Samsung ser 3D V-NAND med tusentals lager i framtiden

Det är väl alltid trevligt med lite mer lagring, men själv så har jag så det räcker. Sparar inte så mycket längre.
Edit: och mer hastighet är ju alltid trevligt också.

Köpte en WD nu sist, fast jag har kört Samsung innan. Men lite som en markering mot nyaste 980 Pro där de går ner i kvalité. Jag skulle säkert blivit nöjd med en 980 Pro också, men ibland måste man göra en liten revolt

Nu när m.2 SSD har blivit så varma tycker jag att de borde arbeta med värmeutvecklingen lite mer, innan de kräver en aktiv fläkt.

Eller börja med U.2-enheter igen, så får man ett chassi likt SATA-SSDs, som kan agera kylfläns.

För min del så vill jag inte ha kablarna tillbaka. Om man inte bygger stort utan fönsterrutor så kan de hänga där inne, men annars är det ju smidigare utan kablar. Nu kör jag utan kylning med min WD Black, men den arbetar inte med full hastighet på mitt z270-kort heller så ingen fara nu.

Pun intended?

"Samsung ser 3D V-NAND med tusentals lager och rymliga SSD-enheter i framtiden"

Och med rymliga (för Samsung) priser också... då SSD-priserna aldrig går ner, så det kvittar om de gör större SSD:n för inga förutom enterprise-marknaden har råd med dem... Har väntat länge nu på större SSD:n som kan utmana de mekaniska diskarna men det händer aldrig.

Eller så har hårddiskar också fortsatt erbjuda högre kapacitet för samma pris?

Kan du inte köpa SSD om det finns en större HDD för samma pris, och varför vill du i så fall ha en SSD?

Kan se inte gå tillbaka till SLC eller i alla fall 2-bit MLC? Jag vill ha mina diskar länge...

Borde inte det kunna vara en fråga när man initierar disken? Hur stor SLC-cache, vad ska resten vara SLC, MLC, TLC, QLC, PLC...

Finns ju oerhört många fördelar med SSD jämfört med snurrande skrot:

- Snabbare på alla sätt
- Ljudlösa
- Fysiskt mindre
- Drar betydligt mindre ström =
- Mindre värmeutveckling =
- Mindre krav på kylning
- Pålitligare
- Tåligare (inga rörliga delar)

Så det är dags att pensionera snurrande skräp, men utvecklingen verkar gå oerhört segt och priserna rör knappt på sig heller. 4TB-diskar för SSD:n är lika ovanliga idag som de var för 2-3 år sen. Min kostar mer idag än vad den gjorde för två år sedan...

Visst, de mekaniska diskarna utvecklas ju också, men också väldigt sakta, och de är oerhört dyra de med. Känns som lagringen har stagnerat.

Puh, trodde först att jag hade med en hårddiskofil att göra.

Marknaden drivs nog framförallt av att folk faktiskt köper de större enheterna. Nu har ju färdiga burkar oftare 500-1000 GB SSD åtminstone, så det går definitivt åt rätt håll, men i dagens samhälle där t.ex. streaming kompletterat eller ersatt många lagringsintensiva lösningar så kan man nog förvänta sig att folk inte ser någon vits med att ha massa tomt utrymme.

Jag har nästan 1,5 TB ledigt av totalt 4 TB utrymme på SSD, så jag känner nog att mitt eget lagringsbehov har planat ut. Det enda jag skulle vilja ha är en större C-enhet, som bara är 500 GB idag, men det kan å andra sidan fortfarande fixas genom att ta fem minuter till att ta bort diverse skräp och hemladdade filer.

Garantid?
TBW?

Helt ärligt bryr jag mig inte så mycket om teknik A eller B används i en SSD.
Mina inköp baseras först och främst på storlek och garantitid.
Jag betalar gladeligen lite mer får något med längre garantitid.

Min C-enhet ackumulerar <10 TBW/år, så jag kommer hinna byta den långt innan den använt 10% av sin garanterade livslängd.

Det var inte så illa, jag ligger på runt 35 TBW/år. Vet fasen inte varför dock... Sist jag kollade upp vad som skrivit mest så låg Firefox bra långt upp. Det verkar skriva (cacha) alla videos jag streamar t ex.
Nu ligger jag på 129 TB skrivet och 96 TB läst vilket ju känns totalt bakvänt...

Samsungs spec är 200 TBW, så jag har ju använt runt 65% redan. (Fast garantin har gått ut eftersom den är >3 år gammal nu.)

Det där är nog inte superkritiskt idag, jag har SSD-diskar jag inte rört på flera år som fortfarande har all sin data kvar. Tror det var mer ett problem i början... Och ska man långtidslagra saker så funkar ju mekaniska diskar också, men vill man ha nåt som är aktivt och inte kräver en kylanläggning för ett datacenter så vill man ju gärna ha SSD:n.

Det är för att du troligen har äldre MLC-SSD och bättre TLC-SSD med extra lager felrättning (som Samsung hade, hade de inte haft den lagret med mjukvaru-ECC så hade deras 840 EVO varit fullständig katastrof för dem...) och de är mycket tåligare för långtidslagring än tex. TLC-SSD utan mjukvaru-ECC (läs Sandisk och många noname...[1]) och ännu mer QLC-SSD även om de med stor sannolikhet alla har mjukvaru-ECC.

Men att tänka på - SSD mår bäst att skrivas varm och förvaras kyligt om man skall ha lång hållbarhet (>10 år) medans omvänt med att skrivas kall (< 20 grader C) och förvaras varmt (> 30 grader C) så kan det börja bli läsfel redan efter antal veckor - och det på SLC och MLC-minne redan enligt Intel. Man får halvering/dubblering av hållbarhet per 5 grader C steg ungefär och stämmer ganska väl med olika biologiska processer som tex. bakterietillväxt i gynnsamma miljö med beroende av temperatur eller tex. hur frön och utsäde får allt fler frön som inte gror beroende på tiden med temperaturen de förvaras i då det i grunden kan kopplas till termodynamikens lagar varför det blir fler bitfel med tiden (entropin ökar) och att hastigheten är direkt kopplat till temperaturen.

Hårddiskar har på sina skivor designat att det skall hålla minst 10 år vid 55 - 60 grader C kontinuerligt och att förvara arkiv och backupdiskar vid 20 grader C kan göra att data är kvar felfri på skivorna i 100-tals år och det är elektroniken på kontrollerkorten på diskarna som är den svaga punkten när det gäller funktion över tiden. Ovanstående gäller dock inte självklart heliumfyllda diskar då heliumets rymningsbenägenhet är en faktor som förkortar tiden betydligt - så för långtidsarkivering skall det helst vara luftfyllda diskar och inte heliumfyllda dito.

(jag har hårddiskar från ca 1982 där all data kan läsas felfritt utan minsta lilla hick i läsningen och har hållit betydligt bättre än tex. brända CD-skivor där ca 1/3-del har minst 1 oläsbar sektorer efter ~ 15 år i min samling)

[1] som fick läsfel redan efter 11 månader i skrivbordslådan och hade 4 varv i wearlevling - och läsfelen var så hårda att SSD hängde sig och krävde on/off-cykel för att vakna till liv igen som efter några läsningar till en börja bara gav IO-fel. Skrev man över hela disken från första till sista sektorn med slumpad data så var problemet borta.

Lite RAM i datorn? Någon slags write amplification?

Jag har en 500 GB Samsung 970 Evo (5 år eller 300 TBW) som C-enhet, installerad för 885 dagar sedan. TBW ligger på 18,5 TB just nu, så 7,63 TB/år eller 20,9 GB/dygn i genomsnitt. Jag är inte orolig för att jag kommer hinna slita ut den med tanke på att jag kommer sannolikt att göra mig av med den i höst, eller åtminstone flytta den till en Icy Box och använda som ett stort USB-minne.

Min dator är igång 24/7/365 i princip men jag har 32 GB RAM, så jag skulle tro att RAM-mängden minskat mängden paging till ett minimum. Sen har jag ju cachat Nvidia Instant Replay på en RAM-disk också, annars skulle det ju varit mer skrivningar per timme spelande än vad har jag per dygn just nu.

Är ju klart att det blir opålitligt med kassa SSD-diskar. Då kan vi ju t.ex börja prata om att långtidslagra på gamla IBM "Deathstar"-diskar eller vissa Seagate-serier som var totalt katastrofala och opålitliga också, de skulle man heller inte vilja spara viktiga saker på. Ska man nu använda SSD:n för långtidslagring så tar man ju inte direkt den billigaste skiten man kan hitta på Jula utan man väljer en bra SSD med bra kvalitet och tillförlitlighet, precis som med mekaniska diskar. Och då kommer du inte ha några större problem att långtidslagra.

Och med all långtidslagring så ska du alltid migrera datan till nyare och modernare media när det görs tillgängligt så att du inte sitter där med en Gen 1 ATA-disk när resten av världen kört NVMe Gen15 och du inte ens kan hitta en ATA-adapter på ett museum längre... och givetvis riktig backup också för att vara säker. Allt jag långtidslagrar ligger dubbelt på diskar av olika märken och då och då ett par år emellan drar jag igång allt och kollar så att det funkar (har hash-listor på disken som jag kan verifiera mot etc).

Oavsett dock så bör vi ju gå mot en framtid utan rörliga delar och mekanik som begränsar hållbarhet och prestanda, och det sker aldrig när priserna hålls artificiellt uppe.

De SSD:n jag har för arkivering är urplockade, ligger i en antistatisk påse i ett kassaskåp. Sist jag checksummade disken var ca 2 månader sedan, och då hade disken inte varit inkopplad sedan 2015. Ingen korrupt data på disken.

Det låter ganska riskabelt helt ärligt. FLASH är ju inte alls byggt för långtidslagring på det sättet

modigt, men är det MLC-SSD så är hållbarheten bättre - men jag skulle lägga en kopia på en 2.5" snurrdisk också och lägga i samma kassaskåp.

Problemet är - har du skrivit den rätt - dvs. att flashen var het när datat skrevs (all data, även filsystemsmetadata - hur kan du säkra det??) och att det förvaras sedan svalt (< 25 grader C) i långtidsförvaret.

tyvärr så är det svårt att få reda på den interna felrättningen och den faktiska BER och hur mycket marginaler i paritet det är kvar för felrättningen i SSD - det är på detta man se hur fort åldringen går om ökningen av BER går fort eller långsamt

En sak kan vara att göra läsningstest med tex liknande SSDReadSpeedTester då filer som börja ta tid på sig att läsas är också föremål för misstänkt högre intern biterror i RAW från flashen eftersom det görs med större insats av justering av detektionsgränserna vid läsningen av minnescellerna pga. spänningsglidningen, viterbi/LDPC med allt fler cykler (som tar tid) och till sist mjukvaru ECC om SSD har sådan.

Läsning i sig kan förvisso trigga en omskrivning/uppfräschning om det är lång lästid - men där sitter man helt i händerna på SSD-tillverkaren och/eller kontrollerchiptets firmware i hur det hanteras och annan eller nyare SSD kan ha annan beteende.