Den 1 oktober 2019 trädde den nya reviderade datalagringslagen i kraft. Den ger polisen och andra svenska myndigheter utökade möjligheter att inhämta lagrad data från digital kommunikation, detta genom att telekom- och bredbandsoperatörer delar data om kunders kommunikation med berörda myndigheter.
Nu presenterar Regeringen ett åtgärdsprogram mot organiserat gängvåld, rapporterar SVT Nyheter. Dataavlyssning är en del av åtgärderna som beskrivs i programmet. Åtgärderna beskrivs i en lagrådsremiss som presenteras av inrikesminister Mikael Damberg (S). Här tillämpas dataavlyssningslagen för att ge myndigheter bättre möjligheter att övervaka digital kommunikation för brottsbekämpande syfte.
Brottsbekämpande myndigheter får nu skarpa verktyg och det är ett mycket kraftigt tvångsmedel som bara får användas vid grov brottslighet. Den tekniska utvecklingen har inneburit stora utmaningar för brottsbekämpande myndigheter. De får nu större möjligheter för hemlig kameraövervakning och rumsavlyssning och större låneutrymme för att köpa in den tekniska utrustning som krävs
Åtgärderna i lagrådsremissen beskriver utökade möjligheter för myndigheter att läsa krypterad e-post och kommunikation via chatt-tjänster. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen (SÄPO), Tullverket och Ekobrottsmyndigheten får tillgång till den utökade avlyssningen.
► Artikel: Bättre men inte tillräckligt – operatörerna om nya datalagringen
I intervjuer med SVT beskriver Mikael Damberg hur kriminella numera använder chattverktyg för att planera brott. Då kommunikationen är sluten och krypterad saknar Polisen och andra myndigheter den insyn de har tillgång till i traditionell brottsbekämpning.
Åtgärdsprogrammet på 34 punkter presenterades ursprungligen efter att de kriminalpolitiska samtalen mellan Regeringen och oppositionspartierna kollapsade i början av september. Den utökade dataavlyssningen är en av dessa punkter och lagen väntas träda i kraft 1 mars år 2020. Lagen får då en prövotid på 5 år innan ett beslut om permanent införande fattas.
