E10 Bensin

Det finns fortfarande blyersättningsmedel (kaliumbaserat) att köpa på dagens mackar. Blyad bensin förbjöds så sent som 1995. Mängden tetraetylbly sänktes 1981 till 0.15 gram per liter. Analogin med E5/E10 haltar dock lite då bensinare sen 2010 har krav på sig att klara av E10. För extremfallen går det att tanka 4T-alkylat. I bulk om minst 1,000 liter kostar det ca 23 kronor litern.

Sedan att skrota bilen för att det inte fanns blyad bensin som någon påstod. Varför då? Det är ju bara att köra tills ventilsätena eventuellt blir skrot om man ändå tänker skrota...

Dom flesta moderna bilars bränslesystem har lite marginaler för självjustering beroende på bränslekvalitet osv Ofta är t.ex. spridarna större än nödvändigt så styrsystemet kan mata på extra bränsle efter behov.
Dessa marginaler existerar inte om motorn t.ex är chippad/optimerad eller trimmad, eller om det är en äldre "dum" motor, typ förgasarmotor.
En motor med högt effektuttag kan fort bränna hål i kolvar eller förstöra avgasventiler och topplock om dom går snålt då det extra syret som blir över i förbränningen kan reagera med metallerna.
Själva förbränningstemperaturen ökar också med en snålare bränsleblandning vilket kan ge upphov till knackningar (explosioner i förbränningsrummet) med mekaniska skador på topplock och kolv.
Google bildsök "lean piston damage"

Så mycket etanol hade jag inte tankat i en bil som inte är optimerad för E85. Moderna bilar kan kompensera lite så de går ändå pga den elektroniska insprutningen, men inte hur mycket som helst.

Risken är ju överhängande att den går för tunt med onödigt höga avgastemperaturer som följd. Inget du märker när du kör den. Allt verkar lungt...tills det inte längre är det.

Det kan ju vara ok förstås, finns kanske nog med marginaler i kvalité på tex kolvar så de klarar det. Men jag hade inte chansat och experimenterat så där, kolvras är sällan billigt om vi säger så. Det går ju från dyrt till motorbyte-dyrt.

Det vill jag inte ha. Man kanske borde kolla kolvarna nästa service. Borde det inte bli fetare blandning då den är mer energifattig än vanlig bensin? Tror moderna tändsystem är rätt bra att sätta timings och kompression för att undvika knackningar. Har inte märkt något sånt. Det är ju nån feedback loop med lambda värdet också. Visar om motorn går snålt eller fett.

Tycker inte det är så mycket Etanol. Det är ju 25% och inte ens 50% jämför med E85 som just är 85%

Citerar mig själv:
"Så 40L E10 ger 36L Bensin (oktan?), 4L Etanol. Med 10L E85 så är Det ytterligare 1.5L Bensin (oktan?) och 8.5L Etanol
37.5L bensin 12.5L Etanol vilket är 25% etanol. Förbrukning 0.75x1 + 0.25x0.7 = 92% Energi jämfört mot 100% bensin. 8% teoretisk högre förbrukning.

Man vill ju öka Etanolen mer och mer över de kommande åren till E30 30%. BMW säger redan nu att deras bilar klarar 25%"

Men jag känner mig dum och vill inte köpa en ny motor. Jag kanske borde låta nån kolla kolvarna som sagt. Är det skador så var det en väldigt dålig idé.

Det vill jag inte ha. Man kanske borde kolla kolvarna nästa service. Borde det inte bli fetare blandning då den är mer energifattig än vanlig bensin?

Du märker garanterat om en kolv tagit skada så det är nog lungt än så länge. Dessutom inte direkt vid vardaglig körning vid låga varvtal temperaturen skenar utan det vid tex en omkörning med hög belastning och höga varvtal det kan bli farligt väldigt snabbt.

Mappar man för E85 är det så att man kör fetare för att kompensera och eftersom man sprutar in mer bränsle i förbränningsrummet kan man också köra på hårdare med E85 eftersom bränslet kyler också.

Därav att en biopower Saab har 185hk med bensin och typ 220 med E85 tex. Men utan att ha mappat för det kommer inte systemet kompensera hur mycket som helst, så sannolikt kör man för magert med högre avgastemp som konsekvens vilket som sagt typiskt dödar kolvar som inte är av högre kvalité tänkta för trim osv.

Vet man vad man sysslar med och vad motorn klarar eller leker med någon skrotbil så kan man väl experimentera som du gjort, men annars ville jag bara höja ett varningens finger, vill inte skrämmas i onödan förstås men motorhaveri kan bli dyrt liksom så jag känner att jag måste varna lite

Tror det va BMW som hade börjat jämföra motorer som rullat i tyskreggade kärror kontra svenskreggade kärror och motorerna i de tyskreggade BMW var betydligt mer slitna än de svensk reggade BMW´s (5% vs 10% etanol).

Så täta oljebyten är AO när man har i "tvättmedel" i bensinen. Sen så är det så klart viktigt att man kör motorn ordentligt varm så att man får ut fukten ur oljan. Kör man typ bara ett par mil max per vända så är nog två oljebyten att rekommendera (max 1500 mil).

Wankelmotorer använder ottocykel, så de är egentligen bara en form av ottomotor men med en deplacementmaskin som är lite annorlunda utformad. Fördelen med detta är att man kan nå en större slagvolym i ett mindre paket, men i övrigt så är det mest nackdelar. Inget som fler utvecklingsår löser då även kolvmotorer kan dra nytta av den teknik som utvecklas på samma sätt som wankelmotorerna drog nytta av den teknik som tidigare utvecklats för kolvmotorer.

Att kalla dessa fordon bränslecellselektriska kontra batterielektriska brukar vara det vanligaste, FCEV och BEV brukar vara de engelska förkortningarna på dessa.

Sedan finns det tyvärr inga bränsleceller som kan gå på diesel. Det finns bränsleceller som kan gå på metanol, och det finns de som kan gå på metangas.

Att bensin-etanolblandningar är mer krävande för elastomerer än såväl ren bensin som ren etanol är väl etablerat, och störst brukar utmaningarna vara vid 20-30% etanol. Detta är förstås inget som kommer att uppenbara sig omgående, men om man genomför tester så kommer man att märka att elastomerer som utsätts för dessa blandningar sväller något mer och de tappar hållfasthet något snabbare. På sikt kan man konstatera ökad risk för sprickbildning.

Styrsystemen brukar kunna öka eller minska bränsleflödet med upp till 25%, sedan sätter de felkod.

Etanol innehåller inte bara mindre energi, det har även ett annat stökiometriskt blandningsförhållande (SAFR) än bensin (9 kontra 14,7 kg bränsle per kg luft), således måste bränsleflödet till motorn ökas för att bibehålla samma blandningsförhållande. Det man vanligtvis menar med "fetare" är lägre lambda-tal, vilket alltså är det faktiska blandningsförhållandet dividerat med det stökiometriska; ex. 12,5 kg/kg / 14,7 kg/kg ger ca. lambda 0,85. Slår man i etanol i bränslet så kommer styrsystemet att försöka bibehålla samma lambda-tal som tidigare. En enkel lambdasensor består i princip av en Nernst cell som genererar en hög spänning då avgaserna är syrefattiga jämfört med syrehalten i atmosfären (som används som referens), vid lambda 1 så sjunker spänningen snabbt och vid mager blandning (syre i avgaserna) så är spänningen låg. Detta är vad styrsystemet analyserar. Om styrsystemet tillsätter bränsle enligt fördefinierade värden, men trots det så noterar lambdasensorn att det det finns syre i avgaserna, då kommer styrsystemet att justera upp den multiplikativa faktor som används för att beräkna insprutad bränslemängd. Den multiplikativa faktorn kan normalt sett vara 0,75 som lägst och 1,25 som högst.

Beräkningsgången är i princip denna:
Luftmassflöde från luftmassmätare (eller från en modell som beräknar luftflödet genom motorn), i gram per sekund, delas med antalet förbränningar per sekund för att få mg luft/förbränning. Detta divideras med 14,7 (stökiometriska blandningsförhållandet för bensin) vilket gör att vi får ett grundvärde på hur mycket bränsle som behöver tillsättas. Detta grundvärde multipliceras med ett flertal kompensationsfaktorer, inkl. den multiplikativa adaptionen, vilket ger ett resultat på hur mycket bränsle som ska sprutas in i motorn. Utifrån detta så beräknar sedan styrsystemet hur länge bränslespridaren måste stå öppen för att spruta in denna mängd bränsle och även här finns vissa kompensationsfaktorer, som ex. batterispänning (lägre spänning gör att bränslespridaren öppnar långsammare vilket innebär lägre insprutad bränslemängd vid samma tid som öppen).

Detta testades av Saab och någon ökning av slitaget på kolvar, cylindrar och lager som var signifikant för motorns livslängd kunde inte konstateras. Oljans TBN (Total Base Number) sjunker något snabbare och TAN (Total Acid Number) stiger något snabbare, men skillnaden är inte så stor. Bränsleutspädning av oljan kan vara ett problem med väldigt höga etanolhalter om motorn regelbundet kallstartas utan att den tillåts bli varm.

Detta testades av Saab och någon ökning av slitaget på kolvar, cylindrar och lager som var signifikant för motorns livslängd kunde inte konstateras. Oljans TBN (Total Base Number) sjunker något snabbare och TAN (Total Acid Number) stiger något snabbare, men skillnaden är inte så stor. Bränsleutspädning av oljan kan vara ett problem med väldigt höga etanolhalter om motorn regelbundet kallstartas utan att den tillåts bli varm.

Jag har läst en del artiklar om dieseldrivna bränsleceller, det verkar väl fungera ?
https://www.imm.fraunhofer.de/en/press-publications/diesel-po...

Va det med eller utan turbo SAAB testade detta?

Eller vänta lite, jag råkade (som vanligt) titta på nyheterna och såg att Volvo faktiskt hade gjort nått rätt som de visade upp idag, har absolut inget med E10 i bilar att göra men de har gjort rätt.

Mycket tjat och ingen vill börja att göra rätt ?
Eller vänta lite, jag råkade (som vanligt) titta på nyheterna och såg att Volvo faktiskt hade gjort nått rätt som de visade upp idag, har absolut inget med E10 i bilar att göra men de har gjort rätt.

Vi kommer visa kommissionären världens första fordon som är byggt av fossilfritt stål. Det är en dumper som används i grustag, dagbrott, gruvor. Den är elektrisk och självkörande, berättar Lars Stenqvist som är teknisk chef på Volvo.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/har-ar-varldens-forsta-for...
Ett viktigt steg mot en beboelig planet är det även om den utsläppsminskning den ger är microskopisk så visar den vad som är tekniskt möjligt och ger en positiv signal om att det går.