Telia "Arris"box till egen hårddisk, möjligt?

@Beginner:
Det är något frågat på Telias Facebook och de svarar att de använder egen programvara där de verkar ha låst funktionen att koppla in valfri extern enhet. Man måste ju även beställa extern hårddisk via supporten (om man inte beställer den direkt) så då kanske man måste uppge serienummer eller annat så de kan göra en MAC- eller annan låsning, tyvärr.
Men annars är det väl bara att testa om det inte blir mycket dyrare att beställa den externa i efterhand.

Telias box verkar(verkade då trådarna är från 2016) ha stöd för detta i Telias firmware.

https://www.minhembio.com/forum/index.php?showtopic=87235&pag...
https://sv-se.facebook.com/telia/posts/hej-ser-att-ni-s%C3%A4...

Ah... satt just och spanade i forum och på telias och tillverkarens sidor om detta.Står i begrepp att byta levrantör av tv/ playtjänst sedan jag märkt att Sappa inte har eftersökt playfunktion alls. Sitter på en gammal Motorola vip 1963 som vi köpt från telia då vi bodde på annat ställe med fiber, står att den är "PVR-36" och gjord i kina 2012-11. Jag kanske behåller/ försöker aktivera den istället för att köpa rabatterad Arris 4302 och chansa med min 1TB Seagate USB 2.0 utan extra strömförsörjning som jag hoppats bara varit att ge rätt filsystem.

Playtjänsterna i sig funkar säkert i gamla boxen och viss annan playfunktion funkar säkert mycket bättre på vår Chromecast ultra... -ser inte behovet av denna 4302som får lite blandad kritik här och på andra forum men som verkade lovprisas 2016/2017. Allt är förmodligen bättre än ComHems TiVo, som vi nyss haft och som är hur seg som helst och har för oss onödiga och gammaldags funktioner (TiVo's egen gissningsfunktion för att i förvg spela in det du inte visste att du gillade...) Erfarenhetsmässigt så är 1963:an mycket snabbare i menyer och kanalbyten än TiVo.

Finns kanske sätt att hacka telias låsta miljöer med rätt utrustning och i rätt miljö -men det är ständigt mycket inlåst hos denna leverantör, minns att jag loggade in lokalt/offline med telnet på en QoS mediadelare/ADSL-gateway för att få routerfunktion på alla ethernetportar och kunna styra mer över bandbredd. Att man också får frågamånga gånger för att hitta rätt supporttekniker som fjärrstyr en gateway att bli bryggad rounter istället för att släppa de inställningarna till användaren själv... Skiljer sig mycket mot andra leverantörer med mer generell utrustning och upplåsta inställningar -men de har heller inte samma tjänster och utbuds-smörgåsbord som telia.

Om min gamla box visar sig inte fungera så ska jag köpa en ny (mot det som sagts här kan vi väl hoppas på att telia tar in fler boxar att välja på till black friday, men det är väl knappast troligt) Blir det då en Arris 4302 med tillhörande hårddisk kan man ju alltid experiemntera för den disk som är med verkar vara på 500GB och låta lite hela tiden... Köps den utan HDD kostar det mig förmodligen inget att prova lite olika filsystem -Fast om det är serienummret som kollas så är det kört ändå men värt ett försök efter som jag ändå har en disk som ligger och en laptop med gparted installerat (Linux Mint som OS). Återkommer i så fall med vad jag finner -ni andra får gärna tala om hur det gått med era experiement...

------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag köpte en 2,5 Tums SATA-disk idag och försökte lägga till den, men det hittas bara, men Arris formaterar den inte till sitt eget system och det går inte att formatera den själv i menyn, så TYVÄRR är vi låste till Telenors EGNA hårddiskar,) det är väl bara att bita ihop och se glad ut i alla fall .......

Då det finns frågor om detta på flera ställen och jag läste ditt inlägg så låt mig förklara lite.

För det första så har jag skapat ett dekrypteringsverktyg för ändamålet för deras firmware och drivit frågan länge och haft detta på tal ett tag men det är få som är insatta tillräckligt:

Angående att "hacka" dess firmware.

Att navigera genom de tekniska utmaningarna med låsta miljöer, som i fallet med Motorola Arris IPTV-STB från TeliaSonera AB, kräver mer än grundläggande"hacking". Processen är djupt förankrad i förståelsen för enhetens interna arkitektur och operativa logik. Först och främst innebär det att man tar sig an dekryptering av enhetens firmware, vilket är en kritisk steg för att överhuvudtaget kunna utforska och eventuellt modifiera enhetens funktioner.

1: Förstå Bootprocessen
Det första steget är att förstå hur enheten startar. Denna process involverar en initial laddning från en inbyggd minnesenhet som innehåller den första bootloadern. Denna bootloader har i uppgift att dekryptera och ladda den andra bootloadern, som vanligtvis är linux kärnan anpassad efter enheten (se källkod i slutet på inlägget). Detta är avgörande för att förstå hur man navigerar vidare i systemet.

2: Dekryptering
Dekrypteringsprocessen är komplex och kräver en detaljerad förståelse för de algoritmer och nycklar som används. I fallet med Motorola Arris IPTV-STB används AES-256-kryptering i ECB-läge. För att framgångsrikt dekryptera firmware behöver man först få tillgång till eller kunna härleda den korrekta krypteringsnyckeln, vilket i sig kan vara en utmaning.

Steg 3: Modifiering och Anpassning
När dekrypteringen väl är genomförd, öppnar sig en helt ny värld av möjligheter. Plötsligt har vi chansen att dyka in i enhetens inre och verkligen göra den till vår egen. Vi kan börja med att justera funktionerna, låsa upp spännande nya kapaciteter eller till och med installera en firmware som är skräddarsydd efter våra egna önskemål. Men, och det här är ett stort men, varje steg vi tar kräver att vi verkligen förstår hur enheten fungerar på djupet.

Steg 4: Återskapande och Uppdatering
Det sista steget är att återskapa den modifierade firmwaren och säkerställa att den kan laddas och köras korrekt av enheten. Detta innebär vanligtvis att man måste omvända dekrypteringsprocessen, dvs. kryptera den anpassade firmwaren på nytt, samt att hantera potentiella boot och kompatibilitetsproblem.

Detta förfarande belyser den tekniska komplexiteten i att hacka dessa iptv enheter.

Source Code: https://sourceforge.net/arris/wiki/Projects/
Source Code - Remote Control - Bredbandsbolaget: https://sourceforge.net/p/lirc/mailman/message/35689421/

Att sammanställa en firmware visade sig i praktiken vara nästintill omöjligt från ovan länkar (medvetetet av Arris?). Trots att jag lagt ner otaliga timmar på detta projekt, kom jag fram till att det var mer genomförbart att utveckla ett dekrypteringsverktyg från grunden i C-språk, även om jag tyvärr inte har möjlighet att dela detta verktyg.

Än så länge (det har gått många år nu) verkar det som att ingen har lyckats hacka enheten på traditionellt vis, men jag har, som tidigare nämnt, lyckats utveckla ett verktyg för dekryptering. Det som fortfarande gnager är frågan om huruvida deras metod för att låsa firmwaren med kryptering strider mot principerna i GPL. Jag har lyft denna fråga sedan 2018, men det verkar som att det inte finns tillräckligt många som har den djupa insikten som krävs för att driva frågan vidare. Det är en diskussion som definitivt behöver mer uppmärksamhet och kunskap för att kunna utforskas fullt ut. Kanske är det dags att fler tar sig an denna utmaning och hjälper till att kasta ljus över denna viktiga aspekt av öppen källkodsintegritet

Tack så mycket för ditt tips! Det var precis den information jag letade efter och jag kommer definitivt att hålla ett öga på Lysators sida. Att få möjligheten att dela och diskutera mina erfarenheter kring reverse-engineering med en grupp som har god insikt om dessa boxars interna arkitektur skulle vara otroligt värdefullt.

Jag vill tillägga, från mitt perspektiv, att det är märkligt hur dessa IPTV-boxar säljs av operatörerna. Det framstår som ett försök att maximera intäkter genom att erbjuda en fysisk enhet för något som faktiskt är helt virtuellt och redan tillgängligt via en dator. Dessa boxar, som primärt fungerar som ett gränssnitt, framstår som en onödig mellanhand. Det är fascinerande att tänka på att vi faktiskt kan åtnjuta samma IPTV-tjänster genom att direkt besöka sändningsadresserna via HTTP, utan behov av en fysisk box. Genom webbläsaren kommer vi till samma gränsnitt och får skriva in våra koder för att komma in, därefter kan allting styras exakt som om att det vore deras "IPTV Box"

Detta lyfter fram en intressant fråga om värdeskapande och hur teknologiska lösningar ibland kan utnyttjas för att extrahera ytterligare ekonomisk vinning från konsumenterna, ofta genom att utnyttja en brist på teknisk förståelse. Det verkar medvetet gjort så att användare ska tro att det är så svårt det bara går, med krav på VLAN och annat som egentligen inte är nödvändigt. Men det är helt klart möjligt att få sin egen "IPTV Box" i form av exakt samma gränsnitt.

Felmeddelanden som uppmanar till att "Starta om TV-boxen" är inte alltid tecken på faktiska tekniska problem. Istället kan de vara en del av en genomtänkt strategi från leverantörerna för att dölja den verkliga enkelheten och tillgängligheten av deras tjänster. Genom att skapa en illusion av komplexitet och påstå att specifika fysiska enheter behövs, bibehåller leverantörerna kontrollen och fortsätter att generera intäkter. Det är uppenbart att leverantörerna medvetet strävar efter att dölja den verkliga enkelheten och tillgängligheten av deras tjänster för att upprätthålla kontrollen och driva sina intäkter. Med andra ord, att åtgärda problemet genom att refresha webbläsaren kan i praktiken vara likvärdigt med att följa leverantörens instruktion att starta om TV-boxen i verkligheten.

Dessa insikter belyser hur viktigt det är att ifrågasätta och utforska alternativa sätt att åtnjuta tjänster som på ytan verkar kräva specifik hårdvara, te.x som med denna frågan TS undrar om hårddiskar

Dessutom finns det nog en väldigt enkel förklaring till varför dessa boxar krypteras så hårt. Det handlar inte bara om att skydda innehållet från obehörig åtkomst, utan också om att upprätthålla en kontrollerad miljö där leverantörerna kan styra exakt hur och när innehållet konsumeras. Denna strikta kryptering fungerar som ett verktyg för att behålla monopol på tillgången till tjänsterna, vilket ytterligare säkrar deras intäktsströmmar och förhindrar användare från att utforska mer kostnadseffektiva eller användarvänliga alternativ.