Blir ett bilbatteri sämre av att ladda det med smart laddare (eluttag) ofta?

Nej, men se upp för att ladda ur batteriet för mycket utan att ladda det direkt efteråt. Det förkortar däremot livslängden. Om du är orolig kan du köpa dig en urladdningsprovare för blybatterier så har du koll på laddningen.

Har du en modern mobil så är det inte antalet laddningar som sliter på batteriet. Det är hur du laddar det som spelar roll.
Det värsta du kan göra är att alltid vänta tills det är helt tomt (i verkligheten har det 10-20% laddning kvar) eller småladda från 80-100%.
Se till att ladda så fort det börjar närma sig 20-30% och ladda endast till ca 85% på dagen. På natten kan du ladda till 100%.
Mitt s10+ batteri har jag behandlat så, fast laddar med trådlös laddning över natten och det är inne på sitt fjärde år nu utan att tappat någon batteritid att prata om.
På dagen när jag laddar från 30% till 80 (om jag behöver) är det med Samsungs orginal laddare jag fick med. För det mesta klarar jag mig till läggdags med en laddning på natten.

Du kanske vill undersöka vilken spänning laddaren laddar upp batteriet till. Som andra redan nämnt slits de mest av att laddas ur för mycket, men jag vet också att det inte är optimalt att låta dem sitta med för hög spänning i längre tider. Ska vara bäst att endast ladda upp dem till 13.5-13.8 V vad jag har hört. Tror vissa laddare för bilbatterier kör upp spänningen över 14 V.

Om du inte ska använda bilen över en längre period, ett par dagar, så kan du ju alltid plocka ur batteriet ur bilen och ladda det inne.
Då har du chansen att ladda batteriet till max.

Sedan så bör du ha en spänning på över 13-14v vid batteriet när bilen är igång och batteriet laddas av generatorn. Om inte så kan de vara dags att byta generatorn

Har du gått ner till 11 volt är ditt batteri dött.
Som ovan sagt så ska laddning ligga på ~14.7v, fulladdat (några timmar efter laddning) 12.7v

Räkna hur mycket stereo+förstärkare drar, drar det mer än 4A så är laddaren för klen och batteriet kommer slitas.
Men att ha en sån laddare i är ingen fara, när batteriet är fulladdat så slår den ifrån
https://www.trass.se/Batteriuh.htm

Gissar att du menar 13,02V precis efter laddning, vid 14,7V lär du ha rätt galen syrakoncetration och kommer slita ut batteriet i förtid.

Edit: Om du inte menar laddspänningen från laddaren dvs.

Mäta strömmen som går till stereon och eventuellt slutsteg?

Edit. alltså, skaffa en strömtång som du sätter på matningen.

Bilen kan starta vid ganska låg spänning troligen drar motorn tunt även med 7-8V men batteriet sulfaterar och tappar kapacitet tills det de-sulfateras genom pulsladdning med högra spänning än normal, pulserna "spränger bort" sulfaten men tar också med sig lite metall så batteriet slits.

När man transporterar bilar länge typ båtfrakt runt jorden brukar man lossa på anslutningarna, en modern "fosilbil" drar så mycket ström avstängd att den tömmer batteriet på 1-2 månader. och har nån missat att transportförbereda bilen kan batteriet vara skadat vid ankost med båten.

Allt beror på vad du har för batteri, är det vanligt syra, eller AGM eller Lithium, oavsett vilket så kommer allt ta mindre stryk om du laddar det, för om du fortsätter lyssna på musik med en volt nere på 11 så kommer antingen batteri eller slutsteg ge upp snart, man ska som regel ALDRIG lyssna på musik under 12V

Ok.
Här är några exempel på laddare att montera i bilen, den kraftigaste av dem kan ge 30A och den borde väl snudd på orka driva allt om du inte tokspelar men du kan även kolla med butiker för husbilar.
https://www.defa.com/se/elektrisk-bilvarme/battery-chargers/
https://www.calix.se/produkter/batteriladdare

En startbatteri i en bil är inte gjord för att cyklas - en vanlig motorstart med en bil där motorn tänder efter några varv så är inte ens 1% av dess kapacitet förbrukad och det återtas ganska snabbt efter att motorn startas och generatorn börja ladda. Kör man djupt med till under 12 Volt vilospänning (mätt efter några timmar utan belastning) och dess kemiska laddningsstatus är under 50% var gång så kanske batteriet överlever 25-50 ggr cykler innan pastan börja lossna från plattorna (i våta batterier), rasar ned i botten och kan tom. halvkortsluta med högre urladdningtakt som följd och sedan snabbt minska kapacitet och strömförmåga - kör du till 10% kemisk kapacitet kvar per cykel så kanske startbatteriet håller 10-25 cykler...

- när du inte får igång bilen när det är kallt ute så vet du varför...

Batterier avsedd för solcellsanläggningar och med djupare ladd och urladdnings-cykler har helt annan struktur på plattorna med grövre galler som håller pastan bättre på plats - färre, tjockare plattor och med följden mycket lägre strömförmåga - passar inte som startbatteri i bil även om sådan skulle fungera sommartid. hobby/marinbatterier är en mellanting mellan startbatteriförmåga och att kunna laddas ur ganska djupt i användning som förbruknings-el när motorn inte är igång eller landström inte finns med anständigt antal cykler (kanske 150 ggr istället för 25-50 ggr)

AGM-batterier tål ofta (men inte alla) fler cykler då dom också är byggda för olika behov och tex. AGM UPS-batterier är _inte_ gjord för djupcykler och sällan heller laddas under 50% laddningsgrad då UPS slår av innan dess (det går inte att få ut mer än ca 50% av dess kemiska kapacitet vid högströmsurladdning på blybatteri då när man närma sig 50% kemisk laddgrad så sjunker spänningen fort). UPS-batterier kanske laddas ur till 50% max 10 ggr under sin livstid på typ 8-10 år - där är korrosion av blygallren över tiden av den konstanta laddninsspänningen ett betydligt större problem... Batterier som skall hålla i 10-20 år (klassiska våta telecom-batterier innan de blev AGM-batterier som idag) har ibland rörceller i sig på +-polen istället för blygaller just för att vara mer uthållig för korrosion

---

Det som brukar vara problem är dieselbilar för att motorn rent generellt är tyngre att starta (högre kompression) men framför allt dieselvärmaren som går en stund innan man startar bilen och allra helst i kombination med korta körningar.

Om man har i minnet att kort snabb urladdning (tex. motorstart) - återladdas snabbt, långsam urladdning som dieselvärmare, så långsam laddning och kräver längre körtid då det också tar flertal% av batteriets kemiska kapacitet - går värmaren en halvtimme så behöver den i princip halvtimmes laddtid om batteriet skall bli 100% igen. gör man inte det utan bara kör 5 minuter så kommer batteriets kemiska laddstatus att minska med några % per körning och när det går under 50% så börja batteriet att sulfatera fort.

- kort snabb - även kraftig urladdning påverkar bara ytan och det blir en mycket tunt gelskikt av blysulfat på ytan på plattorna och återgår fort vid laddning igen - en långsam djupurladdning så går urladdningen längre in i pastan och sväller av den bundna svavelsyran vid urladdning - ger mekanisk stress som luckrar upp pastan och vid laddning också tar längre tid för att svavelsyran skall lösgöras och åter diffundera ut till den flytande elektrolyten igen.

Det är också orsaken till varför blybatteri stryper sig själv vid ca 50% laddningsnivå vid stora strömuttag - den bildade blysulfaten trögar ned svavelsyrans invandring i massan allt eftersom svavelsyran binds upp i massan och tätar porerna så att de mer inre delarna inte får in svavelsyra lika fort och den först bildade blysulfaten är ytterst fin, nästan som gel - men snabbt kristalliserar sig till större kristaller...

Därav att laddningen skall vara mer än 50% kemisk laddninggrad inom 24 timmar efter en djupurladdning så att drivkraften att kristallisera om sig till större kristaller (det som kallas sulfatering - och är kristallen över viss storlek kan de inte återgå igen till ursprunget vid laddning) minskar för att avstånden mellan blysulfat-kristallerna ökar så att de större kristallerna inte kan kannibaliserar sig på de mindre kristallerna i närheten till en storlek att de inte längre återgår igen vid en laddning (drivkraften är ytspänningen på kristallerna då större kristaller har mindre yta per volym material och energin som avges när ytan minskas är drivkraften som gör att små kristaller sugs in i större och färre kristaller - likt svart hål som äter planeter och stjärnor i sin närhet - det är samma drivkraft som när fin nysnö kristalliserar sig om till issnö med tiden).

Vad har du fått det ifrån? Det burkar behöva laddas minst en halvtimme efter en motorstart för att återfå all sin energi som förbrukades i startögonblicket. Allt beroende på vilken motor som ska startas förstås.

Om typisk modern bil startas på 3 sekunder så är det inte mycket energi som dras ur batteriet, dessutom sätter generatorn nästan omedelbart att ladda inom sekunder efter att motorn startat. Energimängden vid 1.2 kW startmotor (ganska normal effektnivå för en bensinmotor) och under 3 sekunder starttid motsvarar 100 A * 12 Volt * 3 sekunder = 3600 joule eller Wattsekunder eller 1 Wh. - dvs. 1 Watts lampa som lyser 1 timme.

Laddar man säg 20 Ampere 12 Volt strax efter så ger det 240 Joule i sekunden och 3600 Joule genom 240 J/s blir 15 sekunder.

I verkligheten laddar det inte med 20 ampere om batteriet ligger nära 100% utan kanske 5 Ampere (efter de första 30 sekundernas strömrusning) och ganska snabbt avtagande ström mot noll - men ändå, inom enstaka minuter så är det mesta av strömmen startmotorn förbrukade, återlämnad.

- De sista 20% till fulladdat på en blybatteri tar väldigt lång tid om det är orsakat av långsam urladdning då kemin skall utjämnas genom hela blyplattans blypastalager och diffusion går trögt om syranivån skall vara lika från ytan till ända in i centrum av plattan, speciellt vid nära full laddning och koncentrationsskillnaderna väldigt små mellan ytan och mitt i plattan - men går rätt fort att återladda om det är snabb urladdning strax innan, som är under 1% av batteriets totala strömkapacitet (räknat i Ah) då utarmningen av svavelsyran är bara på ytskiktet på plattan och hinner inte utjämnas så mycket in mot plattans mitt och dess högre syranivå och ytan är därmed hungrig (ytan har lägre spänningspotential av den lägre syranivån än de mer inre delarna av plattan) och snabbt återladdas strax efter när generatorn börja arbeta efter motorstarten då det är nästan bara den yttersta mikrometrarna på ytan av plattorna som laddats ur till en del och därmed inga diffusionsvägar djupt in i plattorna som trögar ned återladdningen.

Detta detta med snabb återladdning strax efter en kort strömuttag (start av motorn) använder man för fullt för moderna bilar som har start/stopp-tekniken - dvs motorn stannar vid rödljus (till förarens stora irritation) - skulle man behöva en kvart körning för var start så skulle inte tekniken fungera alls... och det finns varianter av startbatterier som är lite mer anpassade för detta - läs ännu större platyta med tunnare och fler plattor än ordinarie startbatteri - men blir också mekaniskt mindre tåligt och lättar att plötsligt sluta att fungera för att plattorna har korroderat upp fortare än vanliga startbatterier. - det är alltid kompromisser!

Om man inte återladda batteriet inom kort tid (antal minuter efter start) så går återladdningen allt mer trögt för samma mängd ström då den mer urladdade ytan på plattorna tar energi från plattas inre delar med något högre spänning ( i områden mikrovolt i skillnad för att syrahalten är något högre i mitten än den mer utarmade ytan) och kemiska laddstatus mellan yta och mitten blir mer homogent med tiden, men då också mer trögladdat för att komma tillbaka full laddning när man väl sedan börja ladda.

Att ha en dieselvärmare gående i 30 minuter med 4 Ampere ström (och kanske 20 Ampere under en minut vid start för att få glödtrådständaren varm) - det är helt annan sak - urladdningen blir också mer genomgripande av blyplattans hela tjocklek med mindre skillnad av syrautarmning mellan ytan och centrum av plattans tjocklek då det hinner diffundera in ny syra från elektrolyten i nära samma takt som det förbrukas hela massan igenom - och lika mödosamt är det när batteriet senare återladdas då även om ytan snabb blir mättad vid laddning så kommer det ta tid innan syrautsödringen[1] och syrabalansen är utjämnad ända in i plattornas mitt och därmed behöver längre laddningstid.

Energibudget:

Om vi börja med glödvärmen i en minut 12V * 20 Ampere * 60 sekunder = 14400 Joule - sedan 30 minuter vid 4 Ampere (för fläktar etc) ger 86400 Joule och dessa båda summerade ger 100800 Joule (Ws) och dela i 3600 sekunder för att få Wh så blir det 28 Wh.

Att köra en Dieselvärmare i en halvtimme drar ~30 ggr mer ur batteriet än en kort start av motor och om vi säger att medel-laddströmmen är 5 Ampere vid nära fulladdat batteri så tar det 1680 sekunder att ladda och i minuter räknat 28 minuter för att återladda energimängden (räknat som strömmängd) som dieselvärmaren förbrukade.

[1] laddningsprocessen avstannar när syrahalten blir högre då det ger högre polspänning lokalt i massan än omgivningen och syran måste alltså diffundera ur plattans pasta till omgivande elektrolyten innan laddningen fortsätter på den kvarvarande blysulfatet i pastan till att bli ren bly (negativa elektroden) och brun blyperoxid (positiva polen) och då skillnaderna i halter är små vid nära fulladdad batteri så går processen långsam - därav trögt att ladda helt fullt.

Du verkar ju använda telefonen konstant?

Sen är den snart tre år eftersom den släpptes i mitten på mars 2019.

Jag har hört att blyackar ska cyklas var 6 mån (laddas ur men inte så de blir djupurladdade) men är inte alls nån expert

ovanstående har jag inte hört något om - däremot gasningsladdning för elektrolytomrörning för mer stationära batterier...

På truckar och annat med rätt höga batterikärl så behöver man röra om eletrolyten emellanåt då högre halt med syra samlar sig i botten vid laddning och det är lägre halt syra i toppen - vilket gör att det sulfalterar i botten då den högre syrahalten ger högre spänning och laddar ur plattorna partiellt delvis av den högre syrahalten och överdelen korroderar sönder då den högre spänningen från underdelen driver på korrosionen för att i den mer syrafattiga lösningen gör att de blir överladdade (batterier som skall hålla över 10 år så har några 1/100-dels Volt upp eller ned betydelse för om det skall hålla länge eller gå sönder i förtid)

Ett sätt är att gasningsladda batterierna med högre laddspänning än det normala så att bildade bubblor rör om elektrolyten - men det sliter på batteriet i form av korrosion så det är inget man gör speciellt ofta - på dyra truckbatterier som kan kosta flera hundra tusen att ersätta har man ofta andra arrangemang som att bubbla genom elektrolyterna med tryckluft eller inert kvävgas istället. AGM-batterier har inte samma problem med skiktning - men å andra sidan byggs de inte med några högre kärlsidor och det kan också vara för att det inte finns någon teknisk möjlighet att röra om elektrolyten då den till stor del är immobiliserad med uppsugning i glasull.

Vet mycket väl att det kan bubbla lite - speciellt om det är antimonlegerade plattor medans de med kalcium-legering är mycket mer stillsamma (och kräver också högre laddspänning för att laddas fullt då deras laddningsmottaglighet är betydligt sämre - men har också högre lite gasningsspänning då det var antimon-legeringen som var standard tidigare som gjorde att det började gasa vid ca 2.4 Volt) - det är också att man gick över till kalcium-legering i blyet som gjorde att man kunde livstidsförsluta batterier efter syrapåfyllning och ingen vattenpåfyllning efteråt och är bland den vanligaste typen idag på fordon.

De med omblandning har jag sett på större batterier med kärl som är mer än 3 dm höga - vanliga startbatterier för har ingen problem med skiktning samt är det mycket mobilt så får man omblandning av den orsaken.