EU röstar igenom ”rätten att reparera”

Hoppas rätt till att reparera betyder att man kan använda tredjepartsdelar, som batterier, enstaka komponenter osv utan att de måste vara vitlistade.

Det är nästa spärr som redan finns i det mesta idag.

Sen får man väl själv välja om det är värt risken att stoppa in ett Kina-batteri eller inte.

Absolut, tack för att du fråga,

Punkt 1, resurser är ändliga, dvs vi har inte tillräcklig med personer för att låta tusental arbeta med att reparera saker och samtidigt hänga med och utveckla nya saker, vården går på knäna för att vi inte har tillräcklig med folk, tech industrin lika så. Skapar vi mer jobb kommer vi inte ha folk till annat. Dvs vi måste välja noga vilka jobb vi skapar i framtiden. Och nej dom 8-10% som är arbetslösa kommer inte att gå att anställa för detta, dom är arbetslösa / oanställningsbara oavsett färg på regering.

Punkt 2, denna punkt är rätt själv förklarande, det är svårt att optimera för både funktion och möjlighet till reparation. Vi kommer behöva göra avkall på funktion för att kunna reparera.

Punkt 3, också rätt självförklarande, ju större regelverk desto större tröskel för mindre företag att ta sig över för att komma in med nya produkter. (det blir givetvis också svårare för stora företag men relativ små företag blir den tröskeln inte lika stor).

Mitt mot förslag är att man istället fokusera på att bli bra på att återvinna saker på industriell/maskinell(AI) skala, tex kunna smälta ner / demontera bilar effektivt och ta tillvara på råmaterialen för att bygga nya bilar effektivt. Gör man det på industriell nivå krävs det betydligt mindre folk. Istället för att ha tusentals som sitter och reparera är och där, med resultatet av suboptimal produkter.

Denna https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sony_Ericsson_W800

Jag misstänker det var joysticken som var boven i dramat. Tror den sista gången den dog var när joysticken började gå sönder för 3:de gången. Har för mig jag den när jag navigerarade den dog/krascha för sista gången.

Just något jag aldrig förstått är varför göra laptopen tunnare.

För par år sen var det ett rätt komiskt exempel mellan två generationer laptops. Där nya generationen av cpuer var 50% energi snålare. Men istället för behålla samma storlek som förra året så krympte laptopen så pass att batteritiden blev oförändrad och troligen sämre prestanda på köpet.

Jag får inte ihop logiken.

Hur testar man det, i praktiken?

”Så där ja! Nu limmar vi igen telefonen och lägger den i vattenbad i 30 minuter. Sedan öppnar vi den igen och kollar så att inget vatten läckt in. Sen limmar vi igen den. Lägger den i vattenbad i 30 minuter och kollar att inget vatten läckt in. Sen öppnar vi den igen och kollar så att…”

En enkel fråga: Vad tror du är bäst för planeten? Att plocka isär, smälta ner, separera, till stor del kassera – Därefter: smälta ihop, löda, tillverka, montera, marknadsföra och sälja. ELLER: Skruva isär och byta en komponent?

På min dykdator (med rating till 60 meters djup) går det iaf till så att dom provtrycker den efter batteribyte. Det gör dom med lufttryck i en liten "trycklåda". Det är såpass enkelt att en vanlig dykshop har den utrustningen.

En väldigt stor anledning är att det är uppenbarligen vad "marknaden" vill ha.

Kollar vi historisk och varifrån "Ultrabooks" kommer får man gå tillbaka till ~2010. Fram till dess hade det varit ett väldigt "race to the bottom" när det kom till priser på bärbara, det från alla stora tillverkare. D.v.s. man gjorde precis det "marknaden" sa den ville ha.

Poletten att vad de som är högljudda säger de vill ha och vad marknaden faktiskt vill ha kan potentiellt vara två rätt olika saker.

Trots att Apple då hade mindre än 10 % av marknaden drog de in över 50 % av all vinst från laptop-marknaden, de andra hade höga volymer av "junk" med nära noll marginal medan de som var beredd att betala för att få en vettig datorn fick välja av ett väldigt magert utbud. Många laptop-tillverkare blödde pengar i det läget, så situationen var inte hållbar.

När Ultrabook lanserades blev det omedelbart en försäljningssuccé, visade sig att det fanns väldigt många som föredrog icke-Apple och ändå var beredd att betala för kvalité.

Idag finns ju fortfarande "stridsvagnarna" kvar, de har typiskt väldigt bra CPU/GPU prestanda för priset men de plöjer "vi har byggt allt på billigast tänkbara sätt" fåran (skulle själv vilja ha betalt för att använda en sådan dator), de står för en rätt liten del av totala marknaden. Oavsett vad många säger, visar marknaden att den föredrar dyrare, kompakta enheter med fokus på byggkvalité.

Tycker själv att MBP, som nog ändå får anses hyfsat tunn, är lite "klunsig" (framförallt 16" som jag har). Skulle välja MBA (alt. motsvarande Windows-latop) om primära användningen var "på språng". Nu är det en kompromiss då jag behöver prestandan + huvudanvändning är i dockat läge.

Givet artikeln: är långt bättre att fokusera på att bygga enheter som håller länge, även om de är lite svårare att t.ex. byta batteri i, än bygga billigt skräp som man kommer byta ut inom rätt kort tid.

Apropå Electrolux, så gick vår nästan nya dammsugare sönder, sladdvindan slutade snurra upp sig och som lök på laxen slutade av/på-knappen därefter att fungera. Plockade isär, sladdvindan hade spruckit i godset = egentligen omöjligt att reparera bra. Knappen kanske jag kunde pilla isär och fixa. Men ingen idé att laga knappen om sladdvindan var skrot (vilket den nu typ var).

Sladden kunde jag köpa en som verkade nästan likadan, tyvärr var min dammsugare från kring 2010 aningen för gammal för att ha aktuella resevdelar. Gick att byta sladden, däremot fick jag modda hölje och knapp på själva dammsugaren lite grand för att passa och trycka ner spaken på sladdvindan så den snurrade in sig. Köpte även startknappen som reservel för någon hundring. Kändes lite väl dyr, menmen.

Så, bra betyg till Electrolux att man som privatperson kan köpa reservdelar. Fast ännu bättre om de hade äldre grejor i lager också.

Att däremot lämna iväg det här hade nog inte lönat sig, håller lagningen mindre än 5 år känns den också lite oekonomisk. Däremot var det ju roligt att fixa själv.

Angående datorer så är vår nyaste laptop en 2015 års Macbook Pro, med 16GB RAM som standard och 512GB SSD, och något dedikerat grafikkort. Tror den är tillverkad 2017. Hur som helst, den fick nytt batteri för något år sedan, och livslängden har därmed förlängts med flera år. Ännu äldre Macbookar har vi bytt batteri i 1-2 gånger, satt i SSD, maxat RAM, de tuffar vidare. Utan batteribyte och uppgraderingar av hårdvara hade det varit skroten. Har fått trixa in Windows 10 och nyare MacOS än de egentligen (enligt Apple) klarar.

Med 1 batteribyte är det snarare Apple som sätter gränsen, då de inte längre släpper nya eller uppdaterade OS till datorn. Tror detta är sista året den får uppdateringar. Inte så illa egentligen, men inte jättebra heller. Hösten 2024 är äldsta Macbooken med säkerhetsuppdateringar från modellår 2017, äldre Macar bör köra Windows, Linux, eller Opencore för att joxa in nyare MacOS. Och då är hårdvaran tveklöst tillräckligt bra för det gemene man använder datorn till, har man specifika krav i yrket eller är prosumer har man nog redan skickat vidare eller kasserat datorn.

Jag förstår inte heller riktigt hur EU tänkt sig, men jag är nog inte insatt. Spontant känns det som att företag får mer press på sig att reparera saken snarare än att byta ut den eller lösa in den (mot kundens vilja). Eget exempel : 3D-Blurayspelare slutade inom garantitiden spela DVD-skivor, men reparera den ville inte Netonnet göra, så de löste in min reaköpta blurayspelare mot pengarna tillbaks. Inte en lösning jag var helt nöjd med, nya blurayspelare var dyrare och sämre.

Först tycker jag det är tråkigt att bli bemötte med, diplomerad forumgissare, Say what!?, har du missat det? etc, tycker vi kan hålla bättre ton än så. Den här typen av forum "debatter" är också väldig svår och tidskrävande, hade varit betydlig enklare, trevligare och mer givande att ha denna IRL eller i online möte.

Punkt 1: Med det du säger, enkelt att realisera stora ekonomiska och ekologiska vinster, så är jag rätt säker på att vi sätt dessa lösningar i bruk redan idag om dom varit just enkla och ekonomiska. Anledningen till att vi inte ser dessa är för att dom inte är enkla eller ekonomiska.

Min koppling till vården var specifikt inte till vården utan en resonemang kring att vi ibland skapar yrken som konkurrerar ut viktigare yrken. Skapar vi attraktiva nya arbeten kommer en del av arbetskraften i mindre attraktiva arbeten gå till dessa nya yrken, och folk är en ändlig resurs.

Punkt 2: Hade det varit lätt att optimera för både funktion och lätthet att reparera skulle fler tillverkar ha gjort det redan idag. frame.work tycker jag inte motbevisar det.

Punkt 3: Handlar om att mer regelverk gör det svårare (mer byråkratisk/administrativt) för mindre tillverkar och vi kommer får en marknader med några få stora aktörer.

Det som är bäst för planeten är inte alltid bäst för oss. För att bedöma om något är värt att laga eller helt enkelt bara återvinna materialen ifrån, måste göras ifrån fall till fall, och också på samhällsnivå.

Som exempel på fall till fall, om byta en komponent tar 20h medans att slänga hela apparaten och köpa ny går på 1 min, är det då värt att spendera 20h? För mig personligen, ja kanske, på samhällsnivå, dvs att vi anställer folk att byta delen, folk som istället skulle kunna arbetat i brist yrken, tror då det inte är lika uppenbart att det är det bästa resurs utnyttjandet.