AMD:s påkostade referenskylare Wraith

Med montering avklarad är det dags att sätta tänderna i prestandatester. I fokus ligger temperatur och ljudnivå, där modellerna testas i flera olika konfigurationer. För att ge extra säkerhet mot konstiga resultat monteras dessutom varje modell två gånger med grundlig rengöring mellan varje körning.

Som referens kan fläktarnas varvtal vid olika konfigurationer vara bra att veta. Värdena läses av från moderkortets sensor och bekräftas med en takometer.

Nykomlingen hamnar inte helt oväntat mellan bjässen Noctua NH-D15 och den tidigare referensmodellen sett till temperatur. Fullfartsläget delar samma plats med PWM-styrningen, samtidigt som LNA-läget ligger på cirka 5 grader med betydligt lägre varvtal. Med processorn i standardfrekvens är temperaturerna lägre, men den inbördes ordningen förblir densamma.

Sett till ljudnivå hamnar 12 V och PWM-styrningen längst ned i listan med förhållandevis stor marginal, där ett irriterande motorljud mestadels står till svars för den höga ljudnivån. Referenskylaren för AM3+ hamnar hela 5 dBa lägre än den nya modellen som högst, trots lovord om tyst drift från Wraith. Högst upp kämpar nästintill alla LNA-inställningar om första platsen på 40 dBa.

Med processorn i dess ordinarie klockfrekvens förbättras situationen avsevärt med PWM-styrning, där AMD:s Wraith-kylare landar på mer behagliga 43 dBa.

Vid vila hamnar både gammalt och nytt på samma ljudnivå runt 39,50 dBa, där Wraith borde ha en fördel sett till sin storlek. Båda får däremot, inte helt oväntat, se sig slagna av Noctuas gigant NH-D15. Ingen skillnad i vila noteras när CPU:n körs i standardfrekvens, utan överklockning.