Core Ultra 9 285K i topp enkeltrådat men tappar i flertrådat test

Väntar på prestanda per watt. 🙂

Vi är snart i 2025 och väldigt lite har ändrats. Tar man den typiska 80/20 splitten är det fortfarande långt viktigare med maximal prestanda per kärna jämfört med att klämma in massor med kärnor. Nu finns egentligen inga x86_64 high-end CPUer med mindre än 6 kärnor kvar, 7600X3D visar att spel forfarande klarar sig utmärkt med "endast" 6 kärnor.

När Ryzen släpptes var det många som påstod "spelprestanda är tillräcklig, 8 kärnor är superviktigt för mig så jag kör Blender hela dagarna i bakgrunden". Vi ser inte så mycket av det idag längre och om dessa finns kvar har vi lärt oss att nästan allt som skalar riktigt bra med kärnor körs betydligt mer effektivt på GPU/NPU än på CPU.

iGPU-delen i Intels Lunar matchar 9900X i Blender, Apples iGPU i M3 Max är ca 8,5 gånger snabbare i Blender jämfört med 14900K. Nvidias topp GPUer är på en annan planet. Vi ser samma sak i machine-learning (av lite annan orsak), flertalet simuleringsfall etc.

Så vad behöver en desktop-användare jättemånga CPU-kärnor till egentligen? Enda fallet jag kan riktigt komma på är programutveckling kompilering skalar väldigt väl. Precis som datacenter är detta "köra många enkeltrådade fall samtidigt" och det är typfallet som ofta inte skalar alls lika väl med GPGPU som med multicore CPUer.

Positiva är att Lion Cove tar ett litet och Skymont tar ett rejält kliv framåt i just kompilering. Man är på en fin tredjeplats i kompileringsprestanda per kärna, hyfsat nära tvåan (Qualcomm Oryon) men rätt rejält efter ettan

M4 vs 285K

Intel har inte gjort många rätt på senare år, E-kärnorna är en av få fullträffar. Dessa gör det möjligt att bygga "ett par" superstora och riktigt starka P-kärnor som tar hand om majoriteten av de tunga lasterna (som väldigt sällan behöver mer en än handfull kärnor).

De få fall som faktiskt skalar, t.ex. kompilering, hanteras betydligt mer effektivt av E-kärnor. Även om Skymont växt i storlek får man fortfarande plats med 3 Skymont per Lion Cove trots att prestanda är 70-75 % av en P-kärna (var tidigare nästan 4 E-kärnor per P-kärna, men då var skillnaden större i absolut prestanda).

Håller med. Givet vad Intel visat upp med Lunar Lake ser det lovande ut, där har man nu mer marginal världens mest effektiva x86_64 CPU (men då Apple redan nämns, man är fortfarande rejält efter M3 och ännu mer efter M4).

Om även Arrow Lake blir en succé är det nog rätt blandande känslor hos Intel (likt Lunar Lake tillverkas Arrow Lake på TSMC N3B). Det pekar i så fall på att tillståndet hos deras kiseltillverkning är värre än man kunnat ana. I det läget är det rätt uppenbart att man har en väldigt konkurrenskraftig mikroarkitektur, men som hålls tillbaka av att konkurrenterna har fördelen att kunna använda TSMC.

C:a 7% högre single core prestanda än 14900KS, som är näst snabbast i single core, men 25% långsammare i multi core måste ju göra detta till en av Intels största kalkoner, eller?

Källa: https://www.cpubenchmark.net/compare/6296vs5957/Intel-Ultra-9-285K-vs-Intel-i9-14900KS

För väldigt många är ju multicore rätt bortkastat om man har mer än 4 kärnor. Så tror många kan uppskatta att kärnorna är snabbare.

Nej, det tyder snarare på att Intel kommer ta på sig ledartröjan i spelprestanda. Enkeltrådsprestandan är mer indikativ fåtrådsprestandan, än vad prestandan i alla trådar är. Spel använder ett fåtal trådar.

MS Röj körs nog på en kärna, så det finns åtminstone några hard core gamers som skulle vinna på att uppgradera

SMT har både för och nackdelar. Den riktigt stora nackdelen är att SMT som teknik har inneboende säkerhetsproblem. Man vill egentligen aldrig allt två olika program kör på samma fysiska CPU men på olika CPU-trådar information då kan läcka mellan dessa program (covert channel).

I datacenter löser man den problematiken genom att varje instans alltid hårt assignas till alla SMT-trådar på de fysiska kärnor den tilldelas. På desktop är det i praktiken ett olöst problem, men också tillräckligt svårt att utnyttja för att nog kunna ignoreras (teoretiskt skulle JS i en webbläsare kunna sno saker från andra program, men här finns en del saker i de flesta webbläsare som försöker försvåra detta).

Stora fördelen med SMT är att i fall där en CPU-tråd "stallar" på t.ex. cache-miss eller liknande kan ju "den andra" CPU-tråden då utnyttja tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. Så "best-case" för SMT där man normalt ser störst utväxling är fall som relativt ofta är begränsat av latens mot minne. Inte supervanligt på desktop, men inte helt ovanligt i datacenter.

I specifika fallet Intel på desktop är det nog främst E-kärnorna som gör SMT rätt poänglöst. När alla P-kärnor har en lastad CPU-tråd är det långt bättre att börja lägga jobb på E-kärnor än att lägga det på "andra" CPU-kärnan. Och rent krasst är det extremt få fall utanför syntetiska benchmarks där en desktop-dator faktiskt kan dra vettig nytta av fler än 24 CPU-trådar (är den 25 tråden som skulle använda första SMT tråden i en 285K).

Vidare finns det vissa optimeringar som blir möjliga för single-thread prestanda som lätt leder till än värre säkerhetshål på en CPU med SMT som blir tillgängliga om man fysiskt droppar SMT stöd. Vilket Intel gjort i Lion Cove.

Finns ju andra läckor där det ser betydligt bättre ut på MT sidan.

SMT har extremt hög varians i hur mycket prestanda det tillför, kan vara allt från +30-40 % till -5 % beroende på var flaskhalsen ligger. Väldigt dålig koll på vad Passmark testar, men snabb sökning pekar på att det väldigt mycket är ett gäng microbenchmarks och inte test av "riktiga" applikationer.

Givet att MT-prestanda ser riktigt bra ut i SPECint/SPECfp tror jag man kan utgå från att denna CPU kommer så sig riktigt väl i de "verkliga" MT-fallen.

Det är inte alls så enkelt, vilket bl.a. Geekbench 6 illustrerar väldigt väl om man kolla på specifika deltest

Raytracing tenderar skala rätt bra med SMT, där är också 9950X snabbare jämfört med 285K

Däremot gäller det omvända i kompileringstestet så där är 285K snabbare.

Båda dessa deltester skala nära nog perfekt med kärnor. Annars är GB6, till skillnad mot de flesta andra benchmarks, faktiskt långt mer realistisk i sin skalning med CPU-kärnor då man i version 6 ändrade från att köra ett enkeltrådat fall per kärna till att köra ett multitrådat fall över alla kärnor (där det "make sense", vilket inte gäller kompilering som även i "verkligheten" är N st enkeltrådade fall).

Sen får man också ha med sig att för saker som råkar skala till 16-24 CPU-trådar så kommer nog 285K rätt konsekvent vara snabbare än 9950X då E-kärnorna ger klart mer kraft jämfört med "andra tråden" i SMT. 9950X kommer sedan ikapp från 25 till 32 trådar då den då får full utväxling på SMT medan det "är slut på CPU-trådar" hos 285K så där blir det ingen extra skalning.