AMD Ryzen 9 5950X och Ryzen 9 5900X "Vermeer"

Moderna processorer har i princip alltid en bestämd strömbudget att förhålla sig till, och detta gäller även Ryzen 5000-serien. De nya modellerna ärver parametrarna rakt av från Ryzen 3000-familjen, vilket innebär att processorer med en specificerad TDP på 105 W har en strömbudget på 142 W medan modeller som bär TDP-märkningen 65 W har en lägre strömbudget på 88 W.

Strömbudgeten är en av parametrarna som dikterar hur högt processorn kan lägga sig klockfrekvensmässigt, och är inte alltid en begränsande faktor. Vid kraftigt flertrådad belastning, när samtliga kärnor arbetar för fullt, är det dock vanligt att man slår i strömbudgeten och får sänkta klockfrekvenser som resultat. Detta är särskilt fallet med Ryzen-modeller som har tolv eller fler kärnor.

Ryzen-processorernas strömbudget är dock inte satt i sten utan kan modifieras av användaren. Via funktionen Precision Boost Overdrive (PBO) kan man istället överlåta effekt- och strömbegränsningarna till att dikteras av moderkortet, vilket innebär att dessa kan justeras uppåt rejält ställt mot AMD:s fabriksinställningar. I denna sektion tänkte vi därför lyfta strömbudgeten för de båda processorerna och se vad som händer med klockfrekvenserna, prestandan och effektuttaget.

Vi börjar med sextonkärniga Ryzen 9 5950X och ser snabbt att lyft strömbudget ger tydliga avtryck i uppnådd klockfrekvens. Vid flertrådad belastning i Blender kliver modellen upp från att ha legat strax under 4 GHz till att istället rulla närmare 4,3 GHz-strecket över samtliga kärnor.

Vidare mot Ryzen 9 5900X, vilken i sitt grundutförande av naturliga skäl låg högre klockfrekvensmässigt än sin sextonkärniga broder vid full flertrådad belastning. Med strömbudgeten dikterad av moderkortet kliver här modellen upp från att ha legat runt 4,2 GHz-strecket till en liten bit ovanför 4,3 GHz i rendering med Blender.

Högre klockfrekvenser borde rimligtvis även ge oss högre prestanda, vilket definitivt är fallet i det flertrådade deltestet i Cinebench. Störst skillnad syns för Ryzen 9 5950X, vilken svingar upp med 9 procent högre prestanda. Frekvensökningarna hos Ryzen 9 5900X var inte fullt lika dramatiska med lyft strömbudget, vilket ger oss ett mindre prestandapåslag om 4 procent.

Prestandaskillnad syns även vid videorendering i Handbrake, om än inte lika stor som i Cinebench. Ryzen 9 5950X svingar här upp med 4 procent medan Ryzen 9 5900X vinner 2 procent på upplåst strömbudget.

Blender är likt Cinebench ett typexempel på där processorn ofta slår i sin strömbudget, vilket också ger ett högre prestandalyft när fabriksinställningarna för budgeten låses upp. Ryzen 9 5950X renderar här scenen 8 procent snabbare medan tolvkärniga Ryzen 5 5900X sänker renderingstiden med 4 procent.

Det som lyfter strömbudgeten för att få ut mer spelprestanda kommer dock bli besviken. Spelscenarion är i princip aldrig så pass tunga att strömbudgeten slås i, vilket innebär att få vi identiska resultat mot när processorerna körs vid sina fabriksinställningar.

Historien fortsätter vid spelande i upplösningen 1080p, där resultaten är identiska oavsett om strömbudgeten är på plats eller upplåst.

Det finns givetvis en god anledning varför både AMD och Intel implementerar specifika nivåer för strömbudget för sina processorer, nämligen effektuttaget och energieffektiviteten. Med upplåst strömbudget skjuter effektuttaget för Ryzen 9 5950X i taket och modellen drar nu 95 W mer än vid fabriksinställningar.

För tolvkärniga Ryzen 9 5900X är påslaget mindre, men dock märkbart. Modellen drar här 50 W mer under flertrådad belastning när man låser upp strömbudgeten.