Försvenskade engelska utryck när det finns bra svenska motsvarigheter?

Nej, du är inte ensam, och som utvecklare får man höra några fler:

• Managera - Administrera

• Kontext - Sammanhang

Men mest av allt stör jag mig på de som använder ordet "stilrent" utan att veta vad det betyder.

Håller helt med här. Så länge det inte tar för långa steg och just sånt som är vanligt inom t.ex. datorsammanhang hamnar utanför dessa sammanhang, och då kommer i kontakt med personer som inte alls är insatta i sammanhanget.

This. Mycket bra poäng i många sammanhang.

Då din intention med originalposten var att göra just detta forum bättre, så tycker jag att du mottalar dig själv lite lätt här. Sweclockers är ett överklockningsforum där jag skulle säga att det språk som används här är standard för alla läsare, förutom vissa oinsatta. Men, det är bara för dom att sätta sig in så löser det sig.

I övriga sammanhang, professionella sådana, håller jag helt med dig. Där ska en text kunna läsas av vem som helst utan risk för eventuella missförstånd och syftesfel(?). Inom iallafall teknikkonsultbranschen skrivs mycket teknisk dokumentation, rapporter och förklarande text av olika slag där ett litet snedsteg i hur man uttrycker sig kan ge otroligt stora konsekvenser, och felkällan kan då ledas fram till ett felskrivet e-postmeddelande eller rapport och kan leda till olika påtryckningar, skadestånd och andra allvarliga konsekvenser om det vill sig riktigt illa.

Risken här på internet och forum som dessa är väl då kanske att en vana av att utöva skriftspråk inkorrekt sprider sig till professionella sammanhang.
Min egna slutsats för stunden är tyvärr den att det finns redan så pass mycket vanlig svenska som är felaktig, så att lite slang-influenser från dator/it-värden inte direkt kommer göra någon väsentlig påverkan där det är viktigt.

Antar att TS med fler även stör sig på andra inlånade ord som har alternativa "svenska" synonymer, exempelvis kontenta och kontakta? Språk är inte något statiskt, åtminstone inte fram tills dess att språket inte längre används. Låneord kommer till, ord försvinner och helt nya ord tas fram.
Varför krångla till språkbruket och säga 'datorspelare' när det fungerar bra med 'gamer' (eller gejmer om vi ska använda oss av svenska stavnings- och uttalsregler) som otvetydigt talar om att det är en person som spelar datorspel och inte en av datorn simulerad spelare.

Något som stör mig desto mer är i så fall folk som slänger sig med ord de inte hanterar och syntaktiska anglicismer.

Simpel böjs för övrigt just "simpel, simplare, simplast", även om bruket av detta adjektivs komparativ och superlativ inte tillhör vanligheterna direkt.

"Spelare" är ju en av de mera generella alternativen man kan ta till (när det antingen inte är så noga vad som spelas eller när det framgår av sammanhanget) och på samma sätt kan det vara otydligt om man syftar på fotbollsspelare eller handbollsspelare. Lösningen är att säga "ishockeyspelare" eller "starcraftspelare" om det behövs.

Fast "gamer" kan väl knappast anses vara ett ord som fungerar särskilt väl (med tanke på stavnings-/uttals-/böjningsregler)?

Stavning och uttal är löst enligt mitt tidigare inlägg, böjningen blir i likhet med andra inlånade substantiv slutandes på -er (jfr. fotbollstermen center, eter o.s.v.): gejmer, gejmern, gejmrar, gejmrarna.

Jag är dock lite skeptisk till att det där någonsin kommer att fungera.

Men kontext är väl ändå ett gammalt svenskt ord som är just en synonym till sammanhang ?
Möjligen att det för länge sedan är ett låneord från engelskan, men det finns idag i ordboken iallafall.

Jag är lite skeptiskt till den här oviljan att försöka föra in nya ord i svenska språket. Det är ju något vi gjort under hela historien.
Många av våra ord som vi idag betraktar som svenska är låneord från tex engelskan och franskan.
Tiden får utvisa vilka ord som folk väljer att hålla fast vid och göra till en del av språket. Ord som tex är jobbiga att böja lär folk inte vilja fortsätta med och de sorteras därför till slut bort i en sorts språklig evolution.

SAOB säger att det i alla fall har använts sedan år 1671 (och man kan förmodligen anta att det har lånats in från latinet eller franskan).

Fast ordet kontext har funnits i svenskan i flera hundra år och har rötter från latinets contextus. Det används inte riktigt på samma sätt som sammanhang heller. Kontext handlar om sammanhang i text primärt.

Sen är det inte så konstigt att en hel del nya ord försvenskas. Det är ju inget nytt utan vi har glatt kidnappat* ord i hundratals år. Först mycket från tyskan, sedan franskan och nu engelskan. Ibland blir det ju dock lite absurt.

En sak jag stör mig betydligt mer på är den totala oförmågan att skilja på storhet och enhet. VOLT ÄR EN ENHET PÅ STORHETEN SPÄNNING FÖR I HELVETE! Samma samband som mellan fart och km/h eller m/s.

*Ordet kommer från engelskans kidnap och dök upp först på 30-talet i svenskan.

Nej, troligtvis kommer den vedertagna varianten att bli någon vederstyggelse i stil med bagage, timer och dylika ord som inte alls följer svenska uttalsregler ... Vips, så var cirkeln sluten.

Ah. Buzzwords-snubbar. Jag har alltid funnit dem avskräckande och äcklande.

I övrigt så håller jag med många i tråden om att språket utvecklas, och det är bara ruskigt onödigt att lägga ner tid och energi på att förhindra denna utveckling. Folk som vill hålla fast i nuvarande kultur & språk kan ju inte vara 100% i skallen då alla kulturer och alla språk utvecklas konstant, och det har de alltid gjort. Hur har de tänkt att förhindra en sådan utveckling?

Buzzwords måste ju vara det mest irriterande någonsin.

"bla bla bla, buzzword, bla bla. Buzzword bla buzzword. Bla bla bla, bla bla!" och vips så har det gått 4 timmar av mitt liv jag inte får tillbaka. Och inte har det varit något faktiskt innehåll heller utan bara massor av klichéer, "häftiga" termer och annat som på något sätt förväntas ha innebörd bara för att de används.

Lite som om jag skulle bestämma mig för att "banankalkon" är en bra term. Sen slänger jag in det i en powerpoint en sådär, fytio gånger, och förväntar mig att alla som sen hör det skall bli motiverade och insatta i vad det än är det ska handla om bara för att de får höra "banankalkon" tillräckligt många gånger för att klara sig resten av livet.

SAOL har ju dock i de senaste utgåvorna kanske tagit ut svängarna lite väl mycket (keff, guss, vemvetvad); SAOB hade dock källor till kontext från i alla fall 1671.

Som en liten avstickare till tråden så kan jag berätta att de nya reglerna för högstadiet (ålder 6-9) säger att barn inte längre behöver lära sig stava eller bygga grammatiskt korrekta meningar. Nuförtiden behöver dom bara lära sig kommunicera.

Det är vad rektorn på ungarnas skola sa till mig och min fru personligen när vi var där och uppmärksammade henne på att det är ett flertal nior som inte ens kan alfabetet ordentligt.

Och jag skojar inte, hon sa ordagrant att i läroplanen står det att barnen bara behöver kunna kommunicera.

Så snart får ni en helt ny generation individer med en hel drös nya skumma ord att klaga över.

Egenskaper är en hyfsad översättning.

Särdrag är annars ett trevligt ord.