Krönika: Är det roligare att fylla spelbiblioteket än att spela?

Att se på sammanställningar av folk som är riktigt duktiga är fantastiskt, men att se någon spela live kan jag inte förstå direkt heller

Jag bara försöker säga att vissa saker har ändrats i folks beteende generellt, många tycker det är bekvämt att bli matade med halvmediokert innehåll. Typ som en modern variant av linjärtv med lite inbillad direktkontakt

Har 9,3% av GOGs bibliotek.
Det är bara ett fåtal jag köpt till fullpris. Många är till 50%, men de flesta är köpta på ännu högre rea.
Har satt det som regel sedan en tid tillbaka. Ska jag köpa något så gör jag det bara om jag kan få det för en spottstyver. Kan nämnas att många spel som sagt är gamla och har kunnat handlas billigt pga detta.

Att man skulle tappa spellusten bara för att man har för många spel tror jag inte riktigt på. Utan det är nog inte konstigare än att man behöver en paus från spelandet. Jag hade en lång period precis nu nyligen då jag knappt spelade något, utan istället så ägnade jag mig åt att ta tag i att levla upp mina programmeringsskills. Men nu har jag börjat spela en hel del igen.
Där emot kan jag erkänna att jag pga backloggen lättare väljare en lättare svårighetsgrad eller fuskar. Fuskade i Sunless Sea, fuskar även nu friskt i Sunless Skies...

Jag har köpt många spel och lirat genom dom tills jag ledsnat att spela vidare.
Nu har jag kämpat i ca 50 timmars tid att få tag på en Gauss Minigun i FO76, vilket var värt mödan då den är riktigt skön att ha med sig. Dock är ammot jobbig att tillverka samt väger mer än bly...

Hur som helst.

AllKeyShop är som Pricerunner/Prisjakt, jämför sajter som säljer nycklar.

Om spelen är bra brukar jag spela klart och gärna mer än ett varv, jag gillar new game plus.

Har i närtid (typ 2 år kanske) spelat dessa.

Metro Exodus Enhanced
Spiderman 1 + 2
Dying Light 2
CP2077
Death stranding
Days Gone
Jedi Survivor
Last of us part 1
Plague Tale Innosence
Plague Tale Requiem
Portal RTX (Massa varv)
Returnal
Witcher 3
Hogwarts legacy (Ett varv, och det var med näppe att jag orkade, generisk dynga om man inte kan Harry Potter säger jag)
Diablo 2
Diablo 4

Samt lite multiplayer som Warzone, Fortnite, Alien Fireteam, World war Z

Sen har jag en del spel jag köpt men inte spelat klart för att jag helt enkelt inte gillar dom men ändå kommit rätt långt i flera som Chernobylite, FH5 och God of war.

Jag har även enstaka jag inte fastnade för alls (Planet Zoo som egentligten känns trevligt, men inte orkat sätta mig in i)

Jag köper inte bara för att det är Rea och det mesta som köps spelas igenom flera varv.

Returnal är nog favioritspelet av alla dessa, absolut guld. Även Death Stranding var löjligt oväntat bra.

Jag köper mer DLC till spel jag redan spelar regelbundet.

Har inte riktigt det här problemet men visst är det lockande med reor. På just Steam har jag kategoriserat mina spel typ avklarade spel, testat, multiplayer. Det gör att jag får lite bättre koll. Har lite över 400 spel men har klarat typ hälften vilket är rätt bra då det inkluderar massa olika spel som i många fall varit gratis alternativt väldigt billiga.

Har inte heller något krav att jag behöver klara samtliga men ambitionen är åtminstone att testa samtliga. Har köpt ett spel på rean som jag började spela direkt

Nej jag spelar allt jag köper. Spel är dyrt.

För min del är det inte som många andra beskriver, att man inte har tid som man hade förr. Har jag tid för 8 timmar youtube om dagen, efter jobb, så har jag med andra ord hur mycket tid över som helst. Energi däremot, är en riktig bristvara, och det som orsakar att det blir en backlog. Antalet spel är inget som bidrar alls. Vid något tillfälle bestämde jag mig att bara kasta backlogen och börja på nytt, för att se om det hjälpte beslutsångesten men finner ändå inte energin att påbörja och än mindre avsluta ett spel, oftast. Det blir korta spurter då och då, inte mycket mer. Det är så det är att vara gammal, antar jag?

Skulle nog rekommendera att bara hoppa över Witcher 1 innan 2 och 3 om du har svårt att ta dig igenom det ändå, det sker ett helt enormt kliv i kvalitet mellan 1an och 2an/3an.

> Är det roligare att fylla spelbiblioteket än att spela?

Det tycker inte jag iaf.
Spelar mestadels samma spel, om och om igen.

Kollade Slay the Spire gameplay på Youtube och det såg ju riktigt kul ut faktiskt.
Hur kan man läsa en krönika om för stora backlogs för att sedan fylla på den?! Fy fan för dig.....

... va?
Att köpa ett spel jag kör dagligen och börja spela ett spel jag köpte förra året ökar väl knappast på backloggen. Och även om jag skulle ha köpt nya spel i onödan så vet jag inte hur "fy fan för dig" är rätt respons.

Aldrig nånsin att jag skulle köpa nåt spel som jag "kanske ska spela nångång i framtiden", har väl bättre saker att lägga mina surt förvärvade pengar på. Har väl dock samlat på mig några av Epics gratis-gejms, men det är ju en helt annan femma det.

Har en buffert på 4-5 ospelade spel. Spelar ett åt gången ganska hardcore när det beger sig.

Skulle nog säg att det främsta skälet till att spel i min spelkatalog blir ospelade är att dom helt enkelt är för dåliga och/eller för ointressanta. Nästan varje gång jag ändå testar något nytt spel så får jag känslan av att dom verkar gjorda för folk med obegränsad fritid med ändlös crafting, meningslösa side quests, open world utan innehåll osv. Då blir det istället att jag spelar om några äldre spel som jag vet faktiskt kan leverera någon underhållning utan en massa "tjafs". Får lite samma känsla som när man tittar på en TV-serie där hälften av avsnitten känns som ren utfyllnad för att komma upp i ett visst antal timmar i längd men där kan man åtminstone snabbspola.

Som alltid, detta är mina åsikter och YMMV.

Jo, kvantiteten av spel har ju formligen gått i taket samtidigt som de tekniska bitarna är ett urlakat plagiat med tydliga ålderskrämpor och att setting/story som verkar ha skrivits som ett klassprojekt av någon mellanstadieklass. Inte för att grafiken gör det till ett bra spel, men om någon har en så bra story att den är värd att sälja så förutsätter jag att det är högre grafisk nivå än någon solblekt Kalle Anka-tidning i Quake-motorn.

Mitt favoritexempel på bristfälligt innehåll är Anthem från EA, ett unikt och roligt spel på många sätt med hög grafisk nivå som ändå faller fullständigt platt av att man aldrig utvecklade storyn (eller end-game) utan absolut skulle trycka ut ett AAA-spel på 15 månader. Folk som tvingas jobba 90 timmar/veckan kanske inte blir mer kreativa heller å andra sidan.

Jag har ju fördomen att den som inte har något att komma med släpper ett halvdassigt spel med 3D-grafik från 2010 alternativt pixelgrafik, och att 95% av spelen på Steam är direkta moneygrabs av studios som aldrig haft avsikten att göra något vettigt av det. Man ser ju också att det är påfallande många små studios som släpper vad som till synes är exakt samma spel med en setting som är så minimalt justerad det går med så lite jobb som möjligt. Praktexemplet är simulator-spel.

Sen är ju priset ofta 25-35€ ändå, istället för de 5-7€ som den lilla mängden underhållning mer realistiskt är värd, och givetvis är det Early Access varje gång så att utvecklaren kan låtsas som att de jobbar på det.

Ah, nu när du säger det är det rätt tydligt.
Jo, det är lätt att fastna. Jag upplevde mig hata alla datorspel med kort tills jag körde 3 minuter hos en kompis (som pushat för att jag ska testa ett tag).

Jag såg att det fanns en co-op mod också. Ska lära mig spelet lite mer innan jag försöker hitta någon att spela med.

https://steamcommunity.com/sharedfiles/filedetails/?id=238407...

Jag har som devis att aldrig köpa ett spel som jag inte klarar. Jag bröt i och för sig nyligen mot det med Doom Eternal. Det berodde på att de har gjort det alldeles för svårt, åtminstone för någon som kontrollerar det med mus och tangentbord med alla svingande hopp där man ska byta riktning i luften. Några få sådana hade jag klarat av, men inte hela tiden.

Samma här. Grejen för mig är att det är drömmen om hur nice det _ska_ bli att spela spelet. Illusionen av minnena av spelsessionerna från förr. "Köper jag bara detta spel, så kommer jag hinna få tid att spela det". Right....

Paradoxen i att när jag var ung fanns inga gratisspel från Epic etc, då satt man på tid men inga pengar. Nu sitter man på pengar men ingen tid.

Jag tror jag sålde min PS4:a med en backlog på många tiotals spel. Redan nu har jag 10 köpta spel i PS5-backloggen men har precis som DerpMcDerp lyckats ta mig ur "beroendet" att köpa. Nu köper jag ingenting som inte direkt ska spelas.

Jag har efter exakt 20 år bara 16 spel, varav CoD Modern Warfare 2 är enda spelet som jag inte fick med då jag reggade några cs/hl-spel som jag köpt i begynnelsen. De flesta spelen av dem hade jag inte velat ha ens, jag menar vem fan spelar Ricochet eller Team Fortress?

Händer än vid 56 att jag köper ett spel som jag absolut "ska ha o spela" för att sen komma på att jag inte har tid än för det pga jag sitter fast i ett annat eller för att spela något äldre spel för nostalgitrippen. Men nu ska jag ta tag i de sex-sju spelen jag har väntandes på bättre tider ...... Vänta...... va länge sen jag spelade igenom Crysis serien...... Kanske ja skulle....

Jag tror mer det handlar om att man tappat intresset av att spela. Eller snarare, man tror man gillar något som man gillat förut.
Jag har märkt av detta själv. Det är väldigt lockade i att köpa och spela ett AAA spel som ser bra och flashigt ut. De får ju också mycket mer uppmärksamhet online i form av diskussioner och reklamer.
Ett tips är att prova ett spel som är helt annorlunda från det man normalt spelar. Kika in något bra indiespel. Det behöver inte vara action-äventyr som du spelat 90% av ditt liv. Prova något helt annat.
Smak och intressen kan ändras med tiden. Men vi stannar oftast kvar med sådant vi är vana med.

Blir ju automatiskt att man har massa spel som man inte spelar, spelar de jag köper och sen köper jag ett nytt och spelar det, till slut har man hundratals spel som bara är där...