortfarande är det en rejäl ökning dock så det kommer ju att krävas investeringar i ny elproduktion för att hantera den, om den blir av och så storskalig som man hoppas på. Men den passar ju rätt bra för intermittent produktion i alla fall.

Hushållens elanvändning går ganska stadigt nedåt över tid, pandemin påverkade detta en aning men på sikt lär den väl fortsätta enligt trenden då våra apparater och värmesystem blir mer effektiva och så. Kvar är då fordonen.

De stämmer med vad jag minns också. Men det är ganska lätt att göra en överslagsräkning. Det finns knappt fem miljoner personbilar i landet och de går knappt 1200 mil i snitt per år. Om alla de byttes mot elbilar som drar 2kWh/mil (vilket är högt räknat) så blir uträkningen: 1200 (mil, också högt räknat) * 2 (kWh) * 5000000 (högt räknat) = 12 miljarder kWh eller 12 TWh. Så 12 TWh är inte orimligt även om vi tar i lite i överkant för varje siffra. Dagens användning är ungefär 140 TWh så tio procent når vi inte upp till riktigt ens med denna "generösa" beräkning. Det är inte lite på något sätt, men det är mindre än hälften av vår elexport.

Men denna övergång sker inte över en natt. Livslängden i snitt för en bil i landet är 14 år, och medelåldern på en bil är tio år, så det kommer att ta ett antal år innan elbilar är i majoritet.

Sen handlar det om när denna elanvändning sker. Elbilar laddar de flesta på natten när elanvändningen och priserna är låga, så de påverkar nog inte maxbelastningen i nätet då de inte laddas när den inträffar. Vi kan ju räkna på en rimlig påverkan momentant också förstås. Om vi antar att en elbil kan gå 25 mil mellan laddningarna så behöver snittbilen laddas fyra gånger i månaden, eller en gång i veckan. Låt oss anta att denna laddning sker på vardagarna, då får vi en miljon bilar som ska ladda på 50 kWh varje vardagsnatt. Beroende på hur avancerad eller dyr laddare man har kan det ta lite olika tid och därmed ge olika belastning, men för enkelhetens skull kan vi räkna på att alla har laddare som klarar att ge 5 eller 10 kW (och då tar det tio respektive fem timmar). Så 10 kW * en miljon bilar ger 10 miljoner kW eller 10 GW, eller då förstås 5 GW om alla laddar med 5 kW, fast i tio timmar istället. 10 GW är en rejäl ökning av vår nattliga elförbrukning som idag ligger någonstans mellan 11 (på sommaren) och 17 på vintern, men 5 GW är ju mer hanterbart förstås.

Men detta handlar som sagt inte om idag eller imorgon utan om ett antal år. Elbilarna kan ju också, med lite ny teknik, vara en resurs för elnätet med V2G, och åtminstone så lär vi få smartare eller mer centraliserad styrning av laddningen så att inte alla i samma område sätter igång sin laddning samtidigt och så.Solpaneler är också ganska poppis bland elbilsägare, vilket kan hjälpa problemet på flera sätt förstås. Och så vidare. Det är inte helt problemfritt men det är inga oöverstigliga saker.

Jo, om det blir av så passar det utmärkt för vindkraftens varierande produktion, precis som elbilsladdningen. Och det är klart att vi måste investera i mer elproduktion om vi ska ha en "ny" industri som drar nästan lika mycket el som halva landet. Men det är inget som kräver kärnkraft specifikt eller särskilt mycket mer baskraft om vi har mer varierande produktion.

Blir det inget av det fossilfria stålet så ser jag inga jätteökningar framför oss. Elbilarna är en rätt stor grej förstås, som dock kommer att ske gradvis, och ett gäng datacenter eller liknande kan ju dra en hel del också, men inte ens ihop är det mer än vad vi exporterar idag eller historiskt.

Nej, vi är inte i behov av en storskalig lösning för att vi inte har ett storskaligt problem. Att vi kanske behöver importera en liten del av vår elektricitet mindre än en procent av tiden om/när vi får en riktigt svinkall vinterdag som är vindstilla är inget stort problem. Om vi pratar om "elbrist"-problemet. Problemet med höga priser är ett annat problem dock, vi får se vad det kommer för förslag från EU för att avhjälpa det.

Min kalkyl utgår från dagsläget. Jag förutsätter att vi fortsätter att bygga ut förnybart i den takt som krävs för att vi inte ska hamna i en sämre situation än idag, men jag räknar inte heller med att vi investerar mer än så.

Det finns massor av mer eller mindre experimentella tekniker, inte bara vågkraft, geotermiskt och liknande utan även inom kärnkraften, där åtminstone någon borde kunna bli något av. Kärnkraftsförespråkare talar ju sig gärna varma om mer eller mindre teoretiska tekniker, kylning med smält bly, fjärde generationen, thorium, SMR och så vidare, men när det gäller typ att nyttja havsströmmar eller geotermisk energi så tror man inte på det.

Jag vet förstås inget om vad som kan bli gångbara lösningar i stor skala, men jag känner mig rätt säker på att det kommer att hända saker de närmaste tio åren i alla fall. Så om vi bestämmer oss för att börja bygga kärnkraft nu så kommer den att vara byggd på gammal teknik som riskerar att inte vara konkurrenskraftig när den är klar. Och inget bolag kommer förstås att vara beredda att bygga detta utan stora garantier för lönsamhet (vilket har hänt exempelvis i Finland och Storbritannien på senare tid), och förstås att staten står för "försäkringen" för inget försäkringsbolag är berett att försäkra ett kärnkraftverk. Och eftersom vi inte kommer att få någon el från ett sådant projekt på rätt många år så måste vi ändå bygga ut annat, och det kommer att vara vindkraft till den övervägande majoriteten för det är det enda som passar.

Alltså räcker antingen dagens kärnkraft tillsammans med vattenkraften och vindkraften och då behöver vi inte den nybyggda kärnkraften, eller så räcker det inte och då får vi problem oavsett om vi börjar bygga ny kärnkraft nu eller inte. Vad som sker efter 2040 är svårare att svara på förstås då det beror på vilka tekniker som har kommit fram och mognat tills dess. Lyckas man exempelvis komma runt bristerna med SMR inom tio-femton år så kan det vara en lösning, men det kan ju lika gärna bli så att geotermisk energi tar över mer då den blir billigare, eller något helt annat. Vi kanske kommer fram till ett stort skifte inom energilagring och därmed kan hantera mer vind i systemet. Ett alternativ är ju också att man underhåller våra kärnkraftverk så att de fungerar till 2060 eller så.

Lönsamheten är förstås direkt relaterad till elpriset. Då, när vi hade väldigt billig el och ingen såg att det skulle ändras inom den närmaste framtiden, så fanns det inte lönsamhet. Med dagens priser hade lönsamheten inte varit ett problem, och lär inte vara det för övriga reaktorer heller. Däremot kan lönsamheten bli ett problem i framtiden förstås, vad vi än gör så kommer vi att kraftigt bygga ut vindkraften och om resten av Europa löser sina problem så kommer vi inte att ha dessa priser så länge. Men finns behovet av elen så finns det ju sannolikt lönsamhet också, finns inte behovet så spelar ju inte lönsamheten någon roll för det är ju ingen mening att bygga något som inte behövs.

Det här är ett så konstigt argument. Elpriserna går upp - priset på varor går upp. Kan man inte få lönsamhet ändå så kanske man inte har en lönsam affärsidé helt enkelt. Sen kan man förstås vara bunden till avtal som gör att man inte kan höja sina priser som man vill eller liknande, men det gäller ju även åt andra hållet liksom, även industrier kan ha bundna elavtal eller andra uppgörelser.

Jo det är klart att högre priser tar emot och kommer att göra att folk drar ner på onödiga saker. Men så är det, vi är i en ganska jobbig situation nu, och då menar jag inte elpriserna utan följderna av pandemin och ett pågående krig i vår närhet. Vi behöver komma fram till att vi inte kan fortsätta exakt som normalt och att allt kostar som normalt, för det är inte ett normalt läge.

Men du kommer förstås inte att baka bröd själv på grillen i all framtid, utan om alla limpor kostar runt 90 kronor så kommer du så småningom att acceptera det. Däremot kanske det inte går så bra för hipsterbageriet som tog 90 kronor för sin limpa redan 2018 och nu behöver ta 350 eller något, men då kanske det bara är att acceptera att folk inte vill betala för att en hipster ska stå och massera degen i timmar eller vad de nu gör som gör att det är så dyrt.

Som nämnt så finns det lovande lösningar för att kunna komma mycket djupare och därmed kunna använda geotermiskt nästan överallt. Här finns en intressant video. De använder en gyrotron för att "förånga" berget istället för att borra sig igenom det, och på så vis kan de komma 20 km ner och där är det alltid varmt nog, och tekniken verkar ha en del andra fördelar både i kostnad och komplexitet.

Nej, men det jobbas på det och det går rätt fort framåt. När vi verkligen behöver det, alltså 2040 och framåt, kan det mycket väl ha blivit något. Eller inte, men det finns många olika nya sätt att producera el på olika stadier i utvecklingen.

Så varför 5-7 år? För att det är vad det tar att bygga ny kärnkraft enligt de mest optimistiska beräkningarna? Varför inte bygga vindkraftverk som kan börja leverera inom ett år?

Vi vill inte förstöra miljön mer än nödvändigt, kolkraft kommer inte att byggas igen här i alla fall, och det är bra. Att Kina bygger mer kolkraft är katastrof.

Well, hellre en färsk limpa från Pågen än en frusen polarmacka.

Eller så köper man bröd från ett lokalt bageri istället (Pågen är visserligen lokalt för mig, men du förstår vad jag menar).

Men lönsamheten är beroende av priset, och priset förändrar man beroende på kostnaderna, så höj priset om kostnaderna ökar.

Förslaget innebär alltså enligt läckan åtgärder som ransonering och priskontroller. Dessa typer av åtgärder har historiskt fungerat väl för att stävja prisuppgångar. Dock kommer de ofta men nackdelen att det även uppstår brist på utbudssidan med köer och svarta marknader som resultat.

Jag kan heller inte undgå att se detta som en subventionering av fossilindustrin om exempelvis gasproducenterna fortsatt ska erhålla de högsta priserna.