Adaptiv synk används när du behöver hjälp med grafiktunga spel, när du inte kan köra i höga frekvenser pga exempelvis äldre grafikkort. Eller när man kör de nyaste AAA-titlarna på Ultra-nivå och inte riktigt når önskad FPS. När spelet FPS hamnar under skärmens panelfrekvens, Hz, kommer adaptiv synk länka skärmens panelfrekvens med spelets FPS och det flyter bättre. Utan adaptiv synk måste man ta dilemmat mellan tearing eller ryck med v-sync off eller on.
Eftersom det är full HD-skärmar (1920x1080) med hög frekvens du tittar på med spel som CS i åtanke är det sällan problem att köra spelen i flera hundra FPS med modern hårdvara. Då spelar adaptiv synk sällan roll för de spelen eftersom du redan kör FPS högre än skärmens Hz.
Philips-skärmen har förmodligen adaptiv synk då absoluta majoriteten nya spelskärmarna har det. Den är däremot inte certifierad någonstans och Philips beskrivning är otydlig. Den finns inte på AMD:s lista och få finns det inga garantier om hur väl adaptiv synk fungerar.
Detta är en ledtråd i sig själv: Philips modell har inte bemödats få AMD:s Freesync-godkännande och Philips är otydlig. Alltså är det en enklare modell, byggd för att hålla så lågt pris som möjligt. MSI-skärmen är också en lågprismodell men MSI har i alla fall bemödat sig att få AMD:s godkännande till sin skärm.
Det finns förmodligen närmare hundra alternativa skärmar. Prisjakt listar just nu 98 modeller med full HD och 240 Hz eller högre. Nackdelen med att shoppa på priser som så många gör är att de jämför random skärm AAA mot random skärm BBB. Det blir med 98 modeller ≈9600 olika jämförelsekombinationer av skärmar som man kanske inte vet något om och därmed aldrig kan jämföras. Omöjligt att svara på vilken som är "bäst köp" under de förutsättningar.
Nyckeln till framgånsrika skärmköp är därför att först välja nivå på produkter och utgå från de produkter man kan bekräfta som väl fungerande genom tester och omdömen. Allt annat är chansningar.
