Spelutveckling

Nyttan och nivån på gymnasieutbildningen är överskattad av dem som går på högstadiet. De praktiska utbildningarna där ger jobb, men IT är ju bara lite halvpraktiskt, duktig programmerare blir man inte tack vara gymnasiet iaf.
Man bör lära sig programmera snarare än att lära sig ett språk bara. Många språk kan ju användas i samma projekt och det berikar att förstå flera.

Högskola/universitet samlar snabbt upp det lilla som gavs på gymnasiet och går vidare till saker man verkligen får lära sig som man är helt ny inför förut. Speciellt när vi talar om programmering. Är det en bra lärare på gymnasiet så kan man hunnit med att få något vettigt inlärt, är det en dålig så kan man "inget" och behöver läras om.

PGS och vad man lär sig där etc. får andra tala om, totoo har jag för mig skrivit längre om det tidigare i forumet.

Här är mina tips och råd

Jag tycker du ska läsa NV på gymnasiet, eller motsvarande. Där kommer du hitta andra människor som är genuint intresserade av att bli smarta (kanske är en fördom från mitt håll, men ration är nog högre än mot andra utbildningar), och du kommer få läsa mycket matematik. Det är väldigt mycket värt att läsa med andra som är motiverade. Det är dessutom en väldigt bred utbildning, vilket innebär att om du inte alls vill göra spel när du blir klar så kan du lätt börja göra något annat.

Efter det, om du fortfarande är väldigt sugen på spelutbildning, så skulle jag säga att du bör söka till antingen motsvarande Datateknik/IT på Chalmers, eller till motsvarande PSQ. Du blir inte en bra programmerare av att läsa en civil-ingenjörsutbildning, men du lär dig en väldigt massa matte och en massa andra viktiga saker. Vet inte hur bra PSQ-skolor är egentligen, men totoo lovordar dom så jag litar på han.

För att bli en bra programmerare är det viktigaste att du sitter på fritiden med egna (eller för all del andras ) projekt. Det kan man inte kräva att du ska börja göra nu på en gång kanske, men när du börjar komma underfund med programmeringen.

Ska du bli speldesigner skulle jag råda dig att börja spela massa spel. Inte bara datorspel, utan brädspel, rollspel, kortspel osv. Besök spelkonvent (LinCon, GothCon och BorCon/BSK är bra exempel, googla ) och träffa skumma människor och spela skumma spel.

Sen, nu vet jag inte exakt vad bongo-apan menade med "Det är säkert jättekul att spela/skapa spel under mellanstaidet, men när man är 25-50 är det kanske inte lika kul längre.", men jag har typ alltid velat göra spel (säkert sen innan åttan) och nu är jag 24 och jobbar med det (både på jobbet och på fritiden). Och det är sjukt kul. Men det krävs att man är en ganska ordentlig spelnörd tycker jag Eller, det skadar inte iaf.

...och så hamnar man dessutom bland ett gäng allmänt dryga typer som tycker att de är lite finare än resten av skolan (för att fortsätta på fördomstemat )

Som det tidigare sagts så är gymnasiet inte så jäkla viktigt. Tror man mår bäst av att läsa något man tycker är roligt och intressant. Själv hamnade jag på teknikprogrammet och läste böjberäkningar i tre år. Ett av mitt livs största misstag med facit i handen

Vad är det du inte förstår? Om man låser sig för "spelprogrammering" och inte har ett öppet sinne för vad som kanske kan vara kul, pröva nya grejjer så kanske man sitter där, 8 år senare med endast erfarenhet av rollspell och rollspelsdesign. Men visst, det kanske funkar för alla - vad vet jag, jag tror dock att folk kan ändra riktning totalt särksilt när man inte ens har gått klart högstadiet/gymnasiet.

Trådskaparen går i 8:an, och jag kan nästan sätta min kula på att om massa år kommer han tänka, tänk vad kul det skulle vara att jobba med det, syssla med det där, hålla på med sånt. Och om man är inställd på att det finns mer i livet än spel så kanske man hittar riktiga guldkorn

Men som sagt, det kanske bara är jag som har svårt att bestämma mig och gav bara ett tips om att ha ett öppet sinne och att när man är 14 ska man inte behöva bestämma sig för vad man ska syssla med hela livet.

När jag började elektro.ing för en väldig massa år sedan, så visade föreläsaren i el statistik på vilka elever som klarade sig bäst och sämst i de första elkurserna. Konstig nog så hade de som läst el på gymnasiet plus basår mycket svårare för just el än de som hade läst natur. Vilket även stämde in då tenta-resultatet kom.
En orsak till detta är att gymnasiekurserna ofta är väldigt praktiska och ofta väldigt slappa medan högskolekurserna är teoretiska, vilket pasar Naturfolk bättre. (det finns dock praktik i labbar och projektarbete)

Min rekommendation till trådskaparen är som de flesta har sagt, läs Natur eller liknande och välj mycket programming och hela gymnasiematten. Efter du är klar med det så kan du fortsätta med spelprogramming eller vad du känner för då.

Om man är inte är intresserad av språk och biologi skulle jag rekommendera teknik istället för NV, man kan välja till samma mängd matte och fysik (iaf här, kolla upp det först) men man slipper c-språk och biologin. (ersätts av cad och nån slapp "modernt företagande"-kurs)

Haha Att NV-elever skulle vara drygare vet jag inte om jag håller med om (utifrån min erfarenhet), men visst hade man en känsla av att man var allmänt smartare (generellt sett, naturligtvis finns det guldkorn i alla utbildningar). Det kan nog dock skyllas en del på lärare, med kommentarer som "Det är klart att ni får svårare prov, ni är ju naturvetare.", fastän man läste exakt samma kurs. Nåja, det var lite off topic kanske.

Jag håller dock med om att man inte ska välja nåt man tycker är tråkigt. Fast det kan vara svårt att veta innan vad man kommer tycka är tråkigt. Tror mycket ligger i vad man får för klasskompisar, och vad man får för klasskompisar beror nog en del på vilket program (ellre om det heter linje?) man väljer. Tror inte det är så stor skillnad mellan folk på olika program egentligen, förutom just att jag tror att de som väljer typ NV ofta är mer seriösa med skolan.

bongo_apan, självklart är det inte bra att låsa sig. Men vissa personer vet (eller iaf tror sig veta) tidigt vad det är dom vill göra, och det är väl inget ont i det. Så länge man har kul och intresset håller i sig är det väl bra.