Test: Vid samma klockfrekvens

Även om slutresultatet är detsamma fungerar processorarkitekturer på olika sätt, något som ibland försvårar jämförelser. Framför allt handlar det om huruvida fokus ligger på hög klockfrekvens eller många instruktioner per klockcykel.

För att ge en uppfattning om hur de olika arkitekturerna presterar i jämförelse med varandra kör redaktionen en rad tester vid samma klockfrekvens. Hastigheten i fråga är 2,8 GHz, en nivå som vi kan nå med samtliga modeller utan att behöva tumma allt för mycket på bussfrekvenser och andra parametrar.

Observera att vi endast justerat processorns klockfrekvens till samma nivå. Vi modifierar inte frekvenser för kommunikationsbussar, minneshastighet eller andra variabler. Vi slår även av alla turbofunktioner för att ge korrekta resultat.

Av nostalgiska skäl inleder vi med den enkeltrådade testet i Cinebench R15 – ett program som inte finns med i den sedvanliga sviten men som vi använt under många år för att mäta just framsteg inom IPC mellan arkitekturer. Om vi tittar på utvecklingen för arkitekturen Zen syns ganska små förbättringar upp till Zen+ och sedan ett betydligt större kliv till Zen 2.

Detta är dock inget emot de prestandamässiga vinsterna med Zen 3, som verkligen är något i hästväg. Vid samma klockfrekvens presterar Ryzen 5000 nästan 17 procent bättre än Ryzen 3000 och 33 procent bättre än första generationens Zen från år 2017. Intels processorer ligger som bekant på samma nivå, då inga förbättringar i IPC har skett i arkitekturen Skylake sedan introduktionen år 2015.

Det sistnämnda innebär i praktiken att AMD numera har ett markant försprång gällandes instruktioner per klockcykel, där nykomlingarna i Ryzen 5000-serien visar 25 procent högre resultat vid enkeltrådad last än exempelvis Core i9-10900K när processorerna körs i samma klockfrekvens.

Rullar vi vidare mot mer moderna Cinebench R20 och kikar på den enkeltrådade resultaten är Zen 3 fortsatt väldigt stark IPC-mässigt, om än inte med lika stora skillnader som i Cinebench R15. Ryzen 5000-serien erbjuder här 11 procent högre prestanda än Ryzen 3000 vid samma klockfrekvens samt 27 procent bättre resultat än Ryzen 1000.

Båda Ryzen 5000-processorerna är inte helt oväntat markant snabbare än Intels Skylake-diton, där prestandavinsten uppgår till 24 procent vid enkeltrådad last i samma klockfrekvens.

Vid det flertrådade testet syns ungefär samma resultat när vi ställer nykomlingarna mot sina föregångare i Ryzen 3000-serien. Ryzen 9 5950X presterar 11 procent bättre än Ryzen 9 3950X medan Ryzen 9 5900X uppvisar drygt 10 procent högre resultat än Ryzen 9 3900XT.

Geekbench är ett väldigt intressant test att köra vid samma klockfrekvens, då programmet presenterar individuella resultat för arbetslaster som baseras på flyttal- respektive heltalsberäkningar. Detta gör att vi kan kika på framsteg i mer specifika beräkningstyper hos arkitekturerna. Vi börjar med enkeltrådade flyttalsberäkningar.

AMD hade redan med Zen 2 ett märkbart övertag vid flyttalsberäkningar ställt mot Intel, men med Zen 3 ökar marginalerna ytterligare. Ryzen 5000-processorerna uppvisar här 25 procent högre resultat än Intels Skylake-baserade processorer vid samma klockfrekvens. Ställt mot Zen 2 och Ryzen 3000-serien ökar Ryzen 5000 sitt övertag med 12 procent.

Vid heltalsberäkningar har det varit i princip jämnt skägg mellan Zen 2 och Intels Skylake-arkitektur. Med Zen 3 tar dock AMD kommandot genom att erbjuda 14 procent högre prestanda än både Skylake och Zen 2 när processorerna körs vid samma klockfrekvens.

Även i spel syns trevliga framsteg i prestanda för Zen 3 när samtliga processorer körs i samma klockfrekvens. Ryzen 5000-processorerna ligger här mellan 15 och 18 procent bättre till än sina motsvarigheter i Ryzen 3000-familjen vid spelande i processorbundna 720p.

Till och med upplösningen till 1080p fortsätter Zen 3 att prestera märkbart bättre än Zen 2. Ryzen 5000-modellerna erbjuder här mellan 13 och 16 procent högre bildfrekvens än motsvarande föregångare från Ryzen 3000-serien.