Temperatur, ljudnivå och effektmätning

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

ljudrigg_2020-1.jpg
ljudrigg_2020-2.jpg

Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.

För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.

I testerna har vi använt både kortets OC-BIOS nedan märkt (OC) samt Silent-BIOS nedan märkt (S).

I de första testerna märker vi snabbt att den stora kylaren knappt behöver svettas då kortet i båda BIOS-inställningarna ligger på väldigt stabila 62 °C vid belastning och 34 °C vid vila.

Ljudnivån är en klar förbättring ställt mot Gaming OC-varianten av RTX 4070 Ti vi testat tidigare. Med det tystare läget är det väldigt tysta 38,5 dBA som uppmäts med OC-läget är något mer hörbar vid 40 dBA. Visst hör man att kortet är där men det är inget särskilt högljutt kort.

Rent subjektivt är frekvensen på ljudet inte särskilt obehagligt eller störande och det känns som att den stora storleken har i alla fall en stor fördel. Noteras bör att vårat exemplar lider av ett spoltjut som är ganska irriterande.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

gb_4070_ti_super-2.jpg

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

För kortet i båda lägen är det en snarlik frekvenskurva som går att skönja. De tenderar att hålla sig i det övre spannet mellan 2 700 till 2 800 MHz där OC-läget tenderar något högre runt 2 790 MHz. Vår misstanke är att skillnaden potentiellt skulle vara större om korten pressas till max. I testets scenario bidrar dock fabriksöverklockningen till relativt höga boost-frekvenser.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.

Effektmätaren-1.jpg

SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

I detta scenario bör vi återigen ha i åtanke att kortet vi testar är ett fabriksöverklockat kort med en något uppskruvad effektbudget vilket bidrar till det tillsynes höga effektuttaget. Vid OC-läget är vårat exemplar nästan uppe och nosar på samma effektuttag som storebror RTX 4080.

Effektmätning för endast grafikkortet

Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.

PCAT.jpg

Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.

Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.

I denna mätning får vi återigen upprepa att det är fabriksöverklockat kort med ökad strömbudget då effektuttaget ligger en bit över RTX 4080. Faktum är att det ligger 65 W bakom flaggskeppet RTX 4090. Ställt mot konkurrenten RX 7900 XT är det dock fortfarande tydligt att RTX 4000-serien generellt drar mindre ström än AMD:s Radeon RX 7000-serien.

Med exakt samma energieffektivitet som föregångaren RTX 4070 Ti Super i Gigabytes Gaming-utförande är tangerar det platsen som minst energieffektiva RTX 4000-kortet. Det ska sägas att Ada Lovelace fortfarande slår RDNA 3 på fingrarna med god marginal här men rivalen Radeon RX 7900 XT ligger på platsen bakom.