Nykterist

Är själv inte mycket för alkohol, mår bara extremt illa av det när det övergår från öl och vin till något starkare. Visst en grogg går ner men inte mer än så.

Föredrar att hellre fresta smaklökarna med något gott som man sen också minns än att supa bort minnet ^^.

Alltså, ni som aldrig varit fulla:

Ni måste ju ändå inse själv att ni inte kan klanka ner på någonting som ni aldrig ens upplevt?
"vad kan vara roligt med att dricka till man blir medvetslös och somna i sina egna spyor?"
Om man dricker tills man däckar och spyr så har man druckit för mycket, så enkelt är det. Men om man är "lagom" full så varken spyr eller svimmar man.

Jag säger bara, tänk innan ni öppnar käften.

OBS! Notera att jag ej säger att ni ska eller måste dricka. Men då kan ni inte heller klanka ner på det.
Livet är för kort för att inte göra det ^^

//Gorian

Vid ett lagom fullt tillstånd har man roligare. Ja, det stämmer. Visst kan man ha roligt utan men alkohol gör allt roligare. Fråga en läkare, neurolog eller vem som helst med kunskap i området. Dessutom finns det mycket som är gott (vilket igen förutsätter att man inte är för full, eftersom smaken snabbt försvinner).

Så att dricka ibland till en lagom nivå är det inget fel på. Alkohol kan till och med vara hälsosamt för hjärtat i lagom mängder (ca en öl/vinglas om dagen, om jag inte minns fel). Dock säger jag inte med detta att man bör dricka en öl om dagen varje dag.

Men att vara nykterist tycker jag är en aning naivt. Att inte dricka är dock helt okej, men att inte dricka en droppe alkohol på grund av att man vill hålla sinnet klart (man behöver ju inte dricka sig full. Man kan bara njuta av smakerna och stämningen ) eller för att man haft dåliga erfarenheter av alkohol inom familjen eller så betyder inte att man måste lämna bort en hel värld med goda smaker

Det är tur att det finns alkohol. Jag har lärt känna massa folk etc. tack vare att jag varit lite berusad. Sen har jag roligare när jag druckit. Tiden går fortare, all mat smakar godare, musik låter bättre, människor blir snyggare
Men som ni märker ligger felet enbart hos mig eftersom jag är för hämmad utan alkohol.
Hade gärna varit lika social utan alkohol som jag är med men nu är jag ju inte det och därför väljer jag att dricka.
Självklart får man dricka med måtta om man nu ska dricka.

Alla nykterister jag träffat har varit otroligt tråkiga och torra människor, ofta med kontrollbehov.

Hur gammal är du?

Men det är helt absurt att det inte är ok att dricka i sociala sammahang, mcyket märkligt och fascinerande faktiskt.

Jag är själv 25 nu och slutade dricka för några år sedan.
Inget jag saknar öht faktiskt.

Jag är själv nykterist. Det har ju diskuterats en del om detta i tråden som jag skapade även om den var mest menad för att diskutera om man dricker för att det är gott eller för att bli full.

Själv har jag smakat alkohol men jag tycker inte om smaken för fem öre. Sen har jag inte så bra erfarenhet av alkohol heller. Har ingenting emot folk som dricker heller sålänge dem inte dricker bara för att bli full flera gånger i veckan. Har självklart ingenting emot folk som inte dricker heller.

Sen det där med att folk blir roligare med alkohol i kroppen tror jag är väldigt stor skillnad från person till person också.

21 år, aldrig full och jag har inga planer på att bli det heller även om folk har retat mig för det. Var med i UNF några år sedan men jag bestämde mig för att gå ur då jag inte tyckte det gav ett skit att vara där. Nykter var jag ju iaf hemma och roligt har jag med kompisarna.

Vad är den stora meningen med att inte göra det?
Nu tycker ju jag att det är upp till var och en. Att man ska behöva ta skit för att man väljer det ena eller det andra är fel, det är ens eget val och så enkelt är det.

Men att man inte skulle vara sig själv vet jag inte om jag håller med om. Visst att andra delar av ens personlighet kommer fram och man släpper på restriktionerna, men att de delarna finns skall man ju vara medveten om i nyktert tillstånd också. Det är ju inte som att man blir någon magisk andra person bara för att man är full, utan allting finns där inom en själv, frågan är bara vad man väljer att visa i vilket tillstånd. Att faktiskt säga att man blir någon helt annan bara för att man är full tycker jag istället visar på att man känner sig själv rätt dåligt. Sen finns de ju dem som verkligen inte inser hur de blir när de är onyktra men det brukar i min erfarenhet mest vara dem som verkligen inte kan hantera sprit. Och egentligen tycker jag samma sak gäller där, vet man inte om hur man blir på fyllan så borde man inte bli full utan satsa på att lära känna sig själv istället.

Jag är å andra sidan rätt bra på att hantera alkohol när jag väl dricker. Jag vet hur jag blir när jag är onykter och kan kontrollera mig själv rätt bra även om jag är full. Men det gäller åt andra hållet också, jag kan plocka fram de sidor hos mig som kommer fram på fyllan även när jag är nykter. Så att man skulle bli någon annan tror jag inte på, bara att man behöver lite självkontroll för att kunna hantera det hela.

Jag själv dricker dock inte så ofta, och när jag gör det så är det för smaken, inte för fyllan. En bra fest är enligt mig inte heller 20 apraka personer som spyr i buskarna utan kanske ett lagom gäng som sitter och dricker sig lulliga medan man garvar och spelar nått spel och liknande. Alkoholen skall vara ett tillbehör, inte huvudattraktionen.

Jag har inget mot folk som väljer bort alkohol och jag kan förstå varför vissa gör det. Däremot så gillar jag inte dessa "militanta nykterister" som gång på gång predikar att det är farligt att dricka oavsett mängd och att man kommer att sluta som alkoholist bara för att man råkar dricka små mängder starksprit under kontrollerade former ett par gånger i månaden. Eller de som fördömer alla som gillar att ta ett glas vin till maten vid högtidligare tillfällen... Eller en öl för den delen.

Mina alkoholvanor är tämligen måttliga, ett glas vin eller två till maten ibland eller en skvätt whisky ett par gånger i månaden. Det är inget som jag skulle vilja välja bort bara för att någon annan tycker att det är fult att dricka alkohol.

Jag dricker och gillar det. Med lite erfarenhet lär man sig var gränsen går och vad som är lagom. I lagom mängd blir jag (ännu mer) glad, social och kramig, och det ger mig en skön festupplevelse utöver det vanliga. Därför dricker jag.

Jag dricker inte för en ganska bra anledning: Både min far och morfar är alkoholister. Om jag minns rätt så tror jag att jag hört att just om Morfadern är alkoholist eller liknande (typ knarkare) så kan det ligga i generna att man själv kan ha lite extra starkt sug efter mer sprit väl när man testat.

Min far har visat mig ett väldigt bra exempel på varför man inte bör dricka. Han har varit borta i flera år men nyligen har han försökt ta kontakt igen efter att ha hamnat på torkan ETT PAR GÅNGER det senaste året.
Jag ser inte ner på folk som dricker, men jag förstår inte heller varför folk dricker. Jag har testat att dricka, allt från stark öl, vin, whisky etc etc etc vad nu som finns, men det smakar INTE gott, och väl när jag blivit full, endast 2 gånger dock, har jag inte tyckt det varit något märkvärdigt. Jag fick väll lite bättre självförtroende och allt blev en gnutta roligare, men det var det.

Precis som Mephisto så tycker jag inte det är "coolt" att dricka. Jag tycker till och med att det är fjantigt om man dricker endast för den anledningen.. men sen är ju alla olika, vissa kanske finner det lite godare än vad jag gör, men jag vet hur folk kan bli av för mycket, så jag tänker verkligen inte gå den vägen.

Jag är i princip helnykterist. Har varit med i UNF (IOGTs ungdomsförbund) när jag var yngre.

Jag dricker aldrig alkohol förutom möjligen vid vissa tillfällen om jag blir bjuden på vin under en middag eller så.
Jag tror inte att små mängder alkohol är farliga, tvärtom, så därför ser jag ingen anledning att tacka nej till ett glas vid dylika tillfällen.

När jag var yngre och framför allt i tonåren avstod jag totalt från all alkohol. Inte därför att jag trodde att det var livsfarligt eller så, utan som en reaktion på den enligt mig totalsjuka förhållandet till alkohol många jämnåriga i min omgivning hade.
Varje gång folk skulle ut och ha kul tillsammans bland mig och mina klasskamrater så verkade det alltid gå ut på att droga sig med så mycket alkohol som möjligt.
Det slutade oftast med folk som spydde ner sig och fick läggas in och folk som försvann och låg däckade lite överallt och folk som blev otrevliga och rent farliga efter att de druckit.
Det blev verkligen inte vad jag skulle kalla trevligt. Att behöva skämmas för sina ohyfsade kompisar och behöva ta ansvar för deras liv när de i sina redlösa tillstånd själva inte kunde det.

Då kände jag att någon borde protestera mot att detta sätt att umgås tas som det enda naturliga och givna bland tonåringar. Därför drack jag inte minsta droppe alkohol för att visa att det faktiskt är något man kan välja att göra.

Jag klagar inte på folk som dricker med måtta. Jag vänder mig endast emot den supkultur som det närmast tas för givet att man måste följa som tonåring för att hänga med i bland sina kompisar.
Sedan så är ett stort problem naturligtvis att många blir våldsamma och farliga vid intagandet av mycket alkohol. Det gör samhället otryggt och leder till många misshandels och dödsfall.

Min anledning till att vara emot alkoholen är således att jag tycker att den starkt bidrar till ett mycket otryggare samhälle.

Då har du helt enkelt inte hittat rätt. Vilken smak du än har finns det nåt gott för dig. Även om du inte gillar alkoholsmaken, men då är det väl onödigt att dricka alkohol alls...