Blir pappa om en månad, behöver jag en bra kamera?

Enligt mig duger mobilen till mycket i vardagen. Nog svårt att få dom rackarna att sitta stilla länge nog för ett välregiserat foto. Men sen är jag ingen expert på kameror alls 🙂

Grymt råd till TS!

Börja med det. Tycker man det är skoj att fota och experimentera med fotona så är nästa steg en riktig kamera. Men ingen billig DSLR... en begagnad Fujifilm XT-3/XT-4 tipsar jag om då dom verkar hålla värdet hyffsat och har ett rimligt kitt-objektiv och inte ren skit som man får med många andra märken. Sen kan man få jävligt trevliga JPG:er med Fujifilms filmsimulationer. Utseendet gör även att skäggiga hipsters älskar dom.

Vill man ha bästa autofokusen så köp en begagnad spegellös Sony med ett bra prime-objektiv. Budget bestämmer kvalité... alla Sony har grym autofokus.

Jag var i samma sits. Mitt val landade på Sony ZV-1 för att:

• Det är en kompaktkamera; man kan ha den i fickan om man vill, det blir dock trångt. Men som många påpekat så är det viktigt att du får med dig kameran, det ska inte vara jobbigt att bära med sig den.

• Utöver foton filmar den i 4K med godkänd stabilisering, och möjligheten att stabilisera ytterligare i efterhand tack vare inbyggd gyrosensor.

• Den har inbyggd mikrofon med godkänt ljud! Slipp extra utrustning. Vill man så kan man komplettera med en extern mic, där finns 3,5mm-jack och ett fäste.

• Den erbjuder många inställningar för de som är fotointresserade, men auto-läget funkar i min mening alldeles utmärkt.

Också bra tips, men tror fasen inte den är värd som en uppgradering till en helt ny Apple-telefon. ZV-1 är dock en bra liten kompaktkamera med asmycket roliga tillbehör att fås via Amazon.

Till min 200-kronsers Samsung A-40 hade den dock varit värd varenda krona och jag var sjukt nära att slå till på en... men nu väntar jag på en uppdatering av det konceptet.

Jag skaffade istället en liten sån där polaroidkamera. Det var någon som nämnde att uppstyleade och perfekta bilder blir så jäkla tråkigt att titta på. Så jag tänkte att med en polaroidkamera så får man helt enkelt bara försöka knäppa ögonblicket oavsett hur bilden sedan blir. Dessutom får du ju ut bilden direkt och kan klistra in den i fotoboken med en rolig kommentar!

Såna fotoalbum tycker iallafall jag är mycket roligare att kika igenom, även om bilden du fick kanske är när du försökte fånga ungens första steg är en bild när han trillar rakt mot kameran med en rolig min!

Som många redan sagt, den bästa kameran är den du har med dig. En systemkamera är bara asjobbig att ta med sig. Har en systemkamera men väldigt sällan använd. Dom gånger jag har med mig den är när jag verkligen tänkt att fotta, annars ligger den kvar hemma. Har en iPhone 13 Pro och tycker den tar fullgoda bilder. 👍

Jag uppgraderade min kamera (från en D500 till en Z6 ii) för att göra den lite mer barnvänlig och lättare att ha med. Kontentan är att jag tar 99% av alla bilder med mobilkameran, men de 1% jag tar med systemkameran är de som i slutändan hänger på väggen, blir julkort och så vidare.

Tre stora fördelar:
1. Bilderna blir bättre. Märkbart bättre om man jämför sida mot sida eller trycker upp större mot en mobilkamera, oavsett hur bra mobilkamera man har.

2. Systemkameran är extremt mycket snabbare. Man kan stirra sig blind på "Men min mobilkamera har 1000 bilder per sekund men z6 bara 14" men det är skillnad på 1000 bilder som tar tre sekunder (en evighet med barn!) att börja tas och där kvalitén blir sisådär jämfört med min Z6 där bilden tas när jag trycker på knappen och jag själv kan tvinga en vettig slutartid.

3. Ibland vill man fota på avstånd. Oftast är telet på mobiltelefoner otroligt kasst jämfört med standardkameran.

Helt klart detta.

Jag har själv 2 ungar som nu är 4 och 5år.
Det är helt klart de spontana bilderna som tagits under skojiga förhållanden som är de man tittar extra på.
Krystat poserande med barn för att få till "den perfekta bilden" blir inte hälften så bra.

Är bildkvalitén något som du går igång på så lägg de extra slantarna på en telefon med extra vass kamera och ett enormt minneskort istället?

Nåt som inte så många har berört här är att man behöver känna sig bekväm med kameran också. En kamera som man måste "tänka" för att använda är förmodligen inte en kamera som man kommer att trivas med.

Antingen ska automatik vara smartare och snabbare än användaren.. eller så ska det sitta i fingertopparna och gå blixtsnabbt att ändra.

Från en som har för många kameror (ja, man kan ha FÖR många), allt från små smidiga micro 4/3 upp till EOS RF för yrkesbruk och en 9-månaders bebis. Jag har tagit tusentals bilder och hundratals videoklipp på min unge, 99,999% med min iPhone. Den är alltid med, den är alltid laddad och bilderna blir utmärkta.

Räcker med en vettig mobilkamera tycker jag, dyra kameror i närheten av barn är alltid en risk...
I dagens ålder så tas det väl ca 40.000 bilder på alla nya människor från att dom föds till 10+.

Jag fotade en del med systemkamera, samt mobilen. Min fru fotade bara med sin mobil och barnen fick en gammal digital kompaktkamera, som de "lekte" med. Blev många bra bilder från allihopa, dessa satte min fru ihop till årsböcker.

Det hölls i sig från år 1-10, men vi har material för ytterligare 4år.
Fotoböckerna kommer fram lite då och då, även barnen tar fram dem och skrattar åt saker de "minns".

Vilken kamera om man får fråga?

Leica Q2

När barnen var mindre så hade jag ofta systemkameran med mig och visst blev det en del bra bilder, men såhär i efterhand så önskar jag att jag hade låtit kameran stanna hemma oftare och varit mer i nuet. Det är inget fel att foto och filma, men ibland är det ganska skönt att bara uppleva saker utan att känna att man måste dokumentera.

Om man trots allt känner för att dokumentera så har jag ett tips. Ta några foto, men istället för att filma så brukar jag ofta bara spela in ljudet. Många mobiler spela in ljud i stereo i hög kvalité. Man kan spela in nästan hur länge som helst för det tar inte mycket utrymme. Det blir lite som gamla tider när man spelade in ljud till sina diabilder. Jag lovar, det är en helt annan grej att ta på sig hörlurarna och blunda samtidigt som man lyssnar på inspelningarna. Det är verkligen som att resa tillbaka i tiden och befinna sig mitt där det händer. Lite som VR för blinda.

Imponerande pjäs, men det skulle vara min solklart dyraste ägodel så tror inte den blir min

Hoppas den tar bra bilder