Datavetenskap eller Datateknik, Göteborg

Jag har själv spenderat mycket tid botaniserandes mellan dessa typer av utbildningar de senaste dagarna. Det bästa tipset jag har är att läsa kursplanerna, och speciellt för inriktningsåren. Det säger så mycket mer än att bara kolla in programnamn och beskrivningar.

Ett alternativ som jag tycker du ska överväga är en datalogi-utbildning. Om man tycker att datavetenskap är för ren programmering så tycker jag det verkar vara ett bättre alternativ på många sätt än civil. Mycket matte, mycket teoretiska kunskaper men utan att fysiken äter upp poäng vilket är en fördel om du inte har tänkt arbeta inom ett fält där du kommer ha nytta av fysiken.

Jag hoppas jag inte riskerar att kapa tråden här. Men jag måste fråga eftersom du läser datalogi. Vad är din känsla av utbildningen? Är kurserna utöver matten nog många för att ge en praktiskt förankring för utbildningen? Vad anser du om utbildningen?

Jag tänkte att jag kan dela med mej lite av de lärdomar jag fått efter nästan 5 års heltidsstudier + extrastudier (totalt motsvarande 6 år).

Jag påbörjade min kandidatexamen på BTH 2006 med inriktning itsäkerhet inom området datavetenskap.

År 2009 var det en taskig jobbsituation i och med börskraschen så jag sökte mig till min nuvarande utbildning, Master i Software Engineering (COOP), där hela andra året är verksamhetsförlagd utbildning (vad jag vet är det den enda i Sverige som erbjuder det och det är guld värt).

Jag håller nu på med min masteruppsats och har redan fått jobb ett heltidsjobb, samt tackat nej till ett annat. Marknaden ser skitbra ut för utvecklare just nu iaf...

Skillnaden mellan en Civilingenjör och en kandidat+master är att du läser mer matematik som civilingenjör, men du läser mindre antal praktiska kurser. En kandidat går i princip ut på att lära sig de grunder som behövs för att få ett jobb som utveckare, sedan får du lära dig massvis när du väl jobbar. En Master gör dig inte nödvändigtvis till en bättre utvecklare då det främst är forskningsförberedande studier. Du lär dig skriva vetenskapligt, använda referenser på rätt sätt och i din masteruppsats så lär du dig att utföra ett forskningsprojekt där du bygger på tidigare forksning och bidrar med egen. Civilingenjör läser under deras fjärde år samma kurser som de som läser Master (eller har åtminstone samma utbud). Civilingenjör och Master blir på engelska samma titel (Master of Science in blabla).

Jag har själv tänkt tillbaka på huruvida jag skulle valt civ. ing. istället. Det jag kommit fram till är att en civilingenjör har bättre teori inom matematik och därmed kanske är smartare än mig. Däremot borde jag vara bättre på det rent praktiska (få saker att funka) och göra designen (kod-design, alltså inte visuellt). Algoritmer uppfinner man oftast inte i dagsläget (och framförallt inte som nyexad civ. ing.), utan man använder dem.

En annan rolig detalj som kan vara bra att veta är att många företag inte gör någon löneskillnad på kandidat eller Master. Det finns vissa som gör en skillnad men långtifrån alla och det vara något som iaf förvånade mig. Så om man har som mål att utbilda sig till programmerare och sedan jobba med det, välj en kandidat i programvaruteknik (software engineering) och sök sedan jobb. De två år som du då jobbar kommer du lära dig betydligt mer om programmering under än om du istället läst en Master. Även lönen kommer vara bättre.

Edit: Och angående datavetenskap, programvaruteknik, datateknik så kan jag säga att tom forskare spenderar tid på att gnabbas om vad som är vad. Jag har ungefär 50,50 av mina poäng i datavetenskap och programvaruteknik och här på BTH finns det inte ens något som heter datateknik även om det finns kurser som säkert hade klassificerats som det på andra universitet. Väldigt generellt så hade jag sagt så här:

Datavetenskap: logik, algoritmer, AI. Min gissning är att ett kandidatprogram i datavetenskap är snarlikt ett i datateknik. Skillnaden kanske ligger främst när det kommer till forskning.
Programvaruteknik: programmering i projektform (som i industrin) och inkluderar allt från krav, test, uppföljning osv. Om man vill bli programmerare så är detta det som mest stämmer överrens med vad som görs i industrin.
Datateknik: Även jag har uppfattningen att detta är lite mer praktiskt än datavetenskap, men jag vet inte om denna särskiljning alltid görs.

Ett tips: Läs vilka kurser som ingår i programmen och läs sedan kursbeskrivning för kurserna. Jag tror det ger mycket mer än att läsa "vad man blir efter programmet", vilket oftast inte stämmer särskilt bra.

Jag sitter i en liknande sits. Hade varit helt inriktad på IT eller datateknik civ. ingejör på LiTH. Men när jag tittade på kursplanerna blev jag ganska besviken, jag tittade på Chalmers och KTH också och det kändes som att civ. ingejörs programmen skulle ha en sådan bredd så det blev alldeles för många kurser som inte hade med mitt intresseområde att göra, nämligen programmering etc.

Däremot verkade kandidatprogrammet i datavetenskap på LiTH vara det jag var ute efter, och man kan dessutom välja att gå samma mastersprogram i stort sett. Jag vet dock inte hur det ser ut i praktiken och ar bara läst program- och kurs-beskrivningarna .

Intressant, kul att få se en annan vinkel än den jag målat upp.

Läs mitt inlägg ovan och jämför med gibbons. Kort och gott hade jag nog sagt så här:

Kandidat (gärna teknologie istället för filosofie): om du vill jobba som programmerare efter 3 år. Efter de två åren du sedan jobbat så kommer du ha en högre lön än om du läst Master/Civiling under samma tidsperiod.

Kandidat + master: Om du föredrar praktiskt arbete men att även ha forskningskompetens, vilket gör dig väldigt anställningsbar direkt vid examen.

Civing: Mer teori och matte än kand+master, men därmed även mindre praktisk kompetens vid examen. Jag tycker gibbons bjuder på bra info om hur vissa kurser hjälpt honom i arbetet och då framförallt vid jobb med algoritmer (och det är väl där jag kan tro att det är störst skillnad).

Som det redan påpekats tror jag att Civingarna under år 4 och 5 läser samma kurser som de som läser Master. Då kan en del kurser vara väldigt praktiska, medan andra mest handlar om att skriva vetenskapliga texter.

Jag frågade här http://www.liu.se/utbildning/fragelada/fragelada?l=sv&path=15... lite om skillnaden mellan datavetenskap kandidat och civilingenjör datateknik. Han som svarade sa att det va lite hugget som stucket men att datavetenskap kandidat var lite mer teoretiskt och ger bra en bra grund för forskning.

Jag kommer söka båda nu men det lutar åt datavetenskap kandidat för mig personligen

lycka till vad det än blir! personligen ser jag väldigt mycket fram emot högskolestudier.

Jag tar en kandidatexamen i datavetenskap ifrån GU senare i år, har läst alla kurser tillsammans med chalmerister (mest datateknologer). Största skillnaden mellan programmen är valfriheten och att civ. ing läser mer matte och andra teoretiska kurser medans jag som datavetare kan läsa hur mycket programmering som helst med massor av labbar. Jag har heller aldrig upplevt ett större ansvar bara för att jag själv valt kurser. Har bara utgått ifrån vad jag tycker är intressant.

Angående masterprogram så kan man läsa många av de som civ. ing kan läsa men ofta har man redan läst flera av de kurserna tidigare. Det finns även masterprogram där kurser väljs fritt.

Tycker du ska fråga dig vilka mål du har med utbildningen, vilken typ av uppgifter du är intresserad av i yrkeslivet.

En allmän reflektion från arbetslivet, om du har för avsikt att bli programmerare, är att du läser en par kurser i ämnen som i sig kan verka (och ofta är) rätt tråkiga men ack så nödvändiga, så som:

* Testning (t.ex. http://www.kth.se/student/kurser/kurs/ID2003)
* Programvaruteknik [dokumentation/kravspec/riskanalys/projektmetodiker] (typ innehållet i den här kursen http://www.kth.se/student/kurser/kurs/IV1300)
* System- och databasmodellering (två olika kurser)

Se också till att lära dig de populäraste versionshanteringsystemen (såsom git) och fokusera verkligen på att utveckla ett förhållande till din programmering där du formaterar (PHP-exempel) och dokumenterar (Java-exempel, numer de facto standard i de flesta miljöer) din kod väl.

Personligen tycker jag att alla programmerare bör läsa en grundkurs i MDI (http://en.wikipedia.org/wiki/Human%E2%80%93computer_interacti...), eller egentligen behöver man inte ens gå en kurs men man bör åtminstone läsa någon grundläggande kurslitteratur, rekommenderar t.ex. MDI-delen av http://www.amazon.com/Interaction-Design-Beyond-Human-Compute... (finns säkert att hitta billigt beg).