Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
Temperaturmässigt landar grafikkretsen hos Geforce RTX 4070 Super på 69 °C under belastning, vilket känns som en fullt rimlig nivå sett till Founders Edition-modellens nätta kyllösning och den ökade värmeutvecklingen mot föregångaren Geforce RTX 4070.
Sett till ljudnivå landar det nya Super-kortet på exakt samma nivå som sin förgångare i Founders Edition-skrud vid 41 dBA under belastning. Detta är en bra nivå med tanke på hur pass litet kortet och kyllösningen är, och de flesta lär inte störas av modellen vid spelande. Den som är lite mer ljudkänslig, och har plats för ett större kort i chassit, kan dock överväga att kika på någon av partnermodellerna med ytterligare fläskiga kylanordningar.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Det är väldigt ovanligt att se ett grafikkort ur Ada Lovelace-familjen som ligger klistrad mot sin effektbudget, men detta är definitivt fallet för Geforce RTX 4070 Super när det belastas av Unigine Superposition. Kortet landar någonstans kring 2 700 MHz-strecket, vilket är lägre än Geforce RTX 4070 men samtidigt fullt normalt sett till att det har 20 procent fler CUDA-kärnor som ska drivas runt.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Som vi skrev i samband med frekvensmätningen ligger Geforce RTX 4070 Super klistrad mot sin effektbudget på 220 W när den belastas med Unigine Superposition, vilket också gör avtryck ställt mot Geforce RTX 4070 i tabellen. Med Super-kortet i systemet drar det här cirka 30 W mer än sin föregångare i detta scenario, men som vi kommer att se i nästa del av effektmätningarna hör detta effektdelta till ovanligheterna i riktiga spel.
Effektmätning för endast grafikkortet
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.
När vi istället kikar på det genomsnittliga effektuttaget genom hela spelsviten för endast grafikkortet målas en väldigt positiv bild upp för Geforce RTX 4070 Super. Det finns enskilda fall där kortet rusar upp mot sin effektbudget på 220 W, men generellt sett ligger kortet avsevärt lägre än så. Snittet landar på låga 189 W, vilket i slutändan är en ganska marginell ökning mot Geforce RTX 4070.
Geforce RTX 4070 Super är en riktig reklampelare för Ada Lovelace-arkitekturens imponerande energieffektivitet. Den mer fullskaliga grafikkretsen ihop med en balanserad frekvensnivå placerar modellen i ett riktigt effektivt territorium, där Geforce RTX 4070 Super ihop med Geforce RTX 4080 toppar tabellen. Nvidia är verkligen i en klass för sig själva här.
