SSD-marknaden spås fördubblas till 2028

Ja, i takt med att priserna går ner och att det håller på att gå över till att bli standard med (M.2 NVMe) SSD's så låter det ju högst troligt. Själv gillar jag prestandan, att dom tar mindre plats (fysiskt) och att det blir mindre kablar att dra än när man kör med HDD's eller 2,5" SATA SSD's.

Det enda negativa i dagsläget är väl att det kan vara rätt begränsat med antal man kan ha installerade (på ett vanligt moderkort) och lagringsutrymmets storlek för dom som behöver väldigt mycket. Och möjligen livslängden på vissa modeller, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden.

Om det är företag och för servrar så lär det eftersökas bra TBW generellt.

Kanske letar en och annan "pro"-modell med liknande egenskaper in sig på konsumentmarknaden också. Hoppas får man.

Jag kör med en Kingston KC3000 2TB i min nya burk. Det stod mellan den och Kingston NV2 (som budgetalternativ). Men jag är nog ganska nöjd med mitt val så här långt, känns värt några hundralappar mer (än NV2). KC3000 har läs och skrivhastighet på 7000/7000 och en TBW på 1600, medans NV2 "bara" har en läs och skrivhastighet på 3500/2100 med en TBW på 640.

Volatil lagring som RAM & SSD, har väl nästan varit i fritt fall i 5 år nu.
Vilken typ av SSD man ha spelar än så läne ganska liten roll då en SATA SSD klarar biffen 99% av tiden, men HDD börjar krympa i backspegeln. Jag kan tycka det är märkligt att det inte kommit fler hybrider, där den volatila SSD delen utgör en slags cache-buffert, så att det går lite raskare att skriva till en HDD för längre tids lagring, även om SSD-delen kassnar så går det ju krysta fram HDD lagringen även om det går lite slöare isf.

Vet inte om jag håller med den där marknadsundersökningen: känns inte som de pekar på något tillräckligt konkret behov hos företagsmarknaden som rättfärdigar den här stora ökningen?
(Artikeln verkar prata rätt mycket om PCI5 tex, men det gör ju inga massiva skillnader i latens - som lyftes specifikt av Sweclocers - utan mer i throughput)
Menar de att många kommer gå från snurrande hårddiskar till SSD under perioden?
Eller menar de nya behov av lagring, pga tex AI-applikationer?
Eller menar de att när ekonomin väl svänger om så kommer investeringarna öka och därmed direkt även behovet av mer disk?

Tvek på att det innebär en fördubbling kanske?

Det känns jättebra att marknaden spås att växa. Större efterfrågan kommer säkert leda till stora investeringar och förhoppningsvis till nya och bättre teknologier. Men min största frågan är om detta tillväxt kommer att leda till bättre villkor för oss - "vanliga konsumenter" ?
Bättre varor till billigare priser...

Köpte 16gb minne 2019 för 1147kr, exakt likadana kostar nu 599kr. Skapligt.

512gb SSD köptes också häromdagen för 320kr.

2,5" SSD och m.2 SATA SSD går via SATA och därför "slöare" än NVME som använder sig av PCI-E. NVME är alltid att föredra eftersom dess har en betydligt större läs och skrivhastighet än vad SATA-baserade lagringsmedium har. Med det sagt.. i många fall kommer sällan känna av någon skillnad mellan SATA SSDs och NVME.

Köpte 32GB DDR5 för just över 4000:- i januari förra året. Samma stickor ligger idag 1600:-

Samma gäller min Samsung 850 PRO 512 GB för runda slängar 1800:-. Köpte min 2TB NVME för typ 1400:- för ett halvår sedan. Så priserna sjunker snabbare och snabbare.

Det finns två typer av SSDs på konsumentmarknaden idag.

• SSDs med SATA-interface

• SSDs med PCIe[xpress]-interface

Tyvärr används tekniska termer inte på ett särskilt konsekvent sätt av återförsäljare, vissa har t.o.m. SSDs under kategorin "Hårddiskar".

SATA-SSDs är vanligast i 2,5"-formfaktor, det är alltså en enhet som är paketerad i ett paket som passar i den gamla fysiska standarden för 2,5" hårddiskar. Dessa ansluts till moderkortet med en SATA-kabel samt en SATA-strömkabel från nätdelen, och har en begränsad överföringshastighet till ca 550 MB/sekund p.g.a. att det är den praktiska maximala överföringshastigheten för ett SATA-interface.

PCIe-SSDs är vanligast i M.2-formfaktor idag, men har även förekommit som PCIe-expansionskort samt i den ovanliga 2,5" U.2-formfaktorn (Intel 750 är nog en av få konsumentenheter som funnits i den formfaktorn). PCIe-SSDs är som det låter, anslutna direkt till PCI Express, och har fördelen att de inte är begränsade till ca 550 MB/s överföringshastighet utan istället kan överföra upp till samma hastighet som PCIe-interfacet medger, från ca 3900 MB/s (och högre för nyare PCIe-generationer).

NVMe är ett överföringprotokoll för PCIe-SSDs, och har ingenting med det fysiska utförandet på lagringsenheten att göra. När PCIe-SSDs introducerades på marknaden så fanns det enheter som inte hade NVMe-stöd (t.ex. OCZ RevoDrive) och alltså inte gick att använda som boot-enhet. Intel 750 som kom ut 2015 var den första konsumentinriktade PCIe-SSDn med NVMe-stöd, men därefter har det nog inte heller sålts några PCIe-SSDs utan NVMe-stöd.

M.2-formfaktorn är nog det som gett upphov till den största förvirringen eftersom det blandas begrepp friskt när de säljs.

M.2 är en fysisk anslutning mellan en SSD och PCIe-bussen på ditt moderkort, och M.2-kontakten kan stödja både SATA- och PCIe-enheter. Det har nämligen funnits SATA-SSDs i M.2-formfaktor att köpa, vilka alltså passar i samma kontakt på moderkortet som flera gånger snabbare PCIe-SSDs, men är lika begränsade till ca 550 MB/s oavsett om de har M.2-formfaktor eller 2,5"-formfaktor. Enda fördelen en M.2-ansluten SATA-SSD har över en 2,5" SATA-ansluten SATA-SSD är att man slipper dra två kablar i datorn, då M.2-enheter monteras i en sockel direkt på moderkortet (alternativt ett expansionskort med M.2-sockel om man har för få M.2-platser lediga).

Nu har det nog knappt funnits några M.2-anslutna SATA-SSDs att köpa på säkert 4-5 år, så idag är väl risken för sammanblandning mindre på sätt och vis.

Tack, riktigt bra förklaring! Uppskattas väldigt mycket.

Ska man ha en med heatsink? Hur mycket värme alstrar de?

Högpresterande PCIe-SSDs i M.2-format kan få sina prestanda begränsade av värmeutvecklingen vid väldigt stora överföringar, men utanför olika tester och benchmarks är det nog extremt sällan en vanlig användare kommer märka av det.

Idag kommer ju många moderkort med en enkel aluminiumplåt som har termisk tejp vänd mot enheten (glöm inte ta bort skyddsplasten!), och det är nog mer än tillräckligt för majoriteten. Nu har jag bara testat med min ganska ålderdomliga 500 GB Samsung 970 Evo, men där sänktes temperaturen under benchmarks markant (minns inte exakt längre men har för mig att det skiljde ca 30 grader med/utan plåten) med enbart den 2-3 mm tjocka aluplåten monterad.

Skulle säga att några eftermarknadskylflänsar inte behövs om det finns någonting på moderkortet.

EDIT: Hittade mitt gamla inlägg om temperaturskillnaden med hjälp av Google, kylplåten gav 19C lägre temperatur för en rapporterad maxtemp på 56C istället för 75C.

Nja, Samsung 970 Evo var bara en i raden av Gen3-enheter som fick begränsade prestanda p.g.a. hög temperatur vid långvariga skrivoperationer, så kan inte hålla med om att PCIe-generation har någon signifikans för huruvida kylning behövs eller inte.

Man ska komma ihåg att de PCIe 4.0/5.0-enheter som kommer med kylflänsar generellt är avsedda att stoppas in i spelkonsoler, i ett litet utrymme utan nämnvärd luftcirkulation. Samma enheter har generellt gått att köpa utan kylflänsen, för PC-bruk, där någon form av kylanordning oftast redan finns.

Och så sent som igår hette det https://www.sweclockers.com/nyhet/36125-samsung-skruvar-ned-m...

De flesta moderkort brukar levereras med en heatsink för slot ett och ev. två. Vet att mitt moderkort kom med två t.ex.

Jag måste bara säga, att skillnaden mellan den långsammare Sata SSD och NVME SSD är noll i praktiken, Märker absolut ingen skillnad, så det var en onödig uppgradering för mig. Skillnaden mellan traditionella hårddiskar och Sata SSD är gigantisk dock.

Jag kommer ihåg (och finns på mitt konto hos Webhallen) när jag köpte min första SSD disk, en Intel 320 på 80GB för 990:- för typ 10-11 år sedan.