Lenovo L27m-28 – 27-tumsskärm med 75 Hz och USB Type-C

1080p på 27" är ingen höjdare, oavsett paneltyp tyvärr.
Om det ändå hade varit 1920x1200 hade det funnits något existensberättigande.

Tummen upp för Diablo 2! Synd de inte blev en remaster på Blizzcon för då hade man kanske fått se streamen i 1440p

PPI och pixel/dot pitch är en övning med miniräknaren. Det säger inte så mycket om hur bilden upplevs. Men kan ge fingervisning för hur man upplever skalan på skärmen.

De 16:10-paneler som fortfarande säljs kommer från äldre produktionslinjer så det lär inte komma i första taget tyvärr.

Blir alltid lika fascinerad över de tillverkare som väljer att stoppa in en usb-hubb med bara två portar i skärmen, eller de ännu mer extrema exempel med endast en port som jag sett några gånger. Vad är det för mening om man ändå inte får fler portar? Vad kostar en fyraportars usb-hubb, 50 kronor om man köper direkt från tillverkaren?

Anser ännu att Dell var rätt ute redan tidigt 2000 då deras skärmar hade totalt fyra usb-portar, två bak och två lättåtkomliga på sidan.

Inception clockers

Skickades från m.sweclockers.com

Fattar fortfarande inte varför FreeSync ska så litet synkroniserings utrymme 48-75Hz.

Go G-Sync 30-144Hz.

Jag tycker konceptet IPs med spelprestanda är lockande, men implementationen lämnar en del att önska.
1. Fel storlek/upplösning!
2. Ingen vettig manual för inställningarna.
3. Ingen DP-ingång.

Beror (bland annat på betraktningsavstånd. På tre-fyra meters avstånd är det helt okej...

PPI varierar med höjd/bredd-förhållande. Panelens storlek (i tum) anger diagonalens längd. Pixelantalet är per höjd respektive bredd. En kvadratisk skärm ger högst pixeldensitet.
För att få pixeldensiteten kan man använda två angreppssätt:
1. Beräkna antalet pixlar längs diagonalen och dela med diagonalens längd.
2. Beräkna faktisk längd på höjd eller bredd och dela antalet pixlar på den ledden med denna längd.

Exempel, beräkningstyp 1:
Bildskärm storlek 27"
1080p ger att antalet pixlar längs diagonalen är sqrt(1920^2+1080^2)=2202,9
Densiteten blir 2202,9/27=81,6 PPI.
1200p ger att antalet pixlar längs diagonalen är sqrt(1920^2+1200^2)=2264,2
Densiteten blir 2264,2/27=83,9 PPI

För en skrivbordsskärm tycker jag att 100-120 PPI är lagom.
Min tjänstelaptop har 143 PPI (1080p på 15,4") och då blir grafiken ganska liten och plottrig på ~75 cm avstånd. När jag kör över bilden till 21" med samma upplösning blir det mycket lättare att se.

Jag skulle kanske förtydligat mig något. Jag anser 1920x1080 för låg upplösning för skrivbordsarbete och 27" med 1080p för låg pixeltäthet för spel.

Det är så klart högst personligt, men jag tycker steget mellan 1920x1080 och 1920x1200 (+11% pixlar) gör en signifikant skillnad för skrivbordsarbete, även om 1440p (eller högre) är att föredra.

Jag håller med dig helt och fullt om att PPI-skillnaden är liten, men anser att vi bör prata om relativa skillnader i procent, inte absoluta storlekar i mikrometer. Det blir så mycket lättare att förhålla sig till att skillnaden i pixeltäthet är 2.7% än att det är 8.4 mikrometer absolut skillnad.

När jag tänker mer på det, kanske är denna skärm är utmärkt att spela konsolspel på. Och 1080p räcker så klart fint till film och serier med.

Det har mer att göra med att Freesync/VESA Adaptive i princip är "gratis". Det finns inbyggt flera av tredjeparts kretsuppsättningar och kostar inte något för tillverkaren att aktivera. Funktionen finns redan där ifall du bygger nya skärmar idag. Men det är också begränsat till vad LCD-panelen är praktiskt kapabel att ställa om sig till där 48 Hz är ett vanligt minimum som panelerna är byggda idag. Ofta varierar ghosting och eftersläp rejält inom detta spann eftersom panelens egenskaper varierar med hur hur den drivs.

G-Sync innebär att Nvidia går in med egen kretsuppsättning (G-Sync-modulen) och styr upp panelen för att kunna fungera inom 30-144-spannet. Dit hör att anpassa overdrive efter frekvensen för att dämpa ghosting och eftersläp, vilket då kräver att man i detalj kartlägger hur panelen responderar. Därför finns G-Sync endast med ett fåtal olika paneltyper, de som då kan leva upp till 30–144-idealet. En G-sync-skärm är väldigt mycket Nvidia som tar fram en lösning åt tillverkaren.

Jag skulle säga att den viktigaste skillnaden är att de IPS, 1920x1200-paneler som finns och fanns var 00-talets premiummodeller. De 16:10-skärmar som säljs idag bygger på paneler från dessa gamla paneltillverkningslinjer. De har ofta ganska tydliga eftersläp men har då en istället en IPS-panel där subpixelstrukturen inte är framträdande. Många är också kapabla till 8 eller 10 bitars färgdjup utan FRC som är ytterligare en sådan faktor som påverkar intrycket. 2560x1440-skärmarna lyckas också i högre grad leva upp till den nivån.

Men detta är ganska komplexa ämnen som är svåra att sätta tummen på. Då blir det gärna att man räknar pixlar och drar slutsatser därifrån.

Nej, nu läser du in något jag inte skriver och får det att låta som jag drar felaktiga slutsatser för att jag inte förstår vad jag pratar om.

Jag tycker 1920x1080 är för låg upplösning för skrivbordsarbete, eftersom ytan programmen får helt enkelt inte räcker till. Detta är särskilt ett problem just i höjdled, där officepaketet och många andra program fått en mycket större menyrad samtidigt som även startmenyn vuxit i höjdledd.

Jämför detta med hur det såg ut under Windows 2000/XP-tiden, så ser du att många grafiska element blivit dubbelt så stora eller mer i höjdledd. På XP-tiden var det väldigt vanligt med TFT-skärmar på 1280x1024 eller om man hade mer tur, 1600x1200. För det jag gör, kan fortfarande en 1600x1200-skärm vara trevligare än 1920x1080, eftersom jag får ytan där jag behöver den.

När jag inte klickar runt i hemskheter som officepaketet, så knackar jag kod. Även där gör 11% mer höjd en klar skillnad. Ibland kör jag skärmen i porträttläge när höjden inte räcker. Att ha 1080 i bredd blir snålt för många applikationer, men 1200 är oftast dugligt.

Detta har ingenting med skärmens paneltyp, färgdjup eller liknande att göra, utan är ett resultat av att ha 11% mer area och GUI-elementens storlek.

Detta är varför jag skrev att jag vill ha högre PPI för spel, men högre upplösning för skrivbordsarbete. Spelgrafik är desto mer skalbar sett till "vad som får plats" och är ofta gjort för att fungera från 720p och uppåt. När jag arbetar är det en fråga om hur mycket som får plats i bild och om det som syns är läsbart. (Sedan tillkommer givetvis panelens förmåga för läsbarhet utöver detta, men det kommer sist i kedjan).

Men absolut, för diskussionens skull så går många grafiska interface att skala ned storleken på. Problemet är att då tummar man istället på läsbarheten om det var små typsnitt till att börja med eller när skalningen inte fungerar perfekt. Lägg på att jag jobbar med både Windows 7 och Linux, flera skärmar eller bara laptopens skärm samt regelbundet springer på möten med projektorer, så blir skalning en riktig huvudvärk.

tl;dr +11% upplösning i höjdledd är signifikant, särskilt när utgångspunkten var snålt tilltagen till att börja med.

Jag ber förstås om ursäkt - inte min poäng.

Men det du skrivit går i mina ögon heller inte att tolka på annat sätt än som just märkliga slutsatser som att 1920x1080 på 27-tum är för alldeles för pixligt. Men får du 2,7% högre pixeltäthet är det plötsligt mycket bättre. <– det är precis så jag tolkar det du skriver.

Hade du däremot skrivit något i stil med att "1920x1080 räcker inte för mig. Jag behöver en större pixelmatris för min uppgifter, särskilt på den här panelstorleken" hade jag förstått vad du förmodligen(?) vill få fram. För övrigt den poäng som jag belyser i sammanfattningen.

Försökte förklara det innan, men jag var nog otydlig.
Jag ser två separata problem, det ena är upplösning och det andra är PPI.

1. 27" med 1080p blir för pixligt för spel, ett skönhetsfel i den grafiska upplevelsen. Detta beror på PPI.
2. 1080p är för låg upplösning för kontorsarbete, ett praktiskt problem, som beror på upplösning.
I jobbsyfte stör det mig inte lika mycket om det är något pixligt, så länge det är lättläst och allt får plats i bild.
Ett pixligt excelark eller editor bryter inte upplevelsen av kontorsarbete

Att öka upplösningen 11% löser (med nöd och näppe) kontorsproblem 2, men det löser inte spelproblem 1.
Jag hade så klart kunnat föreslå att skärmen skulle vara mindre eller ha 1440p-upplösning istället, men då känns det som att vi hamnar i ett helt annat produkt- eller prissegment.

Men, jag får lugna mig och erkänna att denna skärmen är perfekt till någon som spelar konsol och streamar video. Till detta begränsar varken 1080p eller 75Hz och freesync kommer leverera en bättre upplevelse.

Kopplad till en HTPC kan det vara relevant.

Okej tack för den infon.