TV-guiden 2023/24: Tips till dig som inte köpt TV på några år

Var det några år sedan du köpte en TV sist kan dagens utbud vara en massiv vägg av tekniska termer och beteckningar som inte säger något konkret alls. Kanske var din senaste TV en plasma eller en LCD med bred ram som gjorde den mycket större på väggen? Kanske var det bara fem år sedan sist och nu är TV:n du köpte då alldeles svart? Här är snabbtitt på vad som för gäller 2023–24!

Texten här är en allmän snabbkurs i TV-användningen och bildtekniken för 2023–24, särskilt för dig som inte köpt TV sedan några eller många år tillbaka. För detaljerna hur guiden beskriver tekniken och hur guiden rankar nivån på produkten, se föregående avsnitt.

Generellt de senaste tio åren har TV-apparaterna blivit mer konsekventa, korrekta och bildmässigt felfria. Du kan med nästan alla TV-apparater idag få en bild som inte klipper bort detaljer, smetar ut bilden eller överdriver färger. Även modellerna i basklassen är tillräckligt bra. När du sedan kliver uppåt till modeller i mellanklassen och särskilt toppklassen kan man, för ett allt högre pris, börja välja TV utifrån deras olika fördelar och styrkor.

Ifall allt du söker är en "bra bild" är faktiskt de flesta, även de enkla modellerna, alldeles adekvata. De duger, vilket då ska ställas i relation till vad du en gång hade. Det kan bli diskussioner om exempelvis ljusstyrka, vilket kan låta som att vissa TV-apparater är sämre och bättre. Fast relativt din gamla TV kan precis allting vara mycket ljusstarkare.

Ja, du kan justera ljusstyrkan på en ny TV om den är som en svetslåga. Med EU-regler om energiförbrukning är det idag snarare tvärtom, bilden är rätt dämpad från början!

4K och HDR

Alla normala TV-apparater idag, 42 tum och uppåt, har 4K-panel och hanterar HDR, High Dynamic Range. Du behöver inte längre fråga specifikt efter 4K och HDR. Däremot är TV-apparaterna förstås olika bra på just HDR, vilket guiden visar på. De modellerna som fortfarande har Full HD-paneler eller lägre upplösning är mindre och väldigt enkla TV-apparater vilka ofta hör till sämsta basklassen, även kallat bottenskrapet. Undantag finns och vi tar upp dem i guiden när de kan bekräftas.

En 8K-TV är ofta mer än enbart 8K

8K förutspåddes slå igenom till 2020 men i praktiken har utbudet minskat. Det finns idag ingen anledning att välja 8K-modell enbart för dess 8K-panel – annat om du självklart har ett specifikt behov för just 8K, säg till datorn. Däremot är flera av dagens fåtal 8K-modeller riktigt bra TV-apparater i högsta toppklassen. 8K-panelen är mer en teknisk detalj i sammanhanget. Produktens kvalitet är det som avgör. Går en 8K-modell för fyndpriser är det fortfarande en utmärkt TV även om du aldrig kör något mer än 4K från exempelvis Netflix.

50 och 60 Hz – och 100 och 120 Hz

Har egentligen inte varit ett problem senaste snart 15–20 åren eller så. Idag klarar alla TV-apparater signaler på 50 och 60 Hz. Forna tiders påhittade frekvenser om flera hundra Hertz är trams tillverkarna har slutat med. När man idag talar om 120, 144 och 240 Hz på en TV handlar det om faktiska frekvenser för spelande.

4K/120 och VRR för spelande

Funktionen med 4K/120 Hz – även 144 Hz – samt VRR, Variable Refresh Rate är i sig själv endast viktigt om du tänker spela spel på TV:n. Alla TV-apparater idag kan spela spel och de flesta erbjuder utökade funktioner för detta, inklusive låg latens under 10–20 ms. Ifall du aldrig ska spela på TV:n är det inte en avgörande detalj för dig.

Samtidigt är spelande viktigt för miljoner TV-köpare. Därför har i princip alla TV-apparater i toppklassen idag möjlighet att köra 4K/120 och VRR. Det är en del av helheten bakom en kvalitetsprodukt. Situationen är snarare det omvända, att när en produkt saknar 4K/120-kapacitet är den medvetet en enklare produkt överlag vilket också påverkar all annan användning.

Även om du alltså aldrig tänker spela spel är 4K/120-kapacitet ett tecken på att du köper en TV med överlag högre kvalitet och vice versa: saknas 4K/120 är det ett tecken på en produkt med överlag lägre kvalitet.

HDR och SDR

SDR är Standard Dynamic Range och är allt det som man tidigare förknippat med bilden. Enkelt uttryckt är SDR det som var möjligt med den första färg-TV på 60-talet. Det är här du finner allt det enkla tittandet, alltså linjära sändningar, nyheter och annat vardagligt.

HDR är High Dynamic Range och bygger på hur ögat uppfattar ljus och omfång och speglar därför vår syn snarare än vad man kunde åstadkomma på 60-talets tjock-TV. HDR är fortfarande nytt, bara funnits i cirka åtta år för konsumenter, fast blir gradvis viktigare. Som filmskapare kan man åstadkomma mycket mer med HDR, inklusive återge den analoga filmrullens egenskaper på sätt som inte fungerar med SDR.

Därför är HDR viktigt för all form kvalitetstittande, filmer, nya som såväl som gamla, TV-serier genom streaming, UHD Blu-ray och även spelande hör till det där HDR ökar bildkvaliteten. Om du enbart kör linjär TV och skval-TV är HDR mindre viktigt.

Dolby Vision och HDR10+

HDR10 kallas det formella och öppna HDR-formatet som alla TV i guiden klarar av. Vanlig HDR10 är statisk och deklarerar konstanta ljusnivåer genom hela filmen vilket för TV:n blir att hålla sig till en ljusnivå hela tiden.

Dolby Vision är den teknik som bygger ovanpå på HDR10 med dynamisk metadata där filmen kan instruera TV:n att ändra sin prioritet för ljuset baserat på filmscenens innehåll. Till exempel att en mörk scen kan ändra metadata och därmed instruera TV:n att den kan sänka det totala ljusflödet i syfte att öka kontrasten. Dolby Vision reglerar dessutom den där processen ger en högre konsekvens, resultatet blir mer det förväntade. Dolby Vision medger även 12 bitars färgdjup. Vad Dolby in sin tur begär är licenspengar från tillverkare och även innehållsskapare.

HDR10+ adderar också dynamisk metadata ovanpå på HDR10 men är ett öppet format utan licenser. Olika tjänster och lösningar väljer olika läger om de ska ha materialet i Dolby Vision eller HDR10+. Oavsett kommer det alltid fungera även om din TV har ”fel” format eftersom det alltid faller tillbaka på vanlig statisk HDR10.

TV-mottagaren har spelat ut sin roll

Alla TV-apparater har mottagare för analog och digital TV-sändning i kabel och marknät, många även parabol. Däremot är den inbyggda mottagaren och linjära tablå-sändningar inte längre en självklarhet för alla som köper en TV-apparat. Det finns idag många olika sätt att ta emot sändningar där allt fler även slutar titta på utsänd linjär-TV för streaming och appar.

Den inbyggda TV-mottagaren är därför endast relevant för en minoritet användare. För dig som fortfarande tänker i termer av TV-tablåer, SVT1, SVT2, TV4 etc. är det vanligare idag med en separat box och den boxen ansluts via HDMI. Kvaliteten på ”TV-bilden” för den som fortfarande tittar linjärt beror därför främst på själva utsändningen och den tjänst man anlitar eller abonnerar på. Du får vad du får. Själva TV:ns roll för bildkvalitet på det materialet är där mer diskutabel och godtycklig. Tillverkarna kommer trycka på ett reklambudskap om "AI" och liknande för uppskalning men ta det allt detta med två nypor salt. Skräp in är fortfarande skräp ut även om det är något polerat.

Ljudkvaliteten är rätt usel

Högtalarna blir ungefär lika platta i ljudet som TV:n är platt. Vissa modeller – förstås toppklassen – har mer påkostade högtalarsystem. Tvärtom i basklassen där fler låter som en gammal klockradio. Få TV-apparater har "bra ljud" i någon egentlig mening och då är "bra ljud" endast en relativt mot vad du personligen drar för gräns. Däremot kan du alltid själv komplettera ljudet med externa ljudsystem, soundbars och andra högtalare eller hörlurar via exempelvis Bluetooth. Du kan därför alltid kliva förbi TV-högtalarnas begränsningar på det sätt som passar din behov.

Vilket operativsystem?

Operativsystemet är då det som system som driver TV:n och deras idag omfattande menyer och funktioner. Detta styr också vilka appar och tjänster du kan använda. Där är Google TV det mest allmänna som klarar "allt". Hela ämnet med appar och tjänster är komplext, särskilt som TV:n du köper med tiden halkar efter på samma sätt som mobiltelefoner blir äldre.

Det kan vara enkelt och skönt att tänka att "...jag vill köra allt från TV:n". Ofta är det endast en tidsfråga om hur länge och hur väl det fortsätter fungera. Ju enklare modell, desto enklare kretsar och processorkraft. TV:n du köper kan vara rätt seg och trött från början och det blir aldrig bättre med tiden. Den applikation och tjänst du använder kanske fungerar acceptabelt idag, men kanske inte ett år senare.

Även här kan man komplettera vilken TV som helst med andra källor för just applikationer och tjänster och på så sätt blir oberoende av TV:n. Populära alternativ är Google Chromecast och Apple TV vilka då synergerar mot portabla enheter, mobiltelefoner, surfplattor och så vidare med motsvarande operativsystem.

Allting är lysdioder!

All teknik i TV-apparater är i grunden baserat på lysdioder, LED, Light Emiting Diode. Fast av historiska skäl talar butiker och tillverkare om "LED-TV" för vad som egentligen är en LCD-TV, Liquid Crystal Display, som idag använder lysdioder som ljuskälla i en bakgrundsbelysning. Detta snarare än de lysrör som användes för 10–15 år sedan. Bara att på den tiden var det ingen som någonsin talade om "lysrörs-TV". Vad som hände var att man vill marknadsföra den tekniska nyheten, vilket då var lysdioderna. Nu lever det kvar som "LED-TV" trots att det tekniskt mest är en halvsannning.

OLED, Organic LED

Med OLED har varje pixel som sin egen ljuskälla och kan därför bygga bilden mot totalt svart vilket ger överlägset kontrastförhållande, särskilt för filmtittande och spelande. Därför baseras en stor del av de allra bästa TV-apparaterna på OLED-teknik. "Organic" har inget med ekologiska produkter att göra utan är en historisk och idag rätt ovidkommande hänvisning till att komponenterna klassificeras som organisk kemi.

OLED finns idag i två varianter som i grunden åstadkommer ungefär samma resultat. Det är distinkt vad du får med en OLED-TV även om de individuella produkternas olika skillnader faktiskt finns där och guiden tar upp dem i detalj.

• WOLED, White OLED, baseras på vita pixlar med färgfilter och tekniken har varit etablerad sedan 2013 och är den vanligaste förekommande OLED-varianten. Panelerna tillverkas av LG.

• QD-OLED, Quantum Dot OLED, debuterade 2022 och tillåter främst högre färgmättnad i hög ljusstyrka. Panelerna tillverkas av Samsung.

Till nackdelarna med OLED är att ljusstyrkan varierar med bildens innehåll där ljusa bilder, tänk vintersport, blir ljussvagare. Risken för inbränningar diskuteras ofta och det som gäller är att du behöver köra en OLED flera tusen timmar med hög ljusstyrka och statiskt innehåll för att få faktiska inbränningar. Om du har ett behov av hög ljusstyrka och en TV som går i dagarna i ända och visar samma barnkanaler hela tiden finns det TV-teknik som är lämpligare (och billigare) än OLED.

LCD-TV använder LED som bakgrundsbelysning

LCD-teknik är den allra vanligaste tekniken och finns därför hos de allra enklaste till det allra bästa bland TV-apparater. Tekniken spänner över alla kategorier och måste därför jämföras på basis av produkten. Den ena LCD-TV är inte alls den andra LCD-TV:n lik. LCD-paneler skapar bilden och färgerna från det ljus som panelen släpper igenom från bakgrundsbelysningen. Svart i bilden är inte längre svart utan grått eller blått.

Bakgrundsbelysningen består i sin tur av olika arrangemang av lysdioder. Därför delas LCD-TV in i olika kategorier på basis av både själva LCD-panelen och hur lysdioderna är arrangerade. De enklaste TV-apparaterna har endast lysdioder som lyser över hela bilden samtidigt:

• "Global dimmming" är den grundläggande lösningen för egentligen alla LCD:er där belysningen regleras över hela ytan samtidigt. Hela bilden kan bli mörkare eller ljusare och det är upp till LCD-panelen att skapa kontrast.

• Local dimming betyder att delar av bakgrundsbelysningen kan regleras i rader eller kolumner för delvis högre kontrast. Detta är ovanligt idag och var vanligare förr.

• FALD, Full Array Local Dimming, är en indelning av bakgrundsbelysningen som kan regleras i zoner, från ett tiotal till tusentals zoner, vilket därmed kan skapa lokalt högre kontrast. En FALD döljer även problem runt ojämnheter i svärtan och är generellt ett säkert kort för att få svart i bilden att se svart ut, snarare än mörkblått. FALD används på i stort sett alla toppklassmodeller och de bästa produkterna kan närma sig en OLED i förmågan till kontrast.

• Mini-LED betyder att lysdioderna är mindre, modernare och fler. De kan därför lysa starkare och effektivare. Som utbudet ser ut 2023–24 har alla LCD:er med mini-LED även en FALD.

• Micro dimming är ett begrepp man ofta stöter på och betyder bara att TV:n kan justera själva bildinnehållet snarare än att direkt påverka lysdioderna till mörkare och ljusare nivåer. Det finns ingen kvalitetsaspekt knutet till detta utan är en form av bildprocessning är en förväntad del av bildbehandlingen.

Nackdelen med alla dimming-funktioner är att man ofta kan se hur belysningen tänder och släcker. Dels att det är en fördröjning i hur det tänds och släcks, dels att man kan se hur det blir zoner som lyser annorlunda, ofta kallat blooming, med en slags gloriaeffekt. Detta är något som varierar i hög grad varierar från produkt till produkt. Stör man sig på detta och vill ha konsekvent svärta är OLED den lämpligare tekniken.

LCD-TV: själva panelen – IPS och VA

LCD-panelen delas in i två kategorier: IPS-teknik och VA-teknik. Båda dessa är ursprungligen egna patent där det idag finns dussintals olika patentvarianter som efterliknar de ursprungliga patentens egenskaper. IPS och VA beskriver därför inte exakt teknik utan vilken karaktär det är på panelen:

• IPS-teknik: Lägre kontrastförhållande från början med bättre betraktningsvinkel. Bilden försämras inte lika mycket i vinkel vilket gör den mer demokratisk i soffan. Alla får lika medioker bild.

• VA-teknik: Högre kontrastförhållande rakt framför och tydligt sämre bild i vinkel. Bättre bildkvalitet för en enda person och alla andra får gradvis sämre bild.

• Jämförelse med OLED:Totalt/oändligt kontrastförhållande med endast mindre skönjbara förändringar i vinkel.

Tyvärr är det inte alltid självklar vilka paneler som sitter i vilka TV-apparater. Det varierar och få tillverkare är öppna med vilken teknik som existerar i deras produkter. Ofta kan det vara lite sak samma om det är VA-teknik eller IPS-teknik, särskilt i de enklaste modellerna. Det är produkten i helhet med kombinationerna av teknik som är det viktigaste.

Jämförelse med din gamla TV

Generellt de senaste tio åren har TV-apparaterna blivit mer konsekventa, korrekta och bildmässigt felfria. Du kan med nästan alla TV-apparater idag få en bild som inte klipper bort detaljer, smetar ut bilden eller överdriver färger. Även modellerna i basklassen är tillräckligt bra. När du sedan kliver uppåt till modeller i mellanklassen och särskilt toppklassen kan man, för ett allt högre pris, börja välja TV utifrån deras olika fördelar och styrkor.

Ifall allt du söker är en ”bra bild” är faktiskt de flesta, även de enkla modellerna, alldeles adekvata. De duger. Vilket då ska ställas i relation till vad du en gång hade. Det blir ofta diskussioner om exempelvis ljusstyrka vilket kan låta som att vissa TV-apparater är sämre och bättre. Fast relativt din TV kan precis allting du köper idag vara mycket ljusstarkare.

Typexemplet är OLED som är en ljusstark teknik relativt vad TV-apparater klarade av historiskt. Fast det existerar ett antal Mini LED-baserade LCD-modeller vilka är ännu ljusstarkare. Detta har relativiserats till en slags allmän sanning om att "OLED är ljussvagt". Detta trots att en OLED jämfört din gamla TV förmodligen är ordentligt mycket mer ljusstark.

För dig som har en plasma

Ifall du fortfarande har en plasma är det ett par saker som ofta missas. Den första är att plasma är en väldigt ljussvag teknik som sällan orkar mer än 70–150 nits (beror på bildens innehåll) som allra mest. Förmågan att bygga bilden mot svart (varierade rätt stort) hos en plasma är det som närmast nås med OLED-modeller. Däremot kommer en plasma fortfarande var ett unikum med hur den bygger upp bilden via pulsbreddmodulering. En OLED eller LCD kommer inte att se exakt likadan ut, särskilt i rörelser, vilket är en vanesak.

Om du tycker din plasma duger i ljusstyrka idag är allting på marknaden, även basklassen, minst dubbelt så ljusstarkt. Med andra ord: du behöver inte oroa dig för att en OLED skulle vara "ljussvag" som det så ofta heter. En OLED kommer beroende på modell och jämförelse vara 3–8 gånger ljusstarkare än din plasma. Sedan finns det LCD med Mini LED som kan lysa 10–15 gånger ljusstarkare än din plasma. När det pratas om låg ljusstyrka på OLED är det denna relativa skillnad som avses. Din plasma är nedanför fotknölarna i fråga om ljusstyrka.

Det kan vara värt att se en slags jämförelse mot dagens modeller:

e/a = ej applicerbart.

Kortfattat har en bra plasma ett kontrastförhållande som idag främst matchas av toppklassen. Vill du fortsätta på den nivån behöver du anpassa din budget efter det. Hade du däremot en rätt enkel plasma kan det mesta idag vara rejält bättre. Detta samtidigt som en modern TV endast slukar en bråkdel av den ström en plasma slukar.

Ifall du har en äldre LCD

Backar man tillbaka cirka fem år är det inte så enorma skillnader. Idag är toppmodellerna bättre på HDR och hur FALD och local dimming fungerar. Samt ofta högre ljusstyrka totalt. Men för övriga detaljer inte så stor skillnad. För att behålla kvalitetsnivå behöver du matcha mot den äldre modellen.

Ifall LCD:n är 5–10 år gammal är det en stor del av toppklassen och mellanklassen bättre i bild- och färgprecision. Spellägen är också mycket mer effektiva idag. Sådant som reflexfilter och vinklar är ungefär samma. Där behöver du fortfarande tänka i termer av att någorlunda matcha nivåer – en toppmodell från 2013 kan fortfarande överträffa en mellanklassmodell i fråga om just reflexfilter och vinklar.

Backar du mer än 10 år bakåt med din LCD är det mesta bättre på alla punkter med dagens modeller. Men visst, en riktigt tjusig toppmodell från 2010 kan fortfarande ha sådant som ett bättre reflexfilter. Annars är det inte längre mycket som är lika. En basklassmodell kan rent av vara bättre i fråga om färgprecision.