När jag för strax över ett år sedan köpte en Steam Deck fick jag möjlighet att testa desktop-läget. Redan där och då fick jag idén att jag någon gång skulle testa att köra Steam Deck som primär dator och nu är det äntligen dags.
Hårdvara med begränsningar
Prestandamässigt är det såklart inget monster vi har att göra med. Den fyrkärniga Zen 2-processorn har en klockfrekvens som boostar till maximalt 3,5 GHz och primärminnet på 16 GB delas med RDNA 2-grafikdelen. Detta räcker gott och väl till spelande på den inbyggda 800p-skärmen i ungefär 30-40 FPS men inte men inte direkt om du kopplar in en extern mer högupplöst skärm.
Dekaltrimmad dockningsstation gör processen lättare.
Medelst USB Type-C kopplas Steam Deck till dockningsstation.
För att kunna använda enheten i skrivbordsläge behöver Steam Deck:en kopplas in via en docka. USB Type-C porten har stöd för USB 3 Gen 2 och kan skicka en Displayportsignal, koppla till tangentbord och mus samt laddas samtidigt.
Värt att notera är också att bandbredden över enhetens USB Type-C är relativt begränsad. I fallet med min arbetsskärm är upplösningen 3 840 × 1 600 pixlar vilket leder till att den maximala uppdateringsfrekvensen är 75 Hz. Det är klart brukbart men det blir en skillnad i upplevelse då jag normalt använder den i 144 Hz.
Linux för nybörjare
Steam Deck använder sig av operativsystemet Steam OS 3.5 vilket är baserat på Arch Linux. När enheten startar kastas du per automatik in i Steams eget användargränsnitt. Gränsnittet är långt ifrån optimerat för att arbeta i så istället skiftar vi över till Desktop Mode. I detta läge kastas vi istället in i skrivbordsmiljön KDE Plasma 5.
Mus, tangentbord och övriga tillbehör fungerar felfritt.
Detta är den skrivborsdmiljö som kommer förinstallerad och är rent grafiskt lättöverskådlig och logiskt uppbyggd. Jag har inte fördjupat mig i möjligheterna att byta ut denna men det går att anpassa efter smak och tycke.
Då undertecknad är långt från bevandrad i Linux kan det i början vara lite svårt att hitta vägen till det jag vill göra. Borta är den trygga och bekanta Microsoft-famnen och istället famlar jag i mörkret i vildmarken. Så kändes det i ungefär 5 minuter tills jag insåg att det hela är ganska långt från komplext och jag blev van att navigera. Första steget blev att ställa in att jag använder ett tangentbord med nordisk layout. Därefter gick proceduren friktionsfritt.
Chrome, Slack och Spotify installerades utan större problem. Att få Da Vinci Resolve eller eller ens Vegas 19 att starta eller göra något utan en diskret grafikprocessor verkar dock enkom resultera i att systemet fryser eller att mjukvaran kraschar. Detta verkar dock gå att härleda till de specifika mjukvarorna, i fallet Da Vinci verkar ett dedikerat grafikkort vara ett krav på Linux. För Vegas 19 verkar det som att den försöker starta mjukvaran genom ett översättningslager med begränsad framgång.
Genom Plasmas utforskare går det snabbt att hitta de nödvändigaste applikationerna.
Det är även väldigt enkelt att hitta tilägg för att anpassa upplevelsen till det jag vill ha.
För att få allting som jag behöver för en normal arbetsdag att rulla går det dock snabbt och det mesta går som jag tänkt mig. Inte helt oväntat är det dock en lite process att lära sig var alla menyer är och exakt hur jag navigerar dit jag vill, det är dock ingenting som inte går att vänja sig vid.
Allt är dock inte perfekt, den något spartanska hårdvaran har sina begränsningar. Till att börja med är det inte att rekommendera att försöka göra något på enheten samtidigt som Steam uppdaterar något. Det verkar som att nästan all processorkraft används till uppdateringen och den blir i princip obrukbar när detta görs. Ibland uppstår även problem med till exempel Slack där applikationen helt fryser. Om detta beror på att jag har för många flikar öppna i Chrome samtidigt som jag kör Spotify eller Youtube kan jag dock inte svara på.
Förenar nytta med nöje
Det är i ärlighetens namn ganska enkelt att ha överseende med alla dessa tillkortakommanden då enheten i första hand är en spelmaskin. Trots att jag får lära mig att jobba runt vissa egenheter är det en fullt acceptabel upplevelse. Behöver jag en enhet som kan förena nytta med nöje utan att ta upp allt för mycket plats i en ryggsäck är Steam Deck i ärlighetens namn inte ett dumt alternativ.
Mer än något har kanske mitt lilla experiment fått mig att tänka över hur kraftfulla komponenter och vilken hårdvara som egentligen krävs för att utföra mitt arbete. Mer specifikt kanske exakt vad det är jag behöver, lite mer processorkraft och primärminne så skulle jag nog ha ännu färre saker att anmärka på. Sannolikheten att jag helt och hållet går över till en variant av Linux är nog relativt liten. Däremot har dock nyfikenheten i mig väckts på riktigt. I väntan på att Steam OS 3.x släpps officiellt till PC kommer jag testa någon annan variant på datorn hemma.
