Introduktion

Utbudet av olika skärmformat har växt de senaste åren. Idag kan du köpa skärmar med allt från standard 16:9-format upp till ultrabreda skärmar i 32:9-format. Med tanke på att mycket av vad vi gör idag på datorn handlar om film och spel är det inte konstigt att de breda formaten har tagit över.

Problemet med dessa format är att du växlar vertikalt mot horisontellt utrymme. Med andra ord ryms mer innehåll i sidled än i höjdled. Det passar som sagt bra för film och spel men om du jobbar med till exempel bildbehandling eller utveckling är utrymme på höjden oftast mer värdefullt. Det är här som bildformatet 3:2 kommer in.

Några företag har insett att det finns ett behov för detta format och det går idag att köpa bärbara datorer från bland andra Microsoft, Huawei och Acer som satsar på det. Jag sitter själv och utvecklar på en Microsoft Surface Laptop 3 sedan några år tillbaka och uppskattar verkligen det extra vertikala utrymmet i mina olika IDE:er.

På skärmsidan är det dock väldigt klent idag med externa skärmar i 3:2-format och det är där skärmen jag fått möjlig att testa idag kommer in. Huawei Mateview är en 28,2-tumsskärm som förutom 3:2-format kommer med en hel del andra intressanta funktioner. Upplösningen ligger på 3 840 × 2 560 pixlar, något Huawei kallar "4K+", och skärmen stödjer också trådlös anslutning. Vill du istället ansluta via kabel kommer skärmen med USB Type-C, HDMI och Mini Displayport.

Specifikationer – Huawei Mateview

Att detta inte primärt är en spelskärm syns på att uppdateringsfrekvensen "endast" är 60 Hz, eller 50 Hz via HDMI, och att skärmen helt saknar adaptiv synkronisering. I övrigt får du bra färgåtergivning och en något högre ljusstyrka via HDR 400. Upplösningen är intressant. Då detta är en 3:2-skärm ligger upplösningen på 3 840 × 2 560 pixlar. Det ger oss totalt 9 830 400 pixlar, ungefär 18 procent fler än den vanlig 4K-skärmen i 16:9-format. Dessa extra pixlar ska ditt grafikkort skyffla runt.

Något jag är lite osäker på är vad för bit-djup som skärmen har. Enligt Windows 10 och Windows 11 är det en 8-bitarsskärm med rastrering, medan Huawei säger det är en 10-bitarsskärm, något som upprepats av andra recensioner. Jag antar de också kan mena att den tar en 10-bitarssignal men det är lite oklart. Jag testade de testvideor som finns hos Netflix (sök på Test Patterns) och testade den som har ett 10-bitarstest (en gråskaleruta) och det såg bra ut, men det kan lika gärna endast betyda att rastreringen är bra. (Uppdatering: Huawei har klargjort att det är en äkta 10-bits panel i denna skärm medan deras Mateview GT har en 8+2-bit skärm).

Skärmen finns i två varianter, en med och en utan stöd för trådlös bildöverföring. Jag testar skärmen med detta stöd. Det innebär att den har inbyggt Wifi- och blåtandsstöd. När det gäller utgångar får du både USB Type-C, HDMI och Mini Displayport. USB Type-C-anslutningen kan utöver bildanslutning svara för att ladda en dator med upp till 65 watts effekt.

Första intryck

Skärmen kommer i en enkel kartong. Jag brukar inte bry mig speciellt mycket om utseendet på produktkartongen så länge produkten i sig är bra skyddad och det får jag nog säga Mateview är. Skärmen skyddas av ett tjockt lager av frigolit och överlevde posthanteringen utan några skavanker. Den levereras helt hopsatt och allt du behöver göra är att lyfta den ur lådan.

Huawei Mateview är en riktigt snygg skärm. Om du tittar på Huaweis övriga produktsortiment är det tydligt att företaget inspirerats av Apple och även Mateview har samma rena utseende. Skärmen är utformad att passa perfekt med företagets bärbara Matebook-datorer men ser lika rätt ut med min Microsoft Surface Laptop 3 eller med en Apple Macbook. Skärmen utstrålar kvalitet och har en aluminiumram runt bildytan. Resterande delar verkar vara i någon sorts plast, som fortfarande matchar ramen perfekt och har en bra känsla.

Huawei Mateview består av en platt fot, ett stativ där alla anslutningar samt högtalarna sitter och sen själva skärmen. Det går att vinkla skärmen något, 5–18 grader, samt höja och sänka den. Det går däremot inte att rotera den, något som jag nog ändå känner inte skulle vara så användbart. Något som helt saknas är stöd för VESA-fäste, vilket självklart är synd. Med tanke på att Huawei satt alla anslutningar i foten eller stativet ser jag dock inte hur det skulle fungera med en VESA-anslutning.

På den platta delen av foten sitter en liten ikon som visar var du ska lägga en telefon för att ansluta trådlöst. Ett problem här är att det endast är ett begränsat antal telefoner som stöds. Inte alla Huawei-telefoner stöds utan de bör ha Harmony OS 2.0 för att fungera. Jag har sett det nämnts att det efter en uppdatering även går att använda vissa andra Huawei-telefoner, men det är inget jag kan testa.

Med tanke på att det är begränsat med telefoner som kan använda funktionen hade jag personligen gärna hellre sett stöd för trådlös laddning på samma yta, även om det hade krävt en lite tjockare fot.

Om du inte kan ansluta trådlöst finns det en USB Type-C-, en HDMI- och en Mini Displayport-anslutning. För de telefoner och surfplattor som inte kan anslutas trådlöst går det alltså utmärkt att ansluta via kabel. Jag testade bland annat med en Ipad Pro och hade inga problem alls. På stativet sitter också de två 5 watts-högtalarna som dessutom är riktade framåt mot användaren. Det finns även två mikrofoner som via Huaweis DSP-algoritmer hjälper till med att minimera störande ljud när du pratar.

Huawei har inte satt några knappar på skärmen för att komma åt och styra i skärmmenyn utan det sköts istället via ett sensorområde under skärmen. Huawei skickar inte med något mer än en väldigt enkel snabbstartsmanual. Det finns absolut ingen information om några av funktionerna utan allt du får är en bild som visar vilka anslutningar som finns.

Skärmen kommer med en nätadapter på 135 watt och en USB Type-C-ansluten enhet får upp till 65 watt för laddning. Det fungerar utmärkt för min Surface Laptop 3 och Ipad. En 1 meter kort USB Type-C-kabel skickas med, men det hade varit trevligt med en lite längre kabel.

Menyer

Efter att du packat upp skärmen och tagit bort all skyddsplast och en större plastbit som sitter på baksidan är det dags att slå på skärmen. Det första som möter dig är genomgång av skärmens funktioner.

Jag är inte van vid att behöva gå igenom ett bildspel när jag startar en skärm men jag antar det endast krävs första gången. Bildspelet visar information om de funktioner som finns, inklusive det speciella sensorområdet under skärmen du som nämnt använder för att komma åt menyn.

Jag tycker det är lite fascinerande att jag får möjligheten att välja att uppdateringar laddas ned automatiskt men att detta val endast kan väljas om jag anslutit en mus. Huawei uppmanar mig dessutom att ladda ned applikationen AI Life för att lägga till skärmen där, men när jag gör det på min Iphone visar det sig att skärmen inte stöds. (Uppdatering: Enligt Huawei kommer skärmen inom kort stödjas av appen.).

Det finns två typer av menyer: De första i bildspelet, som även har en fin färgad bakgrund, visas endast när du valt att sätta igång trådlösa anslutningar. Här går det att ansluta skärmen till Wifi, ansluta blåtandsenheter som möss och även välja att låta skärmen uppdateras automatiskt. Det verkar som det endast är i detta läge som den dessutom uppdateras.

Varför skulle du vilja ansluta en mus eller tangentbord direkt till skärmen, kanske du frågar dig? Förutom att det i denna meny är snabbare att styra saker via musen än sensorn finns det en mycket mer användbar anledning: Alla enheter som ansluts via USB Type-C får automatiskt tillgång till musen och tangentbordet. Vare sig jag ansluter min Surface Laptop 3 eller min Ipad Pro får båda enheterna direkt tillgång till musen och tangentbordet och jag kan jobba vidare.

När du väl är ansluten till en källa visas en enklare meny. Även denna nås via ett klick på sensorområdet och du kan flytta runt i menyn genom att dra fingret vänster och höger. Du har inte tillgång till så mycket inställningar och vissa, som temperaturen, är endast tillgängliga när du inte har skärmen inställd på sRGB- eller DCI-P3-färgrymd.

Generellt tycker jag sensorområdet fungerar riktigt bra. Det är smidigt att kunna ändra volym genom att dra med ett finger och byta ingång genom att dra med två fingrar. Jag tycker även att området svarar snabbt på klick och dubbelklick.

Trådlös projicering

Något Huawei trycker mycket på är möjligheten till att projicera trådlöst till skärmen. Som jag nämnde tidigare kan jag inte testa detta från en telefon, men däremot går det utmärkt med en PC, åtminstone på de två Windows-PC jag testar, närmare bestämt Microsoft Surface Laptop 3 med Windows 10 och Windows 11-bestyckade Asus Zephyrus G15. Allt du gör är att välja att ansluta till en trådlös projektor och Huawei Mateview dyker upp i listan.

Tyvärr är denna funktion inte speciellt bra. Först och främst sänks upplösningen till maximalt 2 160 × 1 440 pixlar, vilket ger en mjukare bild. Men ännu värre är att bildkvaliteten inte är speciellt bra. Jag ser artefakter som dyker upp och försvinner i min bakgrundsbild vilket betyder att videoströmmen är hårt komprimerad.

Det fungerar säkert okej för att visa en presentation, men för att jobba ser jag inte något större nytta. Jag testar även att titta på lite Youtube och Netflix. Youtube funkar men det hackar lite både i bild och ljud och du ser som sagt artefakter. Netflix applikation vill inte ens låta mig titta på någon film på den anslutna skärmen, antagligen på grund av DRM. Det är möjligt att Huaweis Matebook-datorer klarar det bättre, men i mina tester blev jag riktigt besviken på kvaliteten.

Prestanda

Min första spontana reaktion när jag började använda skärmen var att bilden var riktigt bra. Nu erkänner jag glatt att mina ögon börjar bli sämre på grund av ålder, men skärmen var både ljusstark och hade klara fina färger direkt från start. För att testa skärmen tog jag fram min X-Rite Idisplaypro Plus och min Spyder 5 Elite.

Resultatet var över lag riktigt bra. Jag uppmätte en maximal ljusstyrka runt 452 cd/m² (nits), vilket är något under de utlovade 500 nits. Jag fick fram en kontrast på runt 1 100:1 vilket är nära de utlovade 1 200:1.

Ett snitt-ΔE på 1,18 betyder bra färgåtergivning och det är något jag tycker är tydligt även när jag har använt skärmen. Temperaturen ligger på runt 6 600 Kelvin, vilket innebär en ganska kall bild. Jag mätte även upp att skärmen klarade av att visa 100 procent av sRGB, 86 procent av Adobe RGB och 95 procent av DCI-P3-färgrymden.

Ett område där skärmen tyvärr inte är lika bra är hur ljusstyrkan skiljer sig runt om skärmen. Hos mitt exemplar är bottendelen av skärmen runt 10–15 procent mörkare än resten av ytan. Jag kan inte påstå att jag noterar det under användning, men om du är känslig för sådant är det bra att veta. Färgavvikelserna över skärmen är dock bättre och ΔE ligger som högst runt 2,5 – inte perfekt men godkänt.

Att använda Huawei Mateview

Mitt användningsområde är som sagt främst utveckling. De IDE:er jag främst använder är PHP Storm och Visual Studio Code. Eftersom jag jobbar hemma 3–4 dagar i veckan har jag haft ett behov att få upp en bra utvecklingsmiljö. I mitt arbetsrum står en 42 tum stor LG-TV kopplad till min speldator, men den är långt ifrån optimal att använda i arbetet.

Jag valde att ställa min Microsoft Surface Laptop 3 vid sidan och köra Huawei Mateview tillsammans med ett Logitech MX Keyboard och en Logitech MX Master 3-mus. Tidigare har jag använt en äldre 28 tum stor Dell-skärm i 16:9-format, och för mig var det som natt och dag att jobba med den här skärmen. Jag är som sagt van vid 3:2-formatet från den bärbara datorn, men då i hos en mindre 15 tum skärm. En skärm på 28,2 tum är en ordentlig uppgradering.

Det jag gillar är att jag utan problem kan sätta två PHP Storm-fönster bredvid varandra och få plats med massor kod i höjdled. När jag istället använder mig av en SQL-klient som Navicat får jag in mycket mer resultatrader på skärmen än på en skärm som är bredare, men inte lika hög.

Hur fungerar det då i andra fall?

Bild- och videoredigering

Jag drar igång Adobe Lightroom och Insta 360 Studio 2021 för att testa att redigera lite bilder och lite 360-gradersvideo. Jag gillar att få mer vertikalt utrymme och då korten jag tar med min Canon-kamera är i 3:2-format känns det som jag får lite mindre svarta ramar när jag redigerar bilderna. Däremot kan jag tänka mig att till exempel 16:10 är bättre, då du får lite mer utrymme för verktygslisten vid sidan av bilden.

Om du har många spår i en video, till exempel flera ljudspår och olika spår med text och effekter som läggs på en video ser jag en klar fördel med mer vertikalt utrymme på skärmen. Om du däremot inte har så många spår kan jag tänka mig att du i stället uppskattar att se mer av tidslinjen.

Film och ljud

Som jag nämnde går det utmärkt att ansluta en Ipad till skärmen via USB Type-C. Jag utnyttjar detta till att även spela upp några filmer; dels för att testa ljudet, dels för att se hur det är att se film på en 3:2-skärm. Den första filmen jag testar är Nightmare Before Christmas. Det är en äldre film som spelas upp i 1,66:1-format. Det är nära nog 3:2 för att filmen nästan fyller upp hela skärmen. En nyare film som Free Guy är istället 2,39:1 vilket ger väldigt tjocka svarta områden ovan och under filmen. TV-serier på Netflix är mer normala 16:9 och de fyller visserligen inte helt upp skärmen, men de svarta områdena ovan och under bilden är inte så farligt stora.

Huawei lyfter de två 5-wattshögtalarna som sitter i stativet, men även DSP-kalibrering av ljudet. Ska jag vara ärlig är det adekvat men inte mycket mer. Ljudet saknar bas har lite hög diskant för mig. Däremot fungerar de två mikrofonerna utmärkt och de som jag hade videosamtal med tyckte att ljudet var mycket bra. De stördes inte heller från mina barn som satt i en annan del av rummet.

Spel

Även om formatet inte är optimalt för vissa speltyper, till exempel FPS-spel, tycker jag det fungerar okej i andra. I strategispel där du har en stor karta, som Civilization VI, tycker jag det inte är något problem med 3:2-formatet. Inte heller i RTS-spel tycker jag att formatet känns som en nackdel. FPS-spel däremot känns inte lika optimala, eftersom du tappar mycket av synfältet hos denna typ av skärm. Däremot är bristen på högre uppdateringsfrekvens, avsaknaden av adaptiv synkronisering och den relativt långsamma responstiden alla anledningar varför detta främst inte är en spelskärm.

Sammanfattning

Huawei Mateview är en skärm som inte kommer passa alla, men som annars har många positiva egenskaper.

Huawei Mateview är först och främst riktigt snygg. Det kanske inte är den viktigaste egenskapen för många, men om jag ska ha en stor klump på skrivbordet föredrar jag om utseendet och designen åtminstone inte sticker i ögonen. Viktigare för mig är att skärmens fot inte tar upp mycket yta på skrivbordet. För en slarver som jag finns det gott om utrymme runt om för att lägga saker.

Skärmen har också riktigt bra bildkvalitet med fina färger och bra ljusstyrka. Då det är en IPS-skärm har den även bra betraktningsvinklar. Personligen reflekterar jag inte över att ljusstyrkan inte är helt uniform över hela skärmen, men det är bra att ha i tankarna beroende på vad skärmen ska användas till.

Anslutningsmöjligheterna är bra, även om det hade varit trevligt om HDMI-anslutningen orkat driva skärmen med mer än 50 Hz. Du får åtminstone 60 Hz via USB Type-C och Mini Displayport – inte nog för seriösa spelare, men helt godkänt för en skärm som främst används till produktion.

En funktion jag inte är lika imponerad av är möjligheten att projicera trådlöst från en dator. Även om det är lätt att ansluta mina två datorer är bildkvaliteten helt enkelt inte bra nog med mycket artefakter i bilden. Tanken är god men jag tror att det finns ett begränsat användningsområde där man accepterar detta. Presentationer fungerar nog bra men att sitta och jobba trådlöst blir nog bara frustrerande.

Det är dock trevligt att kunna ansluta en mus och ett tangentbord via Bluetooth och sedan använda dessa på den dator som är ansluten via USB Type-C. Jag använder denna funktion ofta då jag växlar mellan datorer anslutna till skärmen.

Då kommer vi till skärmens främsta differentierande egenskap: formatet. Jag har nog varit ganska tydlig med att jag gillar 3:2-formatet i mitt arbete. För mig personligen, som utvecklare, älskar jag att få en större yta att jobba på i höjdled. I och med att skärmen också är 28,2-tum innebär det en stor fin yta med gott om utrymme att ha flera fönster öppna, samtidigt som jag fortfarande har utrymme i höjdled.

I andra sammanhang fungerar formatet mer eller mindre bra. Äldre filmer och TV-serier går till exempel bra att se med mindre svarta ramar, medan nyare filmer fungerar mycket sämre. Spel är väl det området där skärmen fungerar sämst. Dels har du mycket fler pixlar som ska skyfflas runt av ditt grafikkort, dels gör formatet att många typer av spel förlorar en del överblick.

Så vitt jag kan se finns endast modellen med trådlöst stöd (HSN-CBA) i Sverige. Den kostar när jag skriver detta runt 6 900 kronor, vilket är högt jämfört med vanliga 28-tums 16:9-skärmar, men i linje med skärmar som till exempel Asus Proart-, Acers Prodesigner- och Dells Ultrasharp-serier. Med andra ord skärmar som är mer inriktade för professionellt användande än spel. Jag skulle önska att Huawei släpper varianten utan det trådlösa stödet, som då borde kosta någon tusenlapp mindre.

Avslutande tankar

I slutändan tycker jag det här är en skärm som är riktigt bra för vissa användare och sämre för andra. Om du till exempel främst använder din skärm för att spela är detta absolut inte rätt skärm av många anledningar. Är du däremot ute efter en bra skärm för "produktion", vare sig det handlar om att utveckla, arbeta med presentationer eller viss video- och bild-redigering, tycker jag denna skärm kan rekommenderas.

Kommer jag rekommendera den till alla mina vänner och släkt? Troligtvis inte, då den är för dyr för att bara användas för att skriva mail och surfa på. Jag kommer definitivt lägga upp den på listan över intressanta skärmar för mitt jobb och även fundera på om den är något för min Work-From-Home-arbetsplats. Det räcker för mig för att ge skärmen Testpilot Silver-utmärkelse.

Fördelar

• Snygg!

• 3:2-format ger extra skärmutrymme i höjdled

• Bra färgåtergivning

• Hög upplösning

• Bra betraktningsvinklar

• Smidig sensorfält för att styra i menyerna

• Möjlighet att ansluta mus och tangentbord som kan användas av ansluta enheter

• Bra ljudupptagning hos de två mikrofonerna

• 65 watt laddning via USB Type-C-kabeln

Nackdelar

• Varierande ljusstyrka

• Klent ljud i högtalarna

• Bara 50 / 60 Hz

• 3:2-format passar inte alla

• Trådlös projicering övertygar inte

• Begränsade inställningsmöjligheter i menyerna

• Relativt hög prislapp

Lägsta pris vid publicering: 6 990 kronor