UFOclockers

Det är sällan fruktsamt att försöka diskutera med folk som är så djupt inne i en viss trosuppfattning, men jag kan ändå skriva några rader om hur jag ser på saken.

Liv på andra planeter. Ja, det tror jag är fullt realistiskt. Livet på jorden uppstod nästan direkt när det blev stabilt nog vad gäller temperatur och asteroidbombardemang. De äldsta, otvetydiga spåren av liv är från ca 800 miljoner år efter att jorden bildades, men det finns osäkra men möjliga indikationer på tidiga livsformer från bara ca 300 miljoner år efter. Eftersom vi bara har en plats där liv uppstått att undersöka, går det inte att veta hur lätt eller svårt det är för liv att uppstå. Min högst personliga magkänsla är ändå att det är rimligt att liv uppstått på många planeter.

Vi vet att det i genomsnitt är minst en planet per stjärna, även om vissa saknar planeter helt och andra har många. Våra metoder för att upptäcka planeter kan inte upptäcka alla storlekar på alla avstånd, så det är sannolikt att snittantalet är betydligt högre och att svalare, mindre planeter är vanligare än vad de hittills upptäckta indikerar. Planeter finns det därmed gott om. Även om bara var hundrade stjärna skulle ha en planet innebär det ändå en eller flera miljarder planeter enbart i vår egen galax. Om sen bara var tusende av dessa var jordlik (storleksmässigt, sammansättningsmässigt och temperaturmässigt) är det en eller ett par miljoner ändå. Om då bara en på tusen av dessa har gett upphov till livsformer, finns det tusentals planeter med liv i vår galax.

Sprider man ut 2000 planeter i en galax som är 90 000 ljusår i diameter är genomsnittsavståndet mellan dem flera tusen ljusår. Det är alltså potentiellt väldigt långt mellan planeter med liv. Allt beroende på hur lätt liv uppstår, förstås.

Men sen finns det komplicerande faktorer.

Majoriteten av alla stjärnor är M-klass, som är små, svala och ljussvaga. De har en extremt lång livslängd, hundratals miljarder år till triljoner år. Men eftersom de är svala och ljussvaga behöver en planet med rätt temperatur för liv vara väldigt nära stjärnan, och då blir planeten dels snabbt rotationsbunden till stjärnan så samma sida alltid är vänd mot den (som vår måne är till jorden) vilket ger en väldigt varm sida, en väldigt kall sida och sen en skymningszon mellan som möjligen kan ha "lagom" temp. Dels blir planeten väldigt utsatt för utbrott på stjärnan, med partiklar och strålning som kan skada liv eller förhindra att liv uppstår.

Stora och ljusstarka stjärnor, från F-klass och uppåt, har kort livslängd, från som mest några få miljarder år ner till bara några miljoner år för de allra största, och de avger så mycket UV-strålning att det nog är svårt för känsliga livsmolekyler att få fäste. På jorden tog det flera miljarder år innan flercelligt liv uppstod. Runt en ljusstark stjärna, säg A-klass, finns inte den tiden.

Mest troligt är det alltså att komplexa livsformer finns runt K, G och mindre F-stjärnor. Dessa utgör bara ca 20 procent av alla stjärnor. Om vi också antar att en stjärna behöver vara minst flera miljarder år gammal för att det ska finnas komplexa livsformer, minskar antalet ytterligare, men det är svårt att säga exakt.

Nästa punkt är dock den absolut viktigaste. Intelligent liv. Det har, så som vi definierar det, bara uppstått en gång, efter närmare fyra miljarder år av liv på jorden och efter 500 miljoner år med storskaliga livsformer. Av alla livsformer som finns och har funnits under all denna tid, är det bara en som utvecklat intelligens på vår nivå. Uppenbarligen är det ingen viktig egenskap för överlevnad. Så även om man är villig att medge att det är rätt troligt att det finns planeter med liv, så finns det inget som säger att intelligenta livsformer nödvändigtvis nånsin kommer att uppstå där. Det kan hända, men det är inte nödvändigt eller givet.

Jag vet inte om det är bristande fysikkunskaper eller önsketänkande som gör att så många verkar helt blinda inför de enorma avstånd som det är mellan stjärnor. Ljusets hastighet är den absoluta fartgränsen i universum. Det är över fyra ljusår till närmaste stjärnan utanför vårt solsystem. Det är ganska nära snittet på ca fem ljusår mellan stjärnor i vår galax. Att färdas såna sträckor är orimligt för oss. Man kan förstås tänka sig livsformer med livstider på många tusen år, där en resa på tvåhundra år kanske är rimlig. Men då får det vara från en av våra allra närmaste stjärnor, och vi ser inga tecken på liv där. Robotar, eller artificiella "livsformer" är en annan möjlighet.

Om vi nu tänker oss att det faktiskt finns såna här varelser och farkoster som är här...
Varför hit? Varför är de så kassa på det att de kraschar, blir tillfångatagna av primitiva jordbor? Om de studerar oss vet de också att vi känner till dem, så varför inte vara mer öppna? Eller varför inte vara mer försiktiga om man nu strävar efter att inte upptäckas? Det är så orimligt allt...

Min största invändning är ändå att det finns så många som av ren okunnighet (det är ok, alla kan inte förväntas förstå hur kameror, flygplan, radar, satelliter, raketer, m m fungerar) eller medvetet tolkar saker som utomjordiska, övernaturliga eller oförklarliga (i betydelsen "detta kan ingen förklara" inte "detta kan inte jag förklara") fenomen och observationer. En viss grupp personer har en egenskap som gör att de vill se sig som bättre vetande. De som sitter på den verkliga kunskapen. Som skrattar åt pöbeln, den stora massan, som okritiskt sväljer alla lögner. "Vi vet vad som verkligen pågår!" Man vill känna sig utvald eller speciell. Man har knäckt koden. Lurat systemet. Det är en oerhört stark drivkraft om man är lagd åt det hållet. För att hålla sig kvar i den speciella ställningen måste man avfärda jordnära och logiska förklaringar, eftersom att de är bevis för att den egna hållningen är bristfällig. Man är så känslomässigt uppbunden att det är mycket svårt att skaka av sig det och nyktra till.
Tyvärr innebär det att det oftast är tröstlöst att försöka diskutera med bokstavstroende, kultmedlemmar och fanatiker. De måste först uppnå den självinsikten som krävs för att förstå varför de agerar som de gör och acceptera att de har fastnat in en bubbla. Därefter kan man bit för bit ta sig tillbaks till den logiska och rationella världen.

Finns det bokstavstroende, kultmedlemmar och fanatiker i den här tråden menar du?

I så fall är det ju meningslöst att diskutera med dig eftersom du är minst lika inne i din trosuppfattning.

Eftersom allt jag sett, oftast enkelt, ibland med mer ansträngning, kunnat förklaras med helt vanliga saker, så anser jag att den som väljer att tro på mer fantastiska förklaringar, gång på gång, är den som är på irrvägar. Det är inte två likvärdiga hållningar.

Du verkar inte begripa att det är helt ointressant och irrelevant vad en person påstår. Jag kan sätta mig framför en kamera och påstå vad som helst. Du kan gör samma sak. Det är inte bevis för nåt alls.

Han vittnade under ed inför kongressen det och hans referenser får mig att tro på det han säger. Han har dessutom lämnat bevis i en 11 timmar lång intervju bakom stängda dörrar.

Fast det har inget att göra med det jag skrev. Jag pratade om liv, inte intelligent liv. Det är du som lägger in intelligent liv, så det får stå för dig.

Och ja, solen har stadigt blivit varmare sen den bildades och kommer att fortsätta med det i flera miljarder år. Om 0.8-1.2 miljarder år kommer jorden pga solens ökade utstrålning att ha blivit för varm för storskaligt liv och fotosyntes. Förmodligen kommer det att finnas kvar organismer som lever av geokemiska processer djupt inne i vätskefyllda sprickor i berg, kanske i flera miljarder år efter att jordytan är död och torr. Men det är rena spekulationer och gissningar.

Du tror på det för att det bekräftar den världsbild du är så djupt nergrävd i. Det är så det fungerar när man är inne i en tankebubbla.

Utsagor utan bevis har inget värde. Han kan ha hittat på allt, missförstått saker, feltolkat vad han sett och hört. Det betyder inget alls, men det är så svårt att få er troende att inse det. Ni vill så gärna tro, för det är en del av er identitet och självbild. Att skaka av sig det är mycket svårt, jag vet. Men det är bra att försöka.

Jag tror verkligen det finns plattjordare som gärna skulle vittna under ed också. Det betyder inte mer än att han själv tror på det han säger

Du påstår dig hålla dörrar öppna, men likväl värderar du rationella, jordnära förklaringar mycket lägre än fantastiska utsagor och påståenden.

Varför lägger du själv ner så mycket tid på detta?

Gudstroende har en blind tro, för det mesta. En traditionstro. Man gör det för att man blivit uppfostrad att tro. Ingen gudstroende jag känner går runt och påstår sig ha sett Jesus på stan, eller änglar i sängkammaren, eller mirakel som att det brutna benet plötsligt läker efter en bön. Än mindre suddiga foton på Jesus eller änglar. Det finns liksom inget att försöka förklara med rationella, logiska metoder.

I "UFO"-frågan formligen flödar det av filmer, bilder och observationer som går att bemöta med rationella, logiska argument. Därför blir det en helt annan sak.

Jag har vid två tillfällen upplevt något på himmelen som jag ej kunnat förklara:

1. En höstkväll 1999 stod jag på balkongen och tog mig en rök. Därifrån ser jag ett berg som ligger cirka tre kilometer bort och ovanför denna (men troligen längre bort) ser jag en ljuspunkt som lyser mycket starkare än något annat på den klara stjärnhimlen.
Kikar på den en stund innan den gör en snabb rörelse upp och ned för att sedan snabbt förflytta sig mycket högre upp för att stanna igen.
Sväljer nästan ciggen hel och springer in för att hämta hemtelefon så jag kan ringa min kusin som bor i samma lägenhetsbyggnad.
Han svarar varav jag ber han snabbt bege sig ut på balkongen och titta över berget på den starka stjärnan.
Men innan han kommer ut så gör denna ljuspunkt samma snabba rörelse upp och ned för att sedan snabbt försvinna uppåt och han missade hela spektaklet med några få sekunder.

2. Några år senare (måste vara 2003) står jag och min kusin igen utanför samma lägenhetsbyggnad och håller på att putsa bort lite vägsalt från bilen innan vi ska ut och köra.
Då kommer våran farbror ner på parkeringen (bodde också i samma byggnad), kommer fram till oss och berättar om några konstiga ljussken som lyste över några berg längs en vägsträcka han körde på nyss.
Den här farbrorn är dock bra på att berätta historier som kanske inte riktigt är sanna så vi hade lite svårt att tro honom men han sa att vi kan ju åka dit och se om det syns något än.
Sagt och gjort, vi kör ungefär 5km och stannar på en parkeringsplats längs den här sträckan.
Snabbt ser vi faktiskt något ljussken som tonar in och rör sig sakta söderut! Kort efteråt dyker det upp några till som tonar in och ut samtidigt som de rör sig söder- och norrut, någon vänder även håll.
Dessa ljussken pulserade inte men tonade tillfälligt ut för att sedan komma tillbaka igen. De lyste inte starkt men däremot rätt så stora, svåra att missa.
Trodde de var först sådana där ljuslyktor men deras rörelser höll sig på samma höjd (i.a.f. som det såg ut) och att någon även vände tillbaka men inte resterande känns som att man kan utesluta ljuslyktorna p.g.a. de följer vinden.

Vi stod och kika på dessa tills vi tröttnade, åkte vidare till min sambo som var och hälsade på en av hennes vänner ca 5 km bort. När vi åkte därifrån så såg vi igen en av dessa klot som sakta rörde sig söderut.

Har kontakt UFO Sweden för flera år sedan för att förhoppningsvis få svar på vad jag upplevt men fick aldrig ens ett svar. Sistnämnda misstänker jag dock starkt kunnat vara någon militärövning.

Tror jag på att utomjordingar har besökt oss? Nej, någon mer naturlig förklaring till dessa händelser måste finnas.
Faller mig för fullkomligt ologiskt att en avancerad civilisation som måste ha rest ljusår inte tagit kontakt med oss när de väl har lyckats ta sig hit. Inte heller att de lyckas krascha här och där men ingen kommer för att rädda dem?

Men det gör inte det mindre intressant att diskutera detta ämne och försöka hitta mer logiska förklaringar.

Tycker UFOn med utomjordingar och spökhistorier kan likställas, ingen har tagit fram konkreta bevis utan mest snack eller totalt värdelösa bevis.

Kan jag diskutera religion med religiösa? Absolut om de öppnar upp för att prata om det men de kan inte förvänta sig medhåll utan mest ifrågasätter jag att man ens väljer att tro på lägereldshistorier som skrevs för flera hundra år sedan.
Men skulle det visa sig att Jesus/gud visar sig så erkänner jag mig ha fel, men då skulle jag ifrågasätta hur en barmhärtig gud kan t.ex. tillåta ett litet barn få cancer och dö.

Samma gäller utomjordingar, tills den dagen jag ser riktiga fysiska bevis, då kan jag erkänna mig fel.

Än en gång, helt irrelevant. Jag pratade enbart om hur troligt det är att liv finns på andra planeter nånstans. Det har absolut noll betydelse för det resonemanget att vi finns i dag. Om jorden hade utplånats i en planetkollision en miljard år efter att livet uppstått, hade det fortfarande varit liv på jorden innan. Människans ankomst senare har inget med saken och resonemanget att göra.

Och än en gång blandar du in "intelligent liv", som inte hade nåt med det jag beskrev att göra. Tvärt om argumenterade jag senare för att intelligent liv mycket väl kan vara oerhört sällsynt, kanske unikt för jorden.

Sju ledare från tobaksjättarna hävdade 1994 under ed åt USA:s kongress att nikotin är inte beroendeframkallande.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=e_ZDQKq2F08

Sedan hann verkligheten ikapp dem(?). Ja, de ljög.

Nikotinet fortlever på butikshyllan i andra former, vilket nyligen anmärktes kan drabba ungdomar med tyngre psykiska episoder, jämfört med effekten på vuxna då ämnet spelar på trummorna med såsom kroppens belöningssystem.
Länk: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/experten-unga-sn...

Jag kan inte tolka David Grusch vinkel med hans narrativ, men det är klart som blå att påståendena är personliga föreställningar. Eftersom faktan inte tål prövning eller kan prövas. Då argument såsom backas upp med "det verkar obegripligt, men det är sant!" eller "hemligstämplat", istället för att de sönderdelas och erfarenheterna beskrivs som av en krigsveteran, som upplevde slaget om Iwo Jima 1945.

Ok, du verkar inte förstå, eller vilja förstå, så då tänker jag inte fortsätta förklara. Jag har inte hur mycket tålamod som helst...

Vi har bara ett exempel att utgå från. Vi vet inte hur representativt det är för universum som helhet. Det finns många möjliga alternativ. Men min åsikt är att eftersom det vi kallar intelligent liv bara har uppstått en gång på jorden, efter flera miljarder år av liv, samtidigt som andra saker uppstått många, många gånger helt oberoende av varandra, i olika grenar på livets träd, så finns det i alla fall nåt som talar för att det kan vara ovanligt, kanske extremt ovanligt, och möjligen helt unikt. Eller så är det vanligt, på universumskalan. En planet per galax skulle innebära hundratals miljarder planeter med intelligent liv. Men det skulle samtidigt innebära att vi är ensamma i vår galax, rent statistiskt. Vi vet inte, och med allra största sannolikhet kommer vi aldrig att få veta. Mänskligheten lär inte existera så värst många tusen år till, och om intelligent liv uppstår en andra gång, ja, det får framtiden utvisa. Ingen av oss tråddeltagare kommer att vara där då.

Det händer grejer i USA som jag missat, Garry Nolan m fl har startat The Sol Foundation.
Läs tråden på Reddit

Jag har följt UFO-frågan sedan mellanstadieåldern och jag har blivit alltmer skeptiskt inställd. Jag vill tro på att vi besöks av andra civilisationer och att vi gjort det under världshistorien, men om de nu besökte oss så ofta för tusentals år sedan och påverkade vår utveckling. Varför har de då helt slutat att besöka oss (åtminstone på ett mer publikt sätt som de ska ha gjort tidigare)?

Dessutom är jag starkt skeptiskt till att stater på Jorden skulle ha främmande rymdskepp i förvar. Om man har en sådan otrolig teknologi att man kan ta sig flera ljusår från andra stjärnsystem, inte fasen kraschar man det första man gör när man kommer fram och låter skeppet tas om hand av primitiva varelser på planeten i fråga.

En annan sak som stör mig med UFO frågan är hur man illustrerar utomjordingar, särskilt de s.k. grå. De har extremt stora ögon. Våra egna ögon tar en stor plats inne i huvudet och vi har inte tillnärmelsevis så stora ögon. Dessa grå måste ha en väldigt låg intelligens då det knappt finns plats med någon hjärna bakom de gigantiska ögonen.

Dom grå små varelserna är tydligen klonade robotar. Det är inte ens säkert att dom kommer från andra planeter vi vet helt enkelt inte.

Jag tror att man måste sluta tänka hur dom ska agera utifrån ett människoperspektiv. Dessa varelser kommer med största sannolikhet inte från en apliknande ras från början. Människor är fortfarande mycket primitiva och tänker territoriellt. För besökarna är det kanske helt obegripligt att vi kan föra krig, ha ett pengasystem, förpesta jorden etc. Dessa varelser tänker på ett sätt som vi inte ens kan föreställa oss, att utgå ifrån att dom ska landa på vita husets gräsmatta är utifrån hur vi tänker.

Tänk om vi inte hade krig på jorden eller andra våldsamheter utan fred och ett system utan pengar mm, vad skulle du då göra om du hade möjlighet att resa till ett annat solsystem och fann en planet med varelser som mördade varandra för pengar, förde krig, terrorism, tortyr etc etc? Skulle du landa öppet och ta kontakt med dom?

Så om de inte kommer från någon annan planet, är det människor som lyckats klona robotar?

Om vi inte vet var de kommer från, hur vet vi över huvud taget att de är klonade?

Och var finns dessa kloner idag?