Snabbkoll: Använder du bildsynkronisering i spel?

jag ser ju klart och tydligt när skärmen delas upp så dära vid ex tearing när det är låg fps, stör iof inte mig men det "finns" ingen tearing när jag ligger på ca 200fps högre eller mer än vad min skärm klarar av. Är absolut inget jag ser och jag märker av det utan problem annars.

om jag låser spelet till ca 120fps då märker jag direkt att något inte stämmer i sådant spel. som om jag vadar i knädjupt vatten och det går segt/tungt att ta sig fram, eller att jag går på tapetklister eller att nån håller i min jacka/tröja bakifrån och håller mig tillbaka i min framfart.

så om spelet spottar ut hög fps då är det att köra utan adaptiv sync, men om det är kass fps ja då e ju det på.

faktum är att när jag testade wz2 på min ps5:a så var det exakt den känslan. fattar itne hur folk kan spela wz2 på konsol, är mäkta imponerad när de faktiskt "plockar mig" då det känns så mycket sämre på en konsol kontra på en välpolerad pc.

mm måste vara så, för inget jag märker i höga fps.

edit; var tvungen att editera så rogers inlägg var taggat å allt, konstigt trodde jag kopierade hela taggen... aja

Har en 60 Hz skärm från 2013 utan några sådana finesser. Kör oftast med Adaptive Vsync d.v.s. Vsync stängs av automatiskt när FPS droppar under 60.

Nåja, den fanns på listan över modeller kompatibla med G-Sync i alla fall.

Kändes relevant att få någon slags data på hur mjukvaru-"G-Sync" beter sig, men är ju skönt om det bara är relaterat till OLED-teknologin som du säger.

Jag betalar inte tiotusentals kronor för att hålla mig med entusiastgrejer bara för att sen sitta med tearing, hur lite det än kan tyckas vara.

För info: det du svarade på där var inte hans text, utan ett försök av honom att citera min tidigare text

Jag håller generellt med för övrigt: jag vill inte behöva tänka på tearing alls, så är gsync som gäller.
Vsync däremot kan absolut vara laggigt, men man kan minska på det genom att sätta en frame rate cap som någon nämnt tidigare.
I praktiken är det dock svårt att helt bli av med lagg eller få små stutters, så variabel sync is the way to go
(enda nackdelen är väl att variabel synk inte är kompatibelt med ULMB, men det kan jag leva med)

mm du har en poäng, men för mig så är det så att jag betalar inte tiotusentals kronor för att få samma sega känsla som en långsam dator eller en konsoll. iof så kör jag itne på en 144hz utan en 390hz så kanske har nått med det att göra, men hög fps dvs låg latens över att jag får tearing, inte för att jag ser det men ändå

mm precis

Jag har ingen Gsync eller Freesync än, men ska skaffa en skärm med G-sync (har Nvidia kort).

I nuläget kör jag på en 40" TV och får köra Vsync för slippa tearing!

Ny 34" skärm med Gsync står på inköpslistan typ nästa år! Vet bara inte vilken än.

Fast man ju inte samma känsla eftersom man kör kvalitetsinställningar som ingen konsol kan uppnå.

Runt 85-90 FPS skiljer det sig redan eoner i upplevelse mot konsol, sen är ju e-sportspel någonting som inte har särskilt mycket med potentialen i toppsegmentets grafikhårdvara att göra. Såg nyligen Overwatch [2?] i ca 400 FPS, fick anstränga mig för att kolla p.g.a. de extra linjerna och artefakterna/flimret i bilden.

Vet inte om det är min skärm men jag har en freesync premium skärm, 390Hz acer, som inte gillar inte det.

Får problem med att stutter och att spelet hänger får micro frysningar.

Jag tror att det är just slumpmässigheten som uppstår som är en bidragande orsak, precis som med väldigt små ljud som egentligen skulle varit "ohörbara" (genom att hjärnan filtrerar bort dem) men som blir hörbara för att de regelbundet ändras och/eller återkommer.

Ett sånt exempel från verkliga livet var när jag hörde brandvarnaren hos en granne tre våningar upp, trots lägenhetsdörrar mellan, ingen förbunden ventilation, öppna fönster eller dylikt, och kunde slå larm till räddningstjänsten i tid. Ljudet var ju egentligen inte hörbart med några normala definitioner, men var såpass avvikande och återkommande att jag kunde förnimma ett ljud som inte passade in i de normala bakgrundsljuden.

Därför är min hypotes att den visuella upplevelsen kan skilja sig åt mellan individer baserat på deras perception, på något sätt, vilket gör det märkbart för en men omärkbart för en annan.

har nog samma skärm som dig, men har inga konstigheter med freesync på å det just nu men ett 1080ti som faktiskt buggar med freesync skärmen ibland då den inte riktigt syncar i warzone2 om jag inte väljer att oxå inljudera windowed+ fullscreen i nvidia drivrutinerna.

hade inga som helst problem med att bara aktivera fullskärms alternativet med 2080ti å över inkluderat rdna2 och 3. testa med en annan kabel till att börja med. kan ju vara kass skärm du fått.

sen kan du även kolla om ditt system är friskt, dvs om det inte blir så att du får mega hack/spikes pga throttling/flaskhals i systemet, freesync går ju ner till 48fps var det väl sen blir det upp till standard frekvensen under den tiden du har hacket/den tiden du är under 48fps.

Tror du är på rätt spår när det gäller tearing: om man har väldigt mycket högre frekvens än skärmen klarar, så kommer tearingen troligen "hoppa" runt väldigt slumpartat på ett flertal ställen på skärmen samtidigt, vilket gör att den tenderar att "försvinna i bruset". Har man däremot en framerate som konsekvent ligger nära skärmens frekvens så kan tearen bli väldigt tydlig då man har en tear på ungefär samma ställe på skärmen.

Nja, där håller jag inte helt med: Om man tar tex "worst case" scenarios på PC om man jämför ett spel med hög framerate och testar osynkat mot aktiverad vanlig vsync i 60hz och dåliga inställningar för buffring, så kan det ligga 3+ buffrade frames som skapar ett extra inputlag på uppemot 50ms, och det vet jag att man kan känna, då jag gör det själv
Dvs det finns praktiska fall där det är påtagligt skillnad...
Men det finns förstås massor av exempel på hårklyverier och placebo också

Nu är jag kanske kapten självklar, men du kan inte ha ändringar i framerate/kadens/rytm/timing i renderingen utan att även inputlagget påverkas
Förstår jag dig rätt i att du menar att det ofta inte är själva inputlagget som faktiskt får oss användare att reagera?
Isåfall, vad är det vi faktiskt känner för skillnad?

Svårt att sakna något man inte känner till. Sedan så syns tearing mindre ju högre uppdateringsfrekvens. Först efter att ha utnyttjat freesync och sedan testat utan förstod jag vilken misär jag ovetandes levt i. Men jag trodde ju att det var normalt att det var så det skulle se ut. Nu är det dock big no no utan.

Ja, det där är en välsignelse och en förbannelse. Typ som när jag köpte min första IPS och TN-paneler såg ut som en solblekt Kalle Anka i jämförelse, omöjligt att gå tillbaka till en sämre teknik när man en gång sett ljuset.

Flaskhalsar vette tusan, senast jag provade det var med en 13600KF klockad till 6Ghz och ett 6900XT.

Och spelar man spel lika valorant så bör det inte dippa något nämnvärt då FPS alltid är över 240 oavsett vad man än gör.

stänger jag freesync så rullar spelet bättre än aldrig någonsin och utan tearing(iaf inte vad jag kan se)

Men freesync är ju igång per default, det var likaså när jag spelade ghost recon breakpoint där jag också hade framerate som snittade över 200(tror min avg fps i benchmarken låg på 228 fps på ok inställningar.

Stänger man av det igen så är det lugnt. testat olika drivare etc, trodde först det var min gamla 10920X som var klockad till 5.1Ghz som var flaskhalsen(vilket det också var, men inte problemet)

jag har givit upp det, måste vara skärmen som spökar då det alltid varit så.

Kör G-Sync överallt det går då jag kör Nvidia i dagsläget. Både Compatible och modul, beroende på skärm då.

Problemet där är ju själva buffringen. Olika spel buffrar olika mycket. Ökad latens blir ett resultat av den buffringen, så visst, semantiskt kan man kalla allt för "mer input lag". Men då är vi tillbaka på det där med slasktratten av termer. När man kan beskriva problemet i detalj snarare än bara "mer input lag" kommer man också närmare en lösning.

Största problemet med v-sync: on är när man inte kan hålla bufferten igång och måste vänta in nästa synksvep. Där blir den plötsliga förändringen i antal FPS den stora faktorn som stör och bryter immersion och/eller koordination. När v-sync fungerar väl kan man hålla rätt låga frekvenser, säg välgjorda 30 FPS på konsoler. Så långe man inte bryter dessa FPS är det ett konstant flyt och koordinationen blir konsekvent.

Adaptiv synk har problemet att kadensen eller timingen per bildruta blir varierande. Det är kännbar skillnad när vi har 50 FPS mot när det är 90 FPS vilket kan påverka koordinationen negativt för en del. Där lär vissa RTS-spel vara känsligare för den varierande timingen stör koordinationen med cursorn. Att själva grafikrenderingen i spelet varierar är mindre störande, men skillnaden i timing påverkar var cursorn landar där feltryck kan uppstå. Då kan man hellre välja bort adaptiv synk så att cursorn arbetar med skärmens konstanta frekvens och koordinationen därmed blir konskekvent.

Detta landar ju någonstans kring tycke och smak. Samt olika spel med olika behov. Vissa kombinationer av spel, GPU (inkl drivrutiner) och även olika skärmar ger olika resultat. Placebo/nocebo? Ja, kanske, men då är det mer att någon kör "...jag kör NNN för jag har hört det är bäst" eller "...NNN var skräp i spel AAA och därför tänker jag inte testa det i spel BBB". Svaret är att man måste prova sig fram vad som matchar kombinationen av mjuk- och hårdvara samt personliga preferenser. Tänker mig att just denna personliga anpassning är en stor anledning till att man kör PC för spelen.

Ett viktigt skäl till att 30 FPS funkar på konsoler är handkontrollen, där det inte märks att inputen är såsig eftersom du inte har t.ex. en musmatta som referenspunkt för hur mycket och hur snabbt handen rört sig.

Snabbt varierande framerate känns ospelbart även med synkronisering, är även märkbart i spel som RDR2 där frameraten sjunker neråt säg 70 FPS istället för 95 FPS över kanske 20-30 sekunder som det tar att rida över "gränsen" till ett extra krävande område, men den känslan försvinner ju också relativt snabbt jämfört med titlar när det mer eller mindre konstant går mellan 60-120 FPS. Det senare är ju väldigt ovanligt och är oftast den typen av problem som finns nära releasen av en titel, och knepet för att bli av med den svajiga känslan är alltid att cappa på ett så lågt värde att skillnaden blir liten.

Folk som spelar vissa typer av spel drar alldeles för stora växlar efter att ha läst artiklar som förklarar hur suboptimal en viss sak är för (vanligtvis) e-sportspel, men de där typiskt 20-30 millisekunderna det brukar handlar om är ett mycket för litet fönster för att koordinationen i händerna skulle hinna åtgärda det ändå.

Har tyvärr inte variabel sync på skärmen.

Kör vsync, tycker att 120hz gör att det funkar tillräckligt bra. Med 60hz är det lite för mycket fördröjning för endel spel.

V-sync for the win!
Har alltid kört det, och lär stanna med det då jag använder TV som monitor till burken!

/Lifooz

Kör freesync för det mesta, då jag har grafikkort och skärm som stödjer det. Finns ingen anledning att köra v-sync då, tycker jag.

Absolut, kör alltid med G-Sync Ultimate aktiverat.

Det beror helt på hur många FPS jag får. Om den blir låst till 144 fps med vsync på, då använder jag det, inte annars.

Japp – med adaptiv synk kommer en varierande timing och varierande periodicitet i skärmuppdateringen som är distinkt annorlunda från det som är inpräntat efter 20 år av spelande på skärm som arbetar med en fast och statisk frekvens. Denna typ av förändring, detta annorlunda, beskrivs ofta som "input lag" fast det inte handlar om någon faktiskt ökad latens. Mer att det vanedjur många av oss är reagerar på ändringen.

Nu handlar också mycket om spelen och inställningarna i övrigt. Om du kör G-sync aktiverat och kör till exempel ett spel där renderad FPS är högre än skärmens högst frekvens, säg 300–400 FPS på en 240 Hz-skärm, då kör du inte längre adaptiv synk utan något annat. Spelet kanske defaultar till buffrad v-sync i det läget och det är vad som är problemet du egentligen märker av.

Edit (tappade knorren): Det har varit en hel diskussioner genom åren om just situationer som beskrivet ovan. Någon har testat G-Sync/Freesync och avfärdat det som värdelöst. "Det gav mig input lag". Men när man går igenom hur de konfigurerat sin spel kör de spelen i en situation där adaptiv synk inte kan applicera, eller ännu värre, ett läge där man får en state change mellan adaptiv synk och det som spelet nu defaultar till när man kliver över skärmens frekvens. Till exempel 200–300 FPS med adaptiv synk på en 240 Hz-skärm kan vara det sämsta av två världar – beroende på spel, GPU, skärm och övriga inställningar.

Adaptiv synk fyller ett syfte i en viss situation. Testar man det i fel situation blir det sämre än bara annorlunda. Så länge man pratar "input lag" kommer man aldrig till botten av vad som är orsaken.

Jag tror dig!

Kompletterade svaret ovan, men kortfattat: det du upplever kan beror på att den varierande periodiciteten hos adaptiv synk förändrar responsen mot din intrimmade koordination. Och det är inte fel. Bara hur ditt muskelminne fungerar.

Men det kan också vara så att du inte egentligen alls kör adaptiv synk och det du upplever är ett beteende som sker när man är utanför synkspannet med adaptiv synk. Du kanske inte längre kan få till krokarna i rörelserna därför att spelmotorn nu hamnar i ett läge där den kör trippelbuffrad v-sync på halva skärmfrekvensen. Ja, extremfall, men inte omöjligt.

Just detta med renderad FPS över skärmens Hz är att orsaken till många kör adaptiv synk med en cap på antal FPS som ligger 3 FPS under skärmens Hertz.